Syftet med studien Àr att ur ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollÀrare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i lÀroplanen, Uppföljning, utvÀrdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter frÄn Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod anvÀnds den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanstÀllts och tematiserats utifrÄn de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den hÀr studien varje enskild förskollÀrares verklighet nÀr intervjun Àger rum. Dessa horisonter benÀmns i studien nuet, framtiden och verkligheten, dÀr nuet Àr intervjun före kompetensutbildningen, framtiden nÀr utbildningen genomförts och verkligheten nÀrprocessen i arbetslaget har startat..

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Med sjukvÄrdens vÀxande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att stÀlla krav pÄ vetenskaplig tillförlitlighet nÀr det argumenteras för eller emot olika omvÄrdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad genom följande specifika frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvÄrdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frÄgestÀllning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd frÄn ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vÄrdkvalitén, samt brist pÄ resurser, brist pÄ utbildning och brist pÄ stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt sÀkrar de resursbehov som presenterats.

Äldre och sexualitet har bĂ„de inom vĂ„rden och i samhĂ€llet varit ett tabubelagt omrĂ„de med mĂ„nga fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro ocksĂ„ psykosociala aspekter som kĂ€nslor, attityder och relationer. Sexuella kĂ€nslor och behov finns med genom hela livet och mĂ„nga Ă€ldre Ă€r sexuellt aktiva lĂ„ngt upp i Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att beskriva nĂ„gra Ă€ldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

Syftet med detta arbete Àr att, utifrÄn en fallorganisation, undersöka och belysa premisser försÀsongsanstÀllda reseledares arbete och arbetsuppgifter. DÀrutöver vill vi specifikt fokuseraoch analysera, om och i sÄ fall hur, erfarenheter, lÀrdomar och kunskaper ges utrymme iorganisationen och hur dessa sprids och ges legitimitet.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie bestÄende av Ätta halvstruktureradedjupintervjuer och en deltagandeobservation. Den studerade fallorganisationen Àr enresearrangör som sÀljer paketresor med en omfattande personlig service och har under mÄngaÄr varit ledande pÄ marknaden. Fallorganisationens filosofi uppges vara att alltid tillföra nÄgotextra till resenÀren, och att ge gÀsterna mer för pengarna.För att förstÄ den insamlade empirin anvÀndes begreppen empowerment och storytelling.Genom empowerment kunde engagemanget hos organisationens reseledare och hur dettaengagemang pÄverkade deras vilja att dela lÀrdomar och erfarenheter emellan sig tydliggöras.PÄ vilket sÀtt sjÀlva delandet och informationsöverföringen skedde blev tydligt genomstorytelling. Med hjÀlp av Ellströms (2005) teorier om utvecklingsinriktat och reproduktivtlÀrande blev ocksÄ typen av lÀrande tydligt och hur denna kan relateras till empowerment ochstorytelling.Studien fann att reseledarna inom fallorganisationen kÀnde sig stÀrkta i sitt utförande avarbetet pÄ grund av det sjÀlvstyre som organisationen öppnade upp för.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda pÄ om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser pÄ deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i SkÄne och som anvÀnde kollektivtrafiken minst tvÄ gÄnger i mÄnaden intervjuades utifrÄn en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade pÄ ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svÄra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hÄllplatsen, veta var man skulle gÄ av samt att byta fÀrdmedel. Vidare visade resultatet av studien pÄ att deltagarnas aktivitetsrepertoar pÄverkades pÄ sÄ sÀtt att de fick svÄrare att utföra vissa aktiviteter, dÄ framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Syftet med studien Àr att ta del av erfarenheterna bland nÄgra elever pÄ introduktionsprogrammet som inte nÄtt mÄlen för Ärskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar pÄ bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjÀlpa dem nÄ mÄlen. Andra frÄgor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att frÀmja lÀrandet, om de kÀnt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter frÄn grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod anvÀndes och genom livsberÀttelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. TvÄ intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Mycket forskning inom Àmnet postoperativ smÀrta Àr gjord. Det Àr ett komplext Àmne och studier visar att det förekommer att patienter smÀrtlindras otillrÀckligt. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan anvÀnder sig av för att bedöma akut postoperativ smÀrta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansÄg att en litteraturstudie var mest lÀmpad för vÄr studie och har anvÀnt oss av tolv artiklar i resultatet. DÀr identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smÀrta.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet vÀcker mycket tankar och kÀnslor hos patienten samt att hela familjen blir pÄverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att fÄ ett cancerbesked.

I denna rapport stÀller vi frÄgan: Hur ser processen ut för insamling av erfarenheter frÄn en organisations verksamhetsprocesser? Vi antar att det finns en optimal insamlingsprocess som inte överensstÀmmer med den existerande insamlingsprocessen. Syftet Àr att ge en idé till riktlinjer för hur en optimal insamlingsprocess kan konstrueras. Vi har gjort vÄr empiriska studie pÄ en enhet i Försvarsmakten. I studien har vi koncentrerat oss pÄ processÀgare och processaktörer.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ akutmottagningar möter dagligen patienter som Àr alkohol- eller narkotikapÄverkade. NÀr patienter kommer till akutmottagningen och Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika förekommer det ofta vÄld. Det vÄrdvetenskapliga perspektivet i examensarbetet Àr Kaséns syn pÄ vÄrdrelationen och delaktighet. Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som Àr pÄverkade av alkohol eller narkotika pÄ akutmottagning. Metod: Sex narrativa intervjuer har genomförts med sjuksköterskor som arbetar pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.

Inslag av upplevelsebaserade utstÀllningar, sÄsom museum och science centers, i skolans verksamhet Àr ofta uppskattade av bÄde lÀrare och elever. Utbudet av utstÀllningar har ökat de senaste 15 Ären och forskning som gjorts inom omrÄdet visar att det finns brister i hur lÀrare anvÀnder den externa resursen som dessa utstÀllningar utgör. Resultaten pekar pÄ att klasserna ofta Àr oförberedda och att utstÀllningsbesöket sker som en isolerad hÀndelse som inte införlivas i det arbete som Àger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lÀrandemiljön i utstÀllningen lÀnkas samman med den formella lÀrandemiljön i skolan Àr önskvÀrd och detta arbete syftade till att bidra till sÄdan kunskap. I studien har elva lÀrares erfarenheter av att anvÀnda en upplevelsebaserad utstÀllning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.

I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Detta examensarbete Àr en undersökning pÄ en gymnasieskola om anvÀndande och erfarenheter av infÀrgning i matematikundervisningen. PÄ skolan bedrivs ej nÄgon styrning frÄn ledningen eller av andra lÀrare för anvÀndning av infÀrgning. Var och en av lÀrarna vÀljer helt sjÀlvstÀndigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning Àr att utröna lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infÀrgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infÀrgning kan beskrivas som att, man lÄter yrkesÀmnet fÀrga undervisningen i kÀrnÀmnena.

Arbetet handlar om andrasprÄksinlÀrning och olika sÀtt att undervisa andrasprÄkselever. VÄr litteraturgenomgÄng visar att naturliga inslag i undervisningen kan frÀmja sprÄkinlÀrningen. Med naturliga inslag i undervisningen menar vi att lÀrarna ger eleverna mÄnga och rika möjligheter att prata om sÄdant som ligger nÀra elevernas vardag och erfarenheter. VÄrt syfte har varit att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av naturliga undervisningssituationer i klasserna i sÄ stor utstrÀckning som de tycker att de gör. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi varit ute och observerat olika klassrumssituationer och intervjuat klasslÀrarna pÄ tvÄ olika skolor.