Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

FriluftsfrÀmjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, dÀr barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska fÄ uppleva, praktiskt utforska och lÀra med alla sina sinnen genom olika uttryckssÀtt. UtgÄngspunkten Àr barnens nyfikenhet och glÀdje och pedagogernas uppgift Àr att vara delaktiga i lÀrandet och utmana barnen pÄ ett lustfyllt sÀtt.Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhÄllningssÀtt för att jÀmföra dessa med information frÄn FriluftsfrÀmjandet. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information frÄn FriluftsfrÀmjandet.VÄra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstÀmmer vÀl med FriluftsfrÀmjandets intentioner och beskrivningar med avseende pÄ verksamhetens syfte, arbets- och förhÄllningssÀtt. NÄgot som framkom genom de bÄda kÀllorna Àr att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utstrÀckning. BÄde pedagogerna och FriluftsfrÀmjandet har som syfte att barnen ska fÄ kunskap om naturen och utveckla en naturkÀnsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande.

Sammanfattning: Den hÀr undersökningen hade som syfte att identifiera och beskriva sjuksköterskestudenters och handledares uppfattningar av lÀrandemÄl och hur man uppnÄr dem pÄ en studentdriven vÄrdavdelning samt att belysa hur sjuksköterskestudenter upplever sina möjligheter att uppnÄ lÀrandemÄlen i en given kontext. Undersökningen genomfördes, utifrÄn ett vÄrdpedagogiskt och pedagogiskt perspektiv, pÄ en vÄrdavdelning inom akutsjukvÄrd som har som uppdrag att bÄde driva god infektionsvÄrd och verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter. Initialt studerades enkÀtsvar med studentutvÀrderingar som visade att 91 % av studenterna bedömde sina möjligheter att uppnÄ utbildningsmÄlen som ganska bra till utmÀrkta. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes för att identifiera uppfattningar och intervjuerna analyserades med hjÀlp av fenomenografisk metod. Totalt 22 intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter i VFU under termin 3 och 5 och bÄde nuvarande och tidigare handledare.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter pÄ lÀsinlÀrningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att fÄ kÀnnedom om detta genomförde vi intervjuer med lÀrare frÄn förskolan upp till Är 2. I resultatet framkom att lÀrarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god lÀsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför lÀsinlÀrningen i skolan. LÀrarna uppfattade det som sÄ att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttrÄkade och trötta av olika anledningar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som förÀldrar i familjer dÀr mannen utövar vÄld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig Ät, avseende förÀldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra förÀldraskap som att det medför skyldigheter sÄsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fÀder har lika ansvar för barnets vÀlbefinnande.

Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

BAKGRUND: Inledningsvis ges lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagoger förri tiden sÄg pÄ rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kortsammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigareforskning om barns utveckling inom motorik, sprÄk och sjÀlvkÀnsla samt vadforskningen sÀger om rörelselekens betydelse. DÀrefter kommer en beskrivning avnyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse.Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hÀlsa.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka nio förskollÀrares uppfattningar om den organiseraderörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökningvill vi Àven ta reda pÄ hur dessa förskollÀrare arbetar med rörelselek och vad depraktiskt gör under de stunderna.METOD: Metoden som vi valt Àr en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om vad de anser Àr mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. NÀr vi tittade pÄ tidigare forskning fann vi hur svÄrt det kan vara för pedagoger att veta vart grÀnserna för mobbning gÄr samt hur mobbning ska definieras. Vi har Àven funnit faktorer som visat sig framgÄngsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och förÀldrar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvalitativ metod dÀr Äsikter och uppfattningar Àr grundlÀggande.

Vi har genom vÄr utbildning fÄtt förstÄelse för hur viktigt det Àr att anpassa undervisningen till varje elev, dÄ bÄde styrdokumenten och flera av de pedagoger vi mött under vÄr utbildning har betonat detta. Mot bakgrund av detta ville vi ta reda pÄ hur olika lÀrare och rektorer ser pÄ vad individanpassad undervisning innebÀr. Vidare tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka om det fanns en samsyn kring Àmnet dÄ vi tror att en sÄdan Àr viktig för att kunna nÄ lÄngt i utformandet av en individanpassad undervisning. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra olika lÀrares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning, dess möjligheter och hinder. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns en samsyn bland informanterna kring detta begrepp.

SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland Àr det trÄkigt, ibland Àr det kul. Ibland Àr det sÄdÀr."En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes itŽs boring, sometimes itŽs fun. Sometimes itŽs neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien Àr att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass.FrÄgestÀllningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de kÀnner kring massagesituationerna?För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass dÀr massage Àr ett Äterkommande inslag i verksamheten flera gÄnger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv instÀllning till massage.

Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta Àmne Àr för att fetman och ohÀlsan i samhÀllet ökar samtidigt som vi lÀgger allt mindre tid pÄ matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka Àn att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lÀgga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna fÄ mÀnniskor att vÀlja hÀlsosamma snabbmatsalternativ.Metoden jag anvÀnde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 ÄrsÄldern, en man och tvÄ kvinnor, vilka valdes genom ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att Àta snabbmat nÀr man var stressad eller led av tidsbrist och detta intrÀffade vanligtvis kring lunchtid.

KrÀnkande behandling Àr ett utbrett problem bÄde i förskolan och i samhÀllet som stort och det finns en mycket begrÀnsad mÀngd forskning kring krÀnkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av krÀnkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollÀrare rörande vad krÀnkande behandling Àr. Syftet med denna undersökning Àr att utreda vilka uppfattningar förskollÀrare har om begreppet krÀnkande behandling och hur de uppfattar att krÀnkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tre olika förskolor inom en kommun har anvÀnts som metod för att nÄ undersökningens syftet, varefter jÀmförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollÀrare kring krÀnkande behandling.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem anvÀnder skogen som en lÀrandemiljö för barnen. Studiens frÄgestÀllningar Àr:Vad uppfattar barnen och lÀrarna att barnen gör nÀr de Àr i skogen?Vilka Àr barnens och lÀrarnas uppfattningar av om vad barnen lÀr sig i skogen?Vad har lÀrarna för syfte med att gÄ till skogen?Sju lÀrare och tolv barn pÄ fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lÀrande miljö.Resultatet visar att barnen och lÀrarna uppfattar att barnen kan lÀra sig mycket i skogen och att lÀrarna Àr medvetna om barnens lÀrande. I skogen sÀger lÀrarna och barnen att det sker ett naturligt lÀrande genom att barnen kan se och uppleva det som finns dÀr.