Detta arbete behandlar platsidentitet i relation med ny exploatering. Jag börjar med att beskriva plan exploatering. Jag börjar med att beskriva plan och bygglagen samt medborgardialogen som är ett planverktyg för att engagera människor i planprocessen. Jag går sedan in på detaljplanen över Gasklockorna 3 och 4 i Hjorthagen, en stadsdel i norra Stockholm..

BEGREPPSDEFINITIONERObesitas?EttsamlingsbegreppförfetmaellersjukligöverviktEndokrinasjukdomar?HormonellasjukdomarSamordnare?Enavavdelningenssjuksköterskorsomansvararförsamordningavtransporterförpatientertillochfrånoperation.Kvalificeradearbetsuppgifter?ArbetsuppgiftersomskautförasavensjuksköterskaellerundersköterskaOkvalificeradearbetsuppgifter?Arbetsuppgiftersomkanutförasavnågonannanänensjuksköterskaellerundersköterska.Vaktmästare?UtförservicetjänstersomihuvudsakinternatransporterochtjänsterinomSahlgrenskassjukhusområde.VaktmästareärencentralresurspåSahlgrenskauniversitetssjukhus.Tillgänglighet?Möjlighetenförpatienterattfårättvårdinomrimligtid..

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Att hitta rätt i den stora, komplexa miljön på Linköpings Universitetssjukhus är en utmaning. I nuläget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte på ett tillräckligt bra sätt. Det är så pass bristande att man har guider vid entrén för att vägleda besökare rätt, något som är både opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare på Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data från tidigare studier som gjorts i ämnet.

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus? Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas Lundsten Då tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp.

Syfte: Undersöka hur patienterna på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige upplever vårdpersonalens bemötande och kartlägga vad som upplevs vara ett gott respektive dåligt bemötande.Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats och innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på inneliggande patienter på en kirurgavdelning i Mellansverige. Resultat: Bemötande delades in i kategorierna; human- och individbaserad vård, egenskaper hos vårdpersonalen, kommunikation, delaktighet samt miljö. Ett gott bemötande upplevdes när vårdpersonal visade empati, hade en positiv inställning, var kunnig och engagerad samt hade en human inställning. En god kommunikation och vårdrelation uttrycktes också som centrala delar i ett gott bemötande.

Sedan 1995 har ett 40-tal svenska sjukhus varit involverade i olika strukturella förändringar. För de flesta av dem har organisatoriska sammanslagningar med andra sjukhus genomförts. Huvudsakliga drivkrafter till de organisatoriska förändringarna har varit besparingskrav inom landstingens ekonomi.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sjukhusledningen på Karolinska Universitetssjukhuset fortlöpande hanterade internkommunikationen under organisationsförändringen i samband med sammanslagningen med Huddinge Sjukhus. Vi vill se hur personalen uppfattade denna information och kommunikation samt om det varit en effektiv förändringsprocess.Internkommunikation är en nyckel till en effektiv förändringsprocess. Dålig kommunikation och bristfällig information kan vara de främsta anledningarna till att organisationsförändringar misslyckas.Uppsatsen baseras utifrån en fallstudie framarbetad av personliga intervjuer och en enkätundersökning gjord vid vårdavdelning A22 på den ortopediska kliniken på Karolinska Universitetssjukhus.

Västerbottens Läns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa påverkan på miljön. För att göra detta har de satt upp mål för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjälpa dem att uppnå sina mål om en minskning med 17 procent av den specifika elanvändningen och en minskning med 22 procent av den specifika värmetillförseln jämfört med nivån år 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för närvarande används och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar på tre huvudaspekter, driftsäkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. Målet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbättringsförslag relaterade till de ovan nämnda aspekterna.Arbetet har delats upp i två delar för att uppnå projektets syfte och mål.

I större organisationer finns ett behov av att säkerställa att organisationens olika verksamheter arbetar efter samma lönestrategi och mot samma mål, samtidigt som lokala verksamheter måste anpassa direktiv och policys som förs ner genom organisationen till sin kontext. Syftet med studien är att genom en fallstudie skapa en förståelse för hur individuell lön praktiseras och organiseras inom en stor offentlig verksamhet samt skapa en djupare förståelse för kopplingen mellan policy, strategi och lönesättning. Organisationen som studeras är Sahlgrenska Universitetssjukhus och HR-avdelningen centralt på Västra Götalandsregionen.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med lönesättande chefer och två fokusgruppsintervjuer med HR- medarbetare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod och empirin har kopplats till teori och tidigare forskning.Studien fann att en av de huvudsakliga avsikterna med lönepolitiken i organisationen var att motivera medarbetarna, men att det bland respondenterna fanns en varierad syn på sambandet mellan lönesättning och motivation.

Denna uppsats grundas i ett uppdrag från en enhetschef inom kvinnosjukvården. Uppsatsen syftar till att samla in och systematisera den erfarenhet och kunskap som finns i arbetet med smittspårningssamtalet hos kuratorer på olika valda enheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhus. Studien syftade till att beskriva en enhetlig metod för smittspårningssamtalet. Vi utgick från dessa frågeställningar för att uppnå syftet: ? Hur ser smittspårningssamtalets struktur och innehåll ut?? Vilka strategier och samtalstekniker använder sig kuratorerna av för att skapa en arbetsallians i smittspårningsarbetet?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta kuratorer som är verksamma inom olika enheter inom Sahlgrenskas Universitetssjukhus samt öppenvårdsmottagningen Sesam.

Inom nuklearmedicinsk diagnostik används radioaktiva läkemedel för att utvärdera olika organs metabolism och fysiologiska beteende. Genom att använda en scintillationskamera kan strålningen som erhålls när det administrerade läkemedlet sönderfaller i kroppen detekteras och en funktionell bild över aktivitetsfördelningen erhålls. En tredimensionell bildvolym kan erhållas om gammakameran får rotera runt patienten vilket kallas SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography). Bildernas kvalitet är av stor betydelse för att kunna göra en noggrann bedömning av olika patologiska tillstånd. Kvaliteten begränsas av en mängd faktorer och en av dem är Comptonspridda fotoner.I denna studie optimerades bildkvaliteten för SPECT-undersökningar med 111In-Octreoscan för ett Infinia Hawkeye 4 (GE Healthcare, Wisconsin, USA) SPECT-system vid Norrlands universitetssjukhus (NUS).

Vården av ett döende barn är en svår upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vård av barn. Intervjuer med åtta barnsjuksköterskor från sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vårdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vård av barn.

Patientövervakning och rondmöten är centrala aktiviteter i all sjukvård. Teknik som tagits fram för patientövervakning och rondmöten är relativt underutvecklad vad gäller överblick och mötesstöd. En fallstudie genomfördes med två observationer och en fokusgruppintervju på intensivvårdskliniken vid Linköpings universitetssjukhus. Syftet med fallstudien var att ta fram grundläggande informationskrav för att stödja sjukvårdspersonal vid möten och ronder i en intensivvårdssituation. Målet var att utveckla en övergripande design för ett digitalt arbetsbord.

Syftet med studien var att utreda vilka indikationer som finns för ortognatkirurgi och den utredningsprocess som patienterna genomgår innan behandlingen. Även de vanligaste preoperativa besvären som upplevs av denna patientgrupp samt huruvida de kan avhjälpas med hjälp av ortognatkirurgi studerades. Studien är uppdelad i en litterär del och en retrospektiv studie där 50 journaler över patienter som har behandlats på Skånes universitetssjukhus i Malmö har genomgåtts. Information angående vilka preoperativa besvär patienterna upplevde samt eventuella förbättringar eller försämringar postoperativt togs ut. Litteraturen betonar att både funktion och estetik är viktigt att ta hänsyn till vid en ortognatkirurgisk behandling. Dock måste den huvudsakliga indikationen vara att skapa eller upprätthålla ett funktionellt bett. Enbart estetik är inte en tillräcklig indikation för att behandlas med ortognatkirurgi.