Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Syftet med denna studie Àr att knyta an till Högskolan i GÀvles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering pÄ en arbetsplats samt kartlÀgga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjÀlp av datorprogrammet Complador. NÄgon tidigare forskning har inte funnits inom detta omrÄde, vilket gjorde att ett intresse vÀcktes hos författarna. Studien bygger pÄ litteraturstudier samt intervjuer. För att fÄ svar pÄ visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartlÀggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar pÄ att visualisering har en stor betydelse bÄde för pedagogerna sjÀlva samt deras dagliga arbete, bÄde som kollega och klasslÀrare.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den kongruens av uppfattningar kring ett varumÀrke som kan uppstÄ mellan en avsÀndare och en mottagare. För ÀndamÄlet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med frÀmst intervjuer som empiriinsamling. Intervjuer har skett med kunder till vÄrt fallföretag Smedmarks, med Smedmarks ledning samt med experter inom varumÀrkesomrÄdet. Detta för att undersöka vilken bild företaget har av sig sjÀlv samt vilken bild dess kunder har och om det finns överensstÀmmelse sinsemellan.Vi har kommit fram till att det i viss mÄn alltid finns en form av kongruens mellan ett företags och en kunds uppfattningar kring ett varumÀrke. FrÄgan Àr till vilken grad.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

VÄr studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp gÄr till i den pedagogiska verksamheten. Vi har stÀllt tre forskningsfrÄgor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten nÀr det gÀller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptÀcks tecken pÄ sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur gÄr arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptÀckt pÄ sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att mÄnga av de pedagoger vi intervjuade ansÄg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrares kunskaper, erfarenheter, uppfattningar och deras egna sÀtt att lösa uppgifter pÄverkar deras val av arbetsmetod i klassrummet. Vi intervjuade lÀrare med olika bakgrunder och metoden vi anvÀnde för att komma fram till vÄrt resultat var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lÀrarna i undersökningen vill arbeta undersökande för att skapa relationell förstÄelse hos eleverna men klarar inte alltid av det dÄ de sjÀlva saknar tillrÀckliga Àmneskunskaper för detta. UtifrÄn resultatet kunde vi dra slutsatsen att lÀrarnas Àmneskunskaper Àr avgörande för vilka arbetsmetoder de anvÀnder Àven om arbetsmetoderna inte stÀmmer överens med deras uppfattningar om hur god matematikundervisning bör vara..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom sÀrskolan samt vilka faktorer som de anser pÄverkar mobbning inom sÀrskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom sÀrskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat pÄ att förekomsten av mobbning i sÀrskolan Àr relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer Àr utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivÄ, besvÀrliga hemförhÄllanden samt avvikande beteende kan pÄverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..

MÖTE MED DEPRESSION EN INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DEPRESSION HOS PATIENTER I PRIMÄRVÅRDEN NIROSHANI BROMAN ELIN SVENSSON LUNDBÄCK Broman, N & Svensson LundbĂ€ck, E Möte med depression. En intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar om och förhĂ„llningssĂ€tt till depression i primĂ€rvĂ„rden. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad 2010. Bakgrund: Depression Ă€r en folkhĂ€lsosjukdom i Sverige. Den kan uttryckas i bĂ„de fysiska och psykiska symtom.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevernas uppfattningar om materians uppbyggnad och om materians och energins bevarande. Den föreliggande studien baseras pÄ en kvantitativ analys i form av en elektronisk enkÀt, som föregicks av en kvalitativ analys i form av, strukturerade intervjuer och demonstrationer.Eleverna har kunskap om vardagsnÀra exempel, som till exempel vad en stekpanna Àr uppbyggd av. De ansÄg att dessa Àr exempel pÄ materia men nÀr det gÀller mer abstrakta begrepp som ljus, magnetfÀlt, skugga, vakuum, vÀrme och ljud uppvisar eleverna mer osÀkerhet och brist pÄ kunskaper. HÀlften av eleverna svarade att luft Àr materia, vilket tyder pÄ ?gasblindhet? hos de övriga.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.

Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med nÄgra elever i Ärskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning Àr, nÄgra menar att det Àr mobbning nÀr flera elever slÄr eller sÀger fula ord, andra menar att det Àr mobbning om nÄgon gÄr ensam pÄ skolgÄrden. Resultatet visar ocksÄ att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de Àr tuffa eller coola..

Bakgrund: Brytpunktssamtal Àr svÄra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och nÀrstÄendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor.