En arbetspsykologisk och kvantitativ enkätundersökning som omfattar arbetstillfredsställelse, har gjorts hos operatörer på ett företag i fordonsindustrin. De områden som har behandlats är följande; målsättningar, kontroll, krav, arbetsvariation, yrkesstolthet, utvecklingsmöjligheter, anställningstrygghet, ledarskap samt arbetskamrater. Dessa har enligt teorin och den tidigare forskningen, med arbetstillfredsställelse att göra. Syftet var att kartlägga hur tillfredsställda operatörerna på företaget är sitt arbete i dagsläget, vad som genererar arbetstillfredsställelse, hur detta skiljer sig åt mellan avdelningar samt om samband finns mellan arbetstillfredsställelse och de valda undersökningsområdena. Slutligen var syftet även att få kunskap om vilka områden som skulle kunna utvecklas, för att skapa en så tillfredsställande arbetsmiljö som möjligt.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Den svenska redovisningsregleringen går nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie är att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhåller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

I vår försöksstudie har vi jämfört två såmaskiner av märket Väderstad Rapid. Jämförel-sen ligger i skillnaden i dragkraftsbehov samt vibrationer i vertikal ledd. Maskinerna är utrustade med två olika system av återpackningshjul. På den ena maskinen, som vi valt att kalla ?Rakhjuling?, sitter hjulen parallellt bredvid varandra och på den andra maski-nen som har Offsetutrustning sitter vartannat hjul förskjutet ca ¼ av däckdiametern.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Den här kandidatuppsatsen behandlar miljöproblem som kan uppkomma i sambandmed användarfasen i ett klädesplaggs livscykel. Den del i användarfasen somfokuserats på är tvätt och hur tvättmedel kan bidra till mindre negativamiljöpåverkningar. Det är främst energiförbrukningen som gör användarfasenmiljöbelastande. Syftet med arbetet är att se om alternativa tvättmedel, som påståsvara mer miljövänliga alternativ till traditionella tvättmedel, fungerar med avseendepå tvättresultat och hur de kan leda till miljöförbättrande åtgärder.Efter direktiv från uppdragsgivarna Teknologisk Institut och Tænk utformas tester föratt undersöka tvätteffekt, mekanisk bearbetning och bakteriehämmande effekt på åttaalternativa tvättmedel (fem lågtemperaturtvättmedel och tre tvättbollar). Alla metodersom används i utförandet baseras på internationella standarder samt internaarbetsmetoder på Teknologisk Institut.Många faktorer har betydelse för resultatet av en rengöringsprocess och tvättmedlethar en central roll.

Inom forskning kring affekt och emotioner har man funnit att positiv sinnesstämning leder till ökad perception utifrån helheten av visuell stimulans på en global nivå medan negativ sinnesstämning leder till ökad perception utifrån detaljer på en lokal nivå (e.g. Gasper & Clare, 2002, Gasper, 2004). Denna rapport syftar till att hitta ett samband mellan dessa fynd och de två typer av mental bearbetning som är kända inom forskningen kring minne: en som ger minnet kontext och en som gör det enklare att urskilja (e.g. Burns, 2006). Detta samband är i författarens kännedom inte tidigare testat i publicerade studier.

Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod används bland annat för att hjälpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ självuppfattning, genom att leka i närvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmässa kan få dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda på om det går att hjälpa dessa barn med lekarbete. Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmässobarn i åldern 4-7 år samt om lekpedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhållningssätt. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lekpedagoger. Studien visar att lekarbete är stödjande för barn i åldern 4-7 år som upplevt föräldrars skilsmässa. Barnet kan i lekarbete skapa förståelse och få ordning på sina tankar. Lekpedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmärksamhet..

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass.

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De självständiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet är föränderligt och stadens myller och mångfald tillåts ta plats.  .

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med uppsatsen är att analysera de bestämmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. Tillståndsprocessen berör främst tre lagar: minerallagen, miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rättskällor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörättsliga systemet av bestämmelser. Teoridelen inleder med att kartlägga det rättsliga systemet i sin helhet, därefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa främjar målet om hållbar utveckling. Vi har begränsat oss på fastighetsrättens område.

Inom verkstadsindustrin förekommer processer och aktiviteter som är resurskrävande. Det här examensarbetet är förankrat inom Scanias transmissionstillverkning. Fokus låg på arbetsmetodiken för problemlösning vid skärande bearbetning. Scanias nuvarande problemlösningsmetoder har förbättringspotential med avseende på orsaksidentifiering, orsaksprioritering, kunskapssamordning, dokumentering och sökbarhet av resultat. Projektet inleddes med en nulägesanalys på hur verksamheten fungerar.