AbstractTitelEN STUDIE I MÄNNISKORS UPPFATTNINGAR OM BROTTFörfattare Gunes SuberogluKurs Examensarbete (master) i medie- och kommunikationsvetenskapTermin VĂ„rtermin 2013Handledare Marie GrusellSidantal, ord 80, 35113Syfte Syftet Ă€r att undersöka mĂ€nniskors uppfattningar om brott i tvĂ„ stadsdelar. Ett ytterligare syfte Ă€r att redogöra för om mĂ€nniskor sjĂ€lva förestĂ€ller sig att brottsrapporteringar har nĂ„gon betydelse för dessa.Metod Kvalitativa, semistrukturerade respondentintervjuer.Material Respondentintervjuer med tretton personer, varav sju personer som bor i stadsdelen Centrum och sex personer som bor i stadsdelen Örgryte.HuvudresultatDe huvudsakliga resultaten visar att respondenterna uppfattar ödsliga samt platser dĂ€r ett stort antal mĂ€nniskor befinner sig i som osĂ€kra. Respondenterna uppfattar det Ă€ven som att förorter Ă€r mer osĂ€kra. Respondenterna har en bild av att yngre mĂ€n Ă€r mer benĂ€gna att begĂ„ vĂ„ldsbrott Ă€n andra grupper i samhĂ€llet. Det empiriska materialet visar att respondenterna i bĂ„de stadsdelarna uppger att de inte har lĂ€st om eller tittat pĂ„ nĂ„gon brottsrapportering som har skett i just det omrĂ„det de bor i.

Den hÀr artikelns syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lÀrares professionsutveckling. Studien Àr kvalitativ och tar utgÄngspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lÀrare har intervjuats pÄ en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frÄgandet har en central roll i handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förÀndrat tankesÀtt hos lÀrare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av handledningen..

Makt inom den rÀttspsykiatriska omvÄrdnaden Àr ett omrÄde som i större utstrÀckning bör belysas, detta i syfte att uppnÄ en ökad förstÄelse samt insikt inom denna specifika vÄrdform.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvÄrdnaden av patienter inom rÀttspsykiatrin.Metoden som anvÀndes var kvalitativ innehÄllsanalys dÀr strategiskt urval tillÀmpades och tio sjuksköterskor tillfrÄgades om intervjuer varav alla tio deltog.Resultatet delades in i tvÄ huvudteman som presenteras pÄ tre olika strukturella nivÄer, institutionell nivÄ, gruppnivÄ och individnivÄ..

Denna studie undersöker vad och hur lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena bedömer i laborationer. Studien undersöker ocksÄ om det finns nÄgra alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sÀttet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att fÄ tillgÄng till lÀrares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att, det som frÀmst bedöms vid laborationer Àr laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet Àr aktivitet och grupprocesser.

Syftet med studien var att finna vilka uppfattningar yrkesverksamma inom socialt arbete har om barns situation i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Vi ville Àven belysa deras uppfattningar kring deras eget arbete med familjerna. Studien byggdes upp via en fenomenografisk ansats med socialkonstruktivismen som teoretisk grund. Fenomenografin fokuserar pÄ vad ett fenomen uppfattas vara istÀllet för vad fenomenet Àr. En uppfattning Àr enligt fenomenografin nÄgonting som sÀllan Àr en företeelse för reflektion utan snarare nÄgot som finns i det undermedvetna.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

VÄrt mÄl med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan pÄ elevernas lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lÀrare pÄ olika skolor, bÄde moderna och Àldre skolor som Àr i behov av renovering för att fÄ en bredd och se om lÀrares tankar och uppfattningar varierar.Med fysisk klassrumsmiljö sÄ har vi inriktat oss pÄ möbleringen, design och funktion. DÀr det bÀsta utifrÄn aspekter pÄ trivsel och inlÀrningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lÀrare för barn i de tidiga Äldrarna, skolÄr 1-3, för att lyssna och fÄ ett vÀrde till varje enskild lÀrares uppfattningar.Syftet med vÄr undersökning var att fÄ reda pÄ lÀrares olika uppfattningar hur de tÀnker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hÀnger ihop dÄ lÀrare planerar sÄ barnen fÄr den bÀsta lÀrande miljön i klassrummet.FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr:? Vilken betydelse anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lÀrande?? Hur anser lÀrarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsÀttningar för att lÀra?? Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lÀrarna bidrar till en kreativ lÀrandemiljö?.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvÄrdsrÀdsla pÄ tandvÄrdskliniker.Material och metod: Materialet inhÀmtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvÄrdsrÀdsla pÄ tandvÄrdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med anvÀndning av en intervjuguide och varade i ca 20 ? 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehÄllsanalys. Resultat: I studiens resultat framtrÀdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvÄrdsrÀdsla.

Vi lever i en komplicerad vÀrld och ett mÄngfalt samhÀlle. Vi utsÀtts för mÀngder av fakta och informationslödde som eleverna mÄste förhÄlla sig till och ta stÀllning till. För att vÄra elever ska kunna klara denna utmaning mÄste de utrustas med förmÄgor och förstÄelse, att kunna lösa de problem vi stÄr inför. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling i relation till lÀroplanen för de frivilliga skolformernas mÄl. Förutom vetenskapliga fakta mÄste eleverna förvÀrva sig vÀrderingar och förstÄelse för att vara aktiva och ansvarsfulla medborgare. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har positiva uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling, eleverna anser att det finns hinder för undervisningen i hÄllbar utveckling, eleverna tycker ocksÄ att det behövs förbÀttringar i undervisningen.

Syftet med studien Àr att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegÄrdensutformning, innehÄll och anvÀndningsomrÄden utifrÄn ett pedagogiskt syfte.Ytterligare en aspekt Àr att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig sjÀlvasom utgÄngspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegÄrden. Studien har utförtsmed hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriskamaterialet har framstÀllts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barnpÄ tvÄ olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats Àr i Äldrarna mellan tvÄ ochfem Är. Resultatet visade att barnen Àr relativt nöjda med sin förskolegÄrd samtidigtsom de hellre vistas inomhus om de sjÀlva fÄr vÀlja miljö.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Syftet med undersökningen var att undersöka lÀrarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlÀrning i förskola och skola. LÀrarnas utmaningar med att ta vara pÄ de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga pÄ denna i undervisningen. Vidare lÀrarnas utmaningar med flersprÄkiga elever.Studien utfördes pÄ fem skolor av olika karaktÀr: En mÄngkulturell skola. En skola belÀget i ett? högstatusomrÄde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar pÄ projektet ?Engelska spÄret? och en förskola dÀr en engelsksprÄkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Vi har valt att genomföra en undersökning om elevernas och lĂ€rarnas uppfattningar om simundervisning. Under vĂ„r idrottsutbildning idrott och hĂ€lsa pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Stockholm vĂ€xte intresset inom simundervisning. Vi insĂ„g hur viktigt det var med simning i skolan och vad konsekvenserna av att inte kunna simma kan bli. En nationell utvĂ€rdering visar pĂ„ att 0,5 % av alla deltagande elever i År 9 som har fĂ„tt MVG i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r simkunniga och med detta ville vi se vilka förutsĂ€ttningar skolor har för att kunna bedriva simundervisning. Studien som vi har genomfört syftar till att se hur idrottslĂ€rarna uppfattar deras resurser i form av tillgĂ„ng till simhall och tider för att bedriva simundervisning i År 9 samt att se hur skolorna fĂ„r stöd av kommunen och de olika styrdokumenten för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa.

Abstract Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och fÄ kunskap om hur pedagoger pÄ förskolan arbetar med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till flersprÄkigheten och vilka resurser de har för att stimulera sprÄk-och identitetsutveckling hos flersprÄkiga barn. FÄr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och fÄ in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hÀnsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som pÄverkar sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön pÄverkar flersprÄkiga barns modersmÄlutveckling.