Kunskap är som mest användbar när den har inflytande och delas med andra varför medarbetarna inom en organisation bör ha möjlighet att lära av varandra. Då en individ delar eller sprider sin kunskap och erfarenhet till någon annan benämns det som kunskapsöverföring.Syftet med denna studie är att undersöka om och hur kunskapsöverföring mellan utvecklare möjliggörs när en organisation inom mjukvaruindustrin använder Scrum som arbetsmetod. Studien avser även undersöka huruvida metoden på något sätt hindrar kunskapsöverföring. För att besvara syftet ställs följande huvudfråga: Hur möjliggör Scrum kunskapsöverföring mellan utvecklare? vilken består av tre delfrågor: (i) Var sker kunskapsöverföring i Scrum? (ii) Vilken typ av kunskap sprids i Scrum? (iii) Vad kan hindra kunskapsöverföringen då Scrum används som arbetsmetod?Med utgångspunkt i teorier om kunskap, kunskapsöverföring och kontexten för kunskapsöverföring samt den teoretiska beskrivningen av Scrum utformades en analysmodell som visar Scrums förväntade stöd för kunskapsöverföring.

Idag kan inte verksamheter arbeta efter att "göra saker rätt" utan fokuset skiftade i slutet på 80-talet till att istället inriktas på att "göra rätt saker". Anledningen till skiftet var exempelvis på grund av en ökad internationalisering, starkare konkurrens och nya tekniska möjligheter. Det här gjorde att verksamheter var tvungna att anpassa sig för att göra rätt saker, vilket sedermera leder till behov av ständigt lärande i organisationen för att vara effektiva och innovativa. Alla individer har inte den kunskap som bygger på långa erfarenheter, det vill säga tyst kunskap som ofta betraktas som omedveten, abstrakt och svår att uttrycka. Därmed är det viktigt för verksamheter att utveckla och sprida den individuella kunskap som finns i organisationen för att den inte ska gå förlorad. Därmed är den här rapportens syfte att undersöka hur den tysta kunskapen hanteras inom fallföretaget genom att belysa dess karaktär i kontext med ledare. För att undersöka syftet med rapporten har en kvalitativ metod genomförts med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod för att få tag på djup och detaljrik data. De teorier som rapporten åsyftar på är relaterade till kunskapshantering och lärande organisationer med fokus på Peter Senges fem discipliner och Nonaka & Takeuchi SECI kunskapsomvandlingsprocess. Resultatet utföll i att respondenternas tidigare erfarenheter är avgörande i dagens arbete, där de viktigaste kunskaperna handlar övergripande om ledarskaps- och produktionskunskaper.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen.Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar.

Detta examensarbete tar upp frågan hur vägledarna ser på hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser på de relaterade läroprocesserna. Arbetet är ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vägledningens komplexa och mångfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag främst använt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn på kognitiva, psykodynamiska samt sociala läroprocesser. Resultatet av undersökning tyder på att Studie- och yrkesvägledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vägledningsprocessen men att det inte står helt klart hur vägledarna knyter an till läroprocesser i denna förmedling. Begreppen vägledning och pedagogik samt vägledarnas perspektiv på hur de förmedlar kunskap i vägledningsprocessen är ofta starkt förknippade med vägledarens egna personliga erfarenheter men även kunskap och förståelse över läroprocessernas betydelse för en pedagogisk vägledningsprocess. Den personliga påverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna föreställningar om metoder och innehåll i vad som förmedlas men därmed även en påverkan på hur detta förmedlas..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur småföretag väljer mellan olika finansieringsformer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte så har vi tillämpat en kvalitativ metod, där en studie genomförts genom semistrukturerade intervjuer med företagare i fyra utvalda småföretag. Slutsatser: Denna undersökning visar på att småföretag bland olika finansieringsalternativ har mest kunskap om bankfinansiering, varför metoden känns trygg och således ofta tillämpas av småföretagare. Kunskapen om andra finansieringsalternativ är bristfällig, och det anses för tid- och kostnadskrävande att skaffa sig kunskap tillräcklig djup nog för att kunna förankra finansieringsbeslut i. .

Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för hur kundvärde skapas genom att studera vidvilka tidpunkter värdeskapandet sker, vilken typ av aktiviteter som påverkar värdeskapandet,vilka aktörer som är delaktiga i det och vilka aktörer som styr värdeskapandeprocessen. Detteoretiska ramverket utgår från de två värdeperspektiven Service-Dominant Logic ochCustomer-Dominant Logic. En viktig faktor vid värdeskapandet är kundens kompetens.Kompetensen består av kundens inhämtande av och utnyttjande av kunskap. I den här studienundersöks kundens inhämtande av kunskap och dess förhållande till kundvärde. För attstudera ovanstående har en kvalitativ studie genomförts.

Bakgrund/syfte: Sma?rtlindring via PCA-pump a?r en effektiv och sa?ker metod vid postoperativ va?rd. Den syftar till att ge patienten sto?rre mo?jlighet att pa?verka sin sma?rtlindring. Tidigare studier pa?visar att ma?nga patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillra?cklig.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Företag har börjat inse att deras samlade kunskap blivit allt viktigare, vilket väcker ett intresse för att studera hur ett kunskapsintensivt företag utnyttjar sitt intranät för kunskapsspridning. För att belysa denna problemställning utnyttjas SEB Enskilda Banken i Malmö som fall. Syftet med uppsatsen är således att utreda i vilken utsträckning SEB:s intranät påverkar spridningen av kunskap på SEB Enskilda Banken i Malmö.I uppsatsen används en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Undersökningen består av en fallstudie på SEB Enskilda Banken i Malmö. Insamlingen av data har främst skett genom personliga intervjuer med förvaltare och chefer inom enheten.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Bakgrund: Akut förvirringstillstånd innebär försämrad kognitiv förmåga och varierande grad av förvirring. Detta orsakar lidande för patienterna och bör därför förebyggas med professionell omvårdnad. God vårdkvalitet upprätthålls genom förbättringsarbeten grundade på aktuell evidensbaserad kunskap. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård har genom sin kompetens samt bästa tillgängliga kunskap potential att leda detta arbete. Denna litteraturgenomgång ger därför en sammanställning av evidensbaserad kunskap som möjliggör förbättringsarbeten samt ett professionellt omhändertagande av akut förvirrade patienter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder hos patienter med akut förvirringstillstånd.Metod: Narrativ litteraturgenomgång med systematisk teknik.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..