Sökresultat:
1232 Uppsatser om Skärande bearbetning - Sida 62 av 83
Rödluvan och vargen : En kvalitativ textanalys av debatter och adaptationer i barnlitteraturen
This two years master?s thesis is a review and exploration of the Swedish debate concerning children?s literature from the 19th century to the present, as well as the evaluation and analysis of four adaptations of the tale Red Riding Hood. The aims are to identify how ideas and values regarding the role of children?s literature in society have developed over time and to contribute with a knowledge base for continued reflection and discussion on the subject of children?s reading and mediation of children?s literature in public libraries.The theory and method used in the thesis, is primarily based on the discourse analysis of Michel Foucault. I have identified four main discourses: the educational discourse, the liberation discourse, the politicized dis- course and the popular discourse.
Barns sprÄkutveckling i förskolan ur pedagogens perpektiv : om vardagssituationers betydelse
Parodins tillÄtlighet beror pÄ hur den rÀttfÀrdigas, som sjÀlvstÀndigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderÀtt som följd. RÀttfÀrdigandet Àr beroende av hur fritt parodin utformas i förhÄllande till sin förlaga vilket gör att tillÄtligheten mÄste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad frÄn idag nÀr parodin anses tillÄten enbart pÄ den grund att det Àr en parodi bör utgÄngspunkten vara de hÀnsyn till helheten som vanligen tas vid en intrÄngsbedömning. De frÀmsta skillnaderna i förhÄllande till den normala bedömningen bör vara en större tillÄtlighet att anvÀnda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrÄngssituation.Det blir sÀrskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav pÄ att begrÀnsa parodins inverkan pÄ den ekonomiska rÀtten i förlagan inte har fÄtt genomslag i domstolspraxis. Det hÀr Àr tvÀrtom en aspekt som hittills utelÀmnas helt och hÄllet i svensk rÀtts syn pÄ parodin.
En förÀnderlig ledare : En studie om gruppfaser och ledarskap
Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
Skillnader mellan ensprÄkiga och flersprÄkiga barns berÀttande : Narrativer och lexikon pÄ svenska och engelska
Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.
Eliminering av rost pÄ kam- och vevaxel
Detta kandidatexamensarbete gjordes mot bakgrund av rostangreppen pÄ kam- och vevaxlar somÀgde rum sommaren 2010 pÄ Scanias motorverkstad. Rosten pÄ axlarna ledde till att ett stortantal axlar skrotades eller ompolerades, vilket kostade stora summor. MÄlet var att skapa rutineroch ta fram ÄtgÀrdsförslag för att reducera eller helst eliminera rostangreppen inför sommaren2011. De frÄgor som stÀlldes var:Vilken/vilka var grundorsakerna till rostangreppen semestern 2010 pÄ kamaxlarna?Vilken/vilka var grundorsakerna till rostangreppen semestern 2010 pÄ vevaxlarna?AnvÀnds idag en korrekt process vid bearbetning av axlar (typ av tvÀttmedel,koncentration, fukt pÄ axlar mm)?Hur ska axlar som ska stÄ i buffert under kommande semesterperioder hanteras?För att svara pÄ de första tvÄ frÄgorna gjordes en processtudie, dÀr slutstegen i kam- ochvevaxelprocesserna studerades.
Det gemensamma ansvaret för lokal folkhÀlsoutveckling : En studie om folkhÀlsoarbetets villkor pÄ kommunal nivÄ
Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.
Powerwomen och kuttersmycken. En studie av kvinnor och deras klÀdval pÄ tvÄ mansdominerade arbetsplatser
Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.
MANLIG OMVĂ RDNADSHANDLEDNINGSGRUPP
Ekberg, A & Lidfors, J Manlig omvÄrdnadshandledningsgrupp. En kvalitativ studie om faktorer som pÄverkar upplevelserna, förvÀntningarna samt yrkesidentiteten vid deltagande i en homogen omvÄrdnadshandledningsgrupp. Examinationsarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006.
OmvÄrdnadshandledning har utvecklats och definieras som ett stödjande forum dÀr möjlighet ges att reflektera över upplevelser, tankar och kÀnslor i olika omvÄrdnadssituationer. Vid sjuksköterskeutbildningen introduceras omvÄrdnadshandledning för att studenterna ska ges möjlighet att utveckla ett yrkesetiskt riktigt förhÄllningssÀtt samt att kombinera teori och praktik.
"Att nÄ upp till ett interkulturellt och jÀmstÀlldhetsperspektiv" : En utvÀrdering av projektet En jÀmlik, jÀmstÀlld och interkulturell medborgarservice pÄ Botkyrka medborgarkontor
Denna rapport Àr en utvÀrdering av projektet JÀmlik, jÀmstÀlld och interkulturell medborgarservice inom Medborgarkontoren i Botkyrka kommun. Projektets mÄl Àr att sÀkerstÀlla att alla medborgarkontoren ger en jÀmlik medborgarservice. Projektet ska bidra med att ?medvetandegöra medarbetarna? kringjÀmstÀlldhets- och interkulturella perspektiv. SamhÀllsvÀgledarna som arbetar pÄ medborgarkontoren ger kommuninvÄnarna vÀgledning och service inom alla kommunens omrÄden.
ANDN?D I PALLIATIV V?RD Symtomlindring genom omv?rdnads?tg?rder
Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra
lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid
flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis
lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket
obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
NÀr lÀr man sig att man lÀr sig? : en kvalitativ studie om feedback vid GIH
Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares syn pÄ feedback i lÀrarutbildningen vid Gymnastik och idrottshögskolan (GIH). Vilken funktion har feedback enligt lÀrarna?Hur anser lÀrarna att de anvÀnder feedback i sin undervisning?Hur undervisas det om feedback i lÀrarutbildningen enligt lÀrarna? Metod:I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som har varit av halvstrukturerad karaktÀr. Urvalet bestod utav sex lÀrarutbildare pÄ GIH som alla undervisar i olika Àmnen och kurser. Intervjuerna genomfördes pÄ GIH och spelades in med diktafon. DÀrefter transkriberades intervjuerna ordagrant för analys och bearbetning. Resultat:Enligt vÄr studie tycker lÀrarna vid GIH att feedbackens funktion Àr att hjÀlpa studenter att utvecklas och nÄ mÄl.
Pedagogers förhÄllningssÀtt i samband med barns bildskapande
NÀr Fröbel var verksam gick han metodiskt tillvÀga genom att tillhandahÄlla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lÀrarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick dÄ ett fritt sÀtt att arbeta pÄ. Det var alltsÄ ett fritt skapande som förelÄg.
Revisorn i familjeföretaget : En studie om revisorns roller och familjeföretagets karaktÀrsdrag
Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.