Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.

För att öka kvalitets- och patientsÀkerhetsarbetet inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr patientnÀmnderna ett betydelsefullt hjÀlpmedel. Kontakter mellan patientnÀmnden och vÄrdverksamheterna sker exempelvis genom Äterkoppling av patienters Äsikter om sina kontakter med vÄrden. Brist pÄ Äterkoppling Àr ett problem som innebÀr att kunskap frÄn misstag som begÄtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. FÄr vÄrdverksamheterna Äterkoppling och anvÀnder informationen i ett lÀrande, kan det leda till förbÀttringsarbete och dÀrmed minska vÄrdskador.Syftet med studien var att beskriva vÄrdverksamheternas erfarenheter av Äterkoppling av patientklagomÄl frÄn patientnÀmnden samt att med detta som utgÄngspunkt beskriva hur patientnÀmnden kan bidra till förbÀttrat kvalitets- och patientsÀkerhetsarbete.

IntroduktionGenom klinisk erfarenhet Àr det kÀnt att bemötandet av nÀrstÄende Àr en central frÄga för hela donationsprocessen, men nÀrstÄende till organdonatorer framstÄr samtidigt som en eftersatt grupp nÀr det gÀller uppföljning. Att ta fram vetenskaplig kunskap om nÀrstÄendes erfarenheter av donationsprocessen Àr nödvÀndigt för förstÄelsen och bemötandet av dessa personer.SyfteSyftet med denna studie var att kartlÀgga nÀrstÄendes erfarenheter av donationsprocessen sÄvÀl i det akuta skedet som efter att sjÀlva donationen har genomförts. MetodStudien har genomförts i form av en enkÀt. EnkÀten skickades ut till 74 nÀrstÄende som hade haft en anhörig som avlidit och blivit en organ- och vÀvnadsdonator. EnkÀten besvarades av 54 % (n=40).

Barns förestÀllningar av smÀrta Àr relaterade till tidigare erfarenheter av smÀrta. SmÀrtan skiljer sig mycket frÄn barn till barn. FörÀldrarna Àr ofta en betydelsefull lÀnk mellan barnet och sjukvÄrden, speciellt nÀr barnet upplever stark smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i samband med omvÄrdnad till förskolebarn med smÀrta. Studien Àr baserad 15 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Kunskap om andras attityder kan hjÀlpa oss att förstÄ varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet samt hur deras attityder kan pÄverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie Àr positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet. Detta verkar till stor del bero pÄ att de jÀmför de erfarenheter de har frÄn sina hemlÀnder med de erfarenheter de har frÄn Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har ocksÄ för avsikt att göra de saker de Àr positiva till, sÄ som att skaffa sig svenska vÀnner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt barn anvÀnder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn anvÀnder nÀr de sorterar. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 Är. Materialet som anvÀndes var pasta, kritor och pÀrlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrÄn egna kÀnnetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfÀllet. Alla visade intresse för fÀrg, men de hade förmÄga att sortera och anvÀnda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mÀngd ocksÄ.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utstrÀckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och Àrgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger pÄ svaren frÄn 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg Àr densamma, dÀremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgÄng till anvÀnds isorgearbetet.

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos vÀljer att vÄrdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vÄrden stÀller speciella krav pÄ distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vÄrden i hemmet. Litteraturstudie baserad pÄ 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste Àr att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vÄrden ska fungera. Distriktsköterskan kÀnner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet Àr att de Àr sjÀlvstÀndiga. För att bibehÄlla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vÄrden. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vÄrden Àr att se till att patienten fÄr sÄ god livskvalité som det Àr möjligt den sista tiden i livet. Vid vÄrden i hemmet blir Àven familjen involverad.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av barn med ADHD-diagnosen. Vi vill ocksÄ undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssÀtt kan underlÀtta för individen och hur det kan pÄverka barnets vardag.  Vi vill Àven uppmÀrksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förstÄelse för diagnosen och bemöta barnen pÄ rÀtt sÀtt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr sju pedagoger med erfarenhet av barn med ADHD deltog.

Att fÄ ett transplanterat organ Àr en mycket komplicerad process som kan pÄverka en persons hela livssituation. Organtransplantation aktualiserar Àven mÄnga etiska frÄgestÀllningar. Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av livet efter en organtransplantation. 12 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk litteratursökning och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys efter att de kvalitetsgranskats. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: Att ha fÄtt en gÄva som förpliktigar, Att uppleva kÀnslomÀssigt kaos och lÀngta efter normalitet, Att hitta nya dimensioner i livet och Att leva med nya begrÀnsningar och ovisshet.

Denna studie undersöker unga mÀn och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i Äldern 17-23 Är. Studien undersöker Àven om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan hÀrledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori dÀr utgÄngspunkten för förstÄelsen av kön och genus Àr socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man pÄ kön och genus som kulturellt producerade produkter. MÀn och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a fÄr till följd att mÀn och kvinnor behandlas olika.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.