Sökresultat:
14802 Uppsatser om Sjuksköterskors kunskap - Sida 24 av 987
Personers upplevelser av att ?verleva ett hj?rtstopp : En kvalitativ litteratur?versikt
Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.
Attityder till psykologisk kunskap inom polisen
Kunskap om psykologi Àr högst relevant i polisyrket dÄ yrket till stordel bestÄr av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkÀter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jÀmfört med mÀn, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.
Faktorer som pÄverkar sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdnaden av trycksÄr - en litteraturstudie
Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap om trycksÄr i omvÄrdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrÄn tvÄ kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdanden av trycksÄr, pÄverkades av attityder, kunskapsnivÄ samt den organisatoriska struktur som rÄder pÄ arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbÀttringsarbete har uppvisat en förbÀttrad kunskapsnivÄ. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsÀttning till en förbÀttrad följsamhet, gÀllande tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdnaden av trycksÄr. Dock förekommer bristfÀllig, inadekvat sÄvÀl som förÄldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.
Bakom f?rpackningen. En studie om vuxnas kunskap om livsmedelsbearbetningsgrad och f?rst?else av ingrediensf?rteckning
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vuxnas kunskap om livsmedels bearbetningsgrad (minimalt bearbetade, processade och ultraprocessade) samt att analysera hur denna kunskap f?rh?ller sig till konsumtionsm?nster och huruvida demografiska faktorer som k?n, ?lder och utbildningsniv? p?verkar kunskapsniv?n. Metod: Studien genomf?rdes med en kvantitativ tv?rsnittsdesign. Data samlades in via en elektronisk enk?t med 20 fr?gor, tillg?nglig p? svenska och engelska, och distribuerades viabekv?mlighets- och sn?bollsurval under april 2026.
NÄr kostrÄden fram? - En kartlÀggning av ungdomars förhÄllande till hÀlsosam mat
Livsmedelsverket Àr den myndighet som ansvarar för att sprida kunskap om goda matvanor i samhÀllet. För att vÀgleda befolkningen till att Àta hÀlsosamt utformades 2005 fem kostrÄd utifrÄn svenska nÀringsrekommendationer. NÄr kostrÄden fram? Àr en undersökning som ville ta reda pÄ om kostrÄden nÄtt fram till ungdomar. Undersökningen syftade till att kartlÀgga gymnasieelevers uppfattningar om hÀlsosam mat, deras kunskaper om Livsmedelsverkets fem kostrÄd samt om de efterlever kostrÄden.
LÀs- och skrivsvÄrigheter : Den dagliga undervisningen i en Montessoriskolas tidigare Är
Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.
Miljökommunikation - frÄn kunskap till förbÀttring? : En studie av hur kunskap frÄn en miljöutbildning kan möjliggöra en förbÀttrad kommunikation i tillverkande företag
Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.
Livskvalitet hos HIV/Aidspositiva
Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och mÀn med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden Àr en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som pÄverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som Àktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och Àven utbildning Àr andra faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. MÄlet med litteraturstudien Àr att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vÄrd till personer med hiv/aids.
à tgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs F-6 : Hur lÀrarens syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa influerar arbetet med ÄtgÀrdsprogram
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur idrottslÀrares syn pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa pÄverkar deras arbete med ÄtgÀrdsprogram i Ärskurserna F-6?FrÄgestÀllningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprÀttandet och uppföljningen av ett ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa variera pÄ olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa kan ligga till grund för motivet till varför ÄtgÀrdsprogram inte upprÀttas?MetodUndersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa om deras syn pÄ Àmnet, samt hur de arbetar med ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFÄ lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram. Den syn pÄ kunskap som lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄ sitt Àmne Àr en bidragande faktor till varför/varför inte ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras frÀmst teoretiska Àmnen nÀr det kommer till upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero pÄ att synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska Àmnen.
Hur uppmÀrksammas och delas tyst kunskap inom konsultföretag? : Varför Àr tyst kunskap viktigt och hur kan den tas tillvara pÄ i konsultföretag?
Idag Àr kunskap viktigt för vÀrdeskapande inom nÀstan alla branscher, men inom konsultföretag Àr det extra pÄtagligt dÄ kunskapen som genereras och delas bildar kÀrnan i företagets tjÀnster. Kunskap kan delas upp i tvÄ former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som Àr svÄr att dokumentera och som grundar sig i kÀnslor, vÀrderingar, personliga Äsikter och erfarenheter samt ligger inbÀddad i en organisations kultur, vilket medför att den Àr svÄr för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar Àr baserad pÄ tyst kunskap.Syftet med detta projekt Àr att undersöka vad tyst kunskap Àr, huruvida denna uppmÀrksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnÄ konkurrensfördelar. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att tyst kunskap Àr viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.
Vilken utbyteskunskap leder en utbytesperiod till för en revisionsmedarbetare? : En studie rörande utbytet frÄn Sverige till USA
Bakgrund: I och med samhÀllets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet lÀnder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att Äka pÄ en utbytesperiod för att tillÀgna sig ny kunskap; sÄvÀl professionell som privat, vilket det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för. SamhÀlleliga, privata och arbetsmÀssiga kulturkrockar Àr nÄgot som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sÄdana hÀr skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillÀgnas, samt om denna kunskap gÄr att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillÀgnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sÄdan som kan anvÀndas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvÀgagÄngssÀtt, sociala förhÄllanden samt regelverkens uppbyggnad.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen bestÄr i privata--?, kulturella--? och arbetsmÀssiga omrÄden, vilka tillÀgnas genom erfarenhetsbaserat lÀrande samt praktisk involvering i samhÀllet..
Kunskap - nöje eller fakta?
Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, bÄde inom samhÀllsrelevanta och underhÄllningsmÀssiga frÄgor. Hur prioriterar ungdomarna vad som Àr den mest relevanta kunskapen i vardagen?VÄr studie Àr baserad pÄ kvantitativa och kvalitativa metoderi form av enkÀtundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvÀndande bland ungdomar har utvecklats Ät tvÄ hÄll. Delvis Àr det rutinmÀssiga vanor som att exempelvis alltid se pÄ Nyhetsmorgon.
Kunskap eller fÀrdighet - en studie om lÀromedels kunskapssyn
Syftet med undersökningen Àr att se vilka kunskapssyner tvÄ aktuella lÀromedel förmedlar. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr tvÄ olika lÀromedel i svenska för grundskolans senare Är granskats och jÀmförts. Undersökningen visar att bÄda lÀromedlen bygger pÄ en funktionalistisk sprÄksyn, dÀr sprÄk och innehÄll i sin praktiska anvÀndning utgör en helhet. LÀromedlen skildrar ocksÄ en kunskapssyn som bygger pÄ att kunskap ska byggas utifrÄn elevernas tankar och reflektioner i dialogiska samspel och i funktionella sammanhang. Elever mÄste utgÄ frÄn sin egen erfarenhetsvÀrld för att kunna tillgodogöra sig kunskapen och bÄda lÀromedlen betonar vikten av processen i skrivarbetet.
FörstÄelse av funktioner - faktorer som har bidragit till begreppsutvecklingen
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka matematikstudenters uppfattningar kring begreppet funktion samt vilka faktorer som inverkat positivt pÄ deras förstÄelseutveckling. Tidigare forskning pÄ omrÄdet begreppsutveckling tar upp faktorerna, att skapa relationer, att utöka och anvÀnda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter, att formulera vad man vet samt att göra matematisk kunskap till sin egen. I resultatet Äterfanns tre av dessa, nÀmligen att utöka och anvÀnda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter samt att formulera vad man vet. Dessutom framkom en tydlig bild av den grafiska representationens vikt för studenternas förstÄelse av funktionssambandens mening..
KomplementÀra metoder för att lindra smÀrta hos barn i Vietnam : En empirisk studie med kvantitativ ansats.
Bakgrund: komplementÀra smÀrtlindringsmetoder har inom hÀlso- och sjukvÄrden visat sig vara effektiva vid smÀrttillstÄnd hos barn. Det Àr dÀrför viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om dessa metoder.Syfte: att beskriva vietnamesiska sjuksköterskors kunskap om samt anvÀndning av komplementÀra behandlingsmetoder för barn med smÀrta.Metodbeskrivning: data samlades in med hjÀlp av enkÀter under hösten 2012 pÄ ett barn- och kvinnosjukhus i Da Nang, Vietnam. I denna studie analyserades sjuksköterskors kunskap om komplementÀr smÀrtbehandling hos barn med hjÀlp av IBM SPSS Statistics för Windows software. Sambandet mellan kunskap och anvÀndning undersöktes.Huvudresultat och slutsats: kunskapen om komplementÀra metoders betydelse visade sig vara hög, medelvÀrde 4,45. AnvÀndningen av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder visade sig variera.