Syftet med vÄr studie var att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande i förskolan. Med inspiration frÄn fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande? Resultatet pÄvisar att den fysiska inomhusmiljön Àr en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen sÄ tas utgÄngspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ett urval högstadielÀrare i idrott och hÀlsa har för uppfattningar om och erfarenheter av motivationsarbetet och dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, vilka uppfattningar lÀrarna i vÄr studie har om motivationsarbetets betydelse för elevernas deltagande samt vad lÀrarna har för erfarenheter av att motivera elever till att delta i undervisningen. Studien har utgÄtt frÄn sjÀlvbestÀmmandeteorin. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer genomförts med fem lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades ortografiskt, det vill sÀga att uttalandena skrevs ned ordagrant.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förÀndringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förÀndrades i karaktÀr och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklÀrare att frÀmst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort vÀntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmÄlen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingÄende aspekter sammanfattas till följande utifrÄn examensmÄlens egen formulering; "Utbildningen ska dÀrför utveckla elevernas förmÄga att analysera och förstÄ tekniska system?.Med det i Ätanke sÄ lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gÀllande diskussioner om system krÀver att den undervisande lÀraren har vÀl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sÄdant Àr det den enskilde lÀraren som med sin Àmnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som Àr av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar.

Titel Slaget om skolpengen ? En intervjustudie av fyragymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i GöteborgFörfattare Anders PÄlssonKurs InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarprogrammet.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Termin Höstterminen 2013Handledare Jan StridSidantal 61sSyfte Undersöka hur gymnasierektorer ser pÄ gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg.Metod Kvalitativa informantintervjuerMaterial Transkriberade informantintervjuer med tvÄ kommunala rektorer och tvÄ friskolerektorer pÄ verksamma gymnasieskolor i Göteborg.Huvudresultat Resultatet pekar bl.a. pÄ att rektorerna anser att gymnasiemarknadsföringen i Göteborg har blivit mer informativ och att de reklamiska inslag som uppges ha varit vanliga under början av 2000-talet upplevs ha blivit fÀrre, detta trots att gymnasiemarknaden idag beskrivs som hÄrdare ÀnnÄgonsin. Resultatet indikerar ocksÄ att rektorerna anser att skolans rykte Àr avgörande för att lyckas som skola och att personliga möten pÄ mÀssor och öppna hus med blivande eleverÀr överlÀgset andra kampanjmetoder..

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.

MÄnga konsumenter Àr idag mycket hÀlsomedvetna och önskar att Àta en hÀlsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om stÀllningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. MÄnga faktorer pÄverkar synen pÄ vad som Àr en hÀlsosam kost. Livsmedelsvalet blir dÀrför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det pÄverkas i viss mÄn av begrepp frÄn den mediala debatten kring livsmedel, kost och hÀlsa.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.

Sammanfattning Titel: K2-reglerna ? En studie av uppfattningar kring förenkling Författare: Malin Hanson och Malin LythHandledare: Stefan Schiller Bakgrund: Dagens regelverk för bÄde redovisning och beskattning har under de senaste Ären blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer sÄsom nÀringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrÄgan pÄ förenklade redovisningsregler har ökat. BokföringsnÀmnden (BFN) har dÀrför pÄbörjat ett förenklingsprojekt, det sÄ kallade K-projektet, som Àmnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har Àven en statlig utredning angÄende sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslÄr att sambandet avskaffas.

Introduktion: Den perioperativa omvÄrdnaden dÀr operationssjuksköterskan ingÄr innefattar faserna före, under och efter operation och kan ses som ett arbetssÀtt. Perioperativ omvÄrdnad har utarbetats under 1990-talet. ArbetssÀttet har inte efterlevts i nÄgon stor grad trots positiva effekter för patienter och personal. Operationssjuksköterskans arbete Àr fortfarande övervÀgande traditionellt, med fokus pÄ tiden dÄ patienten Àr sövd och opereras. VÄrdenhetschefers och sektionsledares uppfattningar om den perioperativa omvÄrdnaden har betydelse för hur arbetet bedrivs pÄ operationsavdelningar.

Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jÀmfört med sunda kostvanor, en kunskap som Àr en viktig byggsten inom det tvÀrvetenskapliga omrÄdet Kost och friskvÄrd. Dessa livsstilsfaktorer, som ingÄr som förÀndringsmÄl i den svenska folkhÀlsopolitiken och som har en stor betydelse för hÀlsan och förebyggande av vÀlfÀrdssjukdomar, kan i hög grad pÄverkas av individen sjÀlv. Den fysiska aktiviteten avtar med Äldern och dÀrför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen Àr ett avgörande skede och dÀrför Àr individer 45-64 Är en viktig grupp att pÄverka. Studien fokuserade dÀrför pÄ denna Äldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förÀndrat beteende vad avsÄg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer anvÀndes som metod.Resultatet visade pÄ en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

FolkhÀlsovetenskapligt program.