Sökresultat:
5175 Uppsatser om Sjuksköterskors uppfattningar - Sida 65 av 345
FlersprÄkighet i förskolan : En studie kring fyra förskolepedagogers uppfattningar om att stödja och förhÄlla sig till flersprÄkiga barns utveckling av sprÄk
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring flersprÄkighet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhÄller sig till flersprÄkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att vi inte letat beskrivningar av hur nÄgonting Àr, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svÄrigheter med att definiera begreppet flersprÄkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.
It's un-African
Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.
Elevers skolfrÄnvaro : Skolans preventionsarbete och yrkesgruppers skilda uppfattningar
Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra tvÄ mindre skolor i södra Sverige i deras preventiva arbete inom skolfrÄnvaro. FrÄgan stÀlldes om de olika professionernas uppfattningar skiljer sig frÄn varandra och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt skolornas och deras preventiva arbete mot skolfrÄnvaro skiljer sig Ät.En hermeneutisk utgÄngspunkt anvÀndes dÄ respondenternas egna tankar och förstÄelser Àr av intresse. Vi har dÀrför anvÀnt oss av vinjettmetoden, dÄ vi fann denna metod mest lÀmpad för att skapa ett flytande samtal.VÄrt resultat visar att förÀldrar spelar en stor roll i ungdomens motivation till skolan och dÀrmed ocksÄ motivationen till att nÀrvara pÄ lektioner. Resultatet visar ocksÄ att skolpersonalens relation Àr av betydande grund, förtroendet för dessa Àr en vital del i elevens utveckling.Slutsatserna Àr att förÀldrar, skola och övriga aktörer behöver samarbeta för att frÀmja elevens nÀrvaro..
Barns utelek i förskolan
BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver ocksĂ„ hur och pĂ„ vilket sĂ€tt utevistelsen Ă€r viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fram nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattningar om barns utelek pĂ„ förskolor med och utan förskolegĂ„rd.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju anvĂ€nts för att fĂ„ fram förskollĂ€rarnas olika uppfattningar om barns utelek. Ă
tta förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskollÀraren arbetar pÄ en för-skola med egen gÄrd eller utan gÄrd uppfattar de barns utelek pÄ liknande sÀtt. Exempelvis sÄ förekommer samma slags lekar pÄ alla förskolor.
DatalÀrares utbildning och yrkesbakgrund
 Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalÀrare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalÀrare hÄller sina Àmneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende pÄ utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frÄgestÀllningar anvÀnds en kartlÀggande kvantitativ enkÀtundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalÀrare frÄn hela landet. För att fÄ fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalÀrarna saknar lÀrarbehörighet samt att ungefÀr hÀlften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillÀmpningar inom sitt Àmne.
NÀrstÄendes nÀrvaro vid HLR- ett alternativ?
Internationellt sett har intresset hos vĂ„rdpersonal ökat nĂ€r det kommer till att lĂ„ta nĂ€rstĂ„ende nĂ€rvara vid Ă„terupplivningsförsök. Ăven hos allmĂ€nheten har stödet ökat för nĂ€rvaro vid Ă„terupplivning. Forskning har visat att det finns stora fördelar för patienter vid familjebevittnad Ă„terupplivning (FBĂ
). Det Àr dock viktigt att Àven ta del av sjuksköterskans uppfattningar dÄ hon utgör en viktig del av vÄrdteamet, som Àr direkt inblandad i omhÀndertagandet av bÄde patient och nÀrstÄende. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga sjuksköterskans uppfattning om nÀrstÄendes nÀrvaro vid HLR, samt belysa de faktorer som pÄverkar dessa.Arbetet Àr en litteraturstudie dÀr nio vetenskapliga artiklar, Ätta kvantitativa och en kvalitativ, ligger till grund för resultatet.
Fler Kvinnor PÄ LÀktarna, tack. : En studie om hur Allsvenska fotbollsklubbar kan göra för att övertyga fler kvinnor att gÄ pÄ Allsvenska matcher.
VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.
Fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet i en mÄngkulturell skola
Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.
Personer med Multipel skleros och deras upplevelser av sexualitet : En litteraturo?versikt
SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.
LĂ€rares uppfattningar av individanpassad undervisning
Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.
Hur förklaras karriÀrbyten bland revisorsassistenter? : en jÀmförande studie av uppfattningar mellan nuvarande och före detta revisorsassistenter
PersonalomsÀttningen inom revisionsbranschen Àr ett viktigt Àmne eftersom revisionsbyrÄerna behöver hÄlla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprÀtthÄlla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga intrÀdesbarriÀrer Àr det viktigt att ifrÄgasÀtta varför nÄgon som vÀl kommit in vÀljer att lÀmna.Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar karriÀrbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bÀttre förstÄelse kring varför revisorsassistenter vÀljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjÀlp av en kombination av teorier frÄn bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas pÄverka revisorsassistenters karriÀrbyten. För att testa modellen har en enkÀtundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts.Resultatet av undersökningen visar att karriÀrbyten bland revisorsassistenter kan bero pÄ flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrÄgasÀttas.
"Jag vill ha ett bra jobb" : En kvalitativ studie om nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vad som pÄverkar elevers motivation till skolarbete.
Studiens syfte var att undersöka nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation till skolarbete. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en studie dÀr vi genom kvalitativa intervjuer lÄtit nio elever och fyra pedagoger frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehÄller informanternas berÀttelser om vilka faktorer som inverkar pÄ motivationen, resultatet diskuterades utifrÄn Jerome Bruners motivationsteori och John Hatties studie om motivation. NÀr vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utlÀsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudomrÄden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlÀrning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lÀrare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.
Genus-och jÀmstÀlldhetsfrÄgorna pÄ lÀrarutbildningen, en halvmesyr : En kvalitativ studie om genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor pÄ lÀrarutbildningen
Denna uppsats har undersökt genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgorna pÄ lÀrarutbildningarna i Sverige med betoning pÄ LÀrarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrarutbildningarna Àr utformade sÄ att könsrollerna reproduceras och befÀsts, eller om lÀrarutbildningarna Àr aktiva aktörer som försöker bryta de snÀva roller som könen Àr hÀnvisade till idag. Syftet Àr ocksÄ att diskutera vilka konsekvenser lÀrarutbildningen och dess hantering av genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor kan bli pÄ grundskolan.Metoden Àr kvalitativ och materialet baseras mycket pÄ sekundÀra kÀllor bortsett frÄn tvÄ intervjuer. Resultatet visade att lÀrarutbildares uppfattningar styr innehÄllet och arbetssÀttet mer Àn utbildningsplaner och kursplaner. BÄde pÄ lÀrarutbildningarna, men ocksÄ pÄ grundskolan, Àr det enskilda eldsjÀlar som undervisar i dessa frÄgor.
Idrott och HÀlsa med fokus pÄ HÀlsa : En kvalitativ studie om elevers syn pÄ hÀlsa i undervisningen
Denna studie bygger pÄ elevernas syn och uppfattningar kring hÀlsa och hur hÀlsa berörs i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga studier handlar om lÀrarens syn pÄ hÀlsobegreppet i Àmnet och inte pÄ elevens syn. Syftet med vÄr studie Àr att se hÀlsa ur ett elevperspektiv, för att uppnÄ vÄrt resultat har vi intervjuat trettiotvÄ gymnasieelever för att fÄ reda pÄ deras uppfattningar om hur Àmnet ges i uttryck i undervisningen. Resultatet pekar pÄ att eleverna ser hÀlsa ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv, men att undervisningen i Àmnet mest berör den fysiska aktiviteten och aspekten. Eleverna tycker att hÀlsobegreppet i Àmnet Àr viktigt och borde beröras mer Àn vad det gör i undervisningen.
Fenomenografisk analys över lÀrares uppfattningar om estetiska lÀrprocesser
Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.