Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter som personer med multipel skleros (MS) har av förändrad delaktighet och om deltagande i temagrupp kan främja delaktighet i aktivitet. Undersökningsgruppen bestod av två män och två kvinnor som hade haft MS i minst ett år och hade upplevt förändringar i sina vardagliga aktiviteter. Fokusgruppsintervjuer användes som datainsamlingsmetod och genomfördes vid två tillfällen under deltagarnas rehabiliteringsperiod. Individuella uppföljningsintervjuer genomfördes en månad efter deltagarnas hemkomst. Analys av insamlat material resulterade i tre kategorier som gavs namnen: Förändrad delaktighet i vardagen, Lärdomar som influerar vardagen och Skapandet av en ny vardag.

BVC-sjuksköterskan möter många föräldrar som har frågor om kostintroduktion till spädbarn, en av BVC- sjuksköterskans uppgifter är att undervisa föräldrar i kostfrågor. Studier har visat att föräldrar upplever att de får olika råd från BVC-sjuksköterskor, vilket kan göra föräldrarna osäkra på vilka råd de ska följa. Syftet med pilotstudien var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att ge kostråd till föräldrar vid introduktion av fast föda till spädbarn. Fyra intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor inom barnhälsovården i Region Halland. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.

Bakgrund: Synen på närståendes betydelse för den sjukes välmående har radikalt förändras under de senaste århundraden, till en allt mer holistisk syn på den sjuke och dennes behov. Patienter vårdandes på en intensivvårdsavdelning riskerar eller är försatta i ett livshotande tillstånd där specialiserad vård krävs. Det är därför av vikt att veta hur närstående upplever en intensivvårdsavdelning för att kunna erbjuda både den sjuke och dess närstående bästa möjliga vård.Syftet är att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Norden.Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, som inhämtades via sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar att närstående upplever en kaotisk tillvaro i och med deras anhörigas insjuknande. De uttrycker behov av att få information både angående den sjukes medicinska status, men även om den medicintekniska miljön patienten omges av.

The study aims to demonstrate the significance of educators lived experiences of stimulating children's physical development. It has been noted that children are occupying themselves with more and more sedentary activities, which may lead to that they do not develop motor skills at the pace expected. To understand educators lived experiences from a phenomenological hermeneutic perspective empirical relevance has been collected through narrative interviews. The results shows that educators find it difficult to understand the Curriculum goals for motor activity and that the desire to stimulate motor development is great, but the realization is conspicuous by its absence. The discussion highlights educator?s commitment and motivation and the importance of being a reflecting practitioner..

Bakgrund: Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsättningar som finns för att tillhandahålla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frågeställningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsättningar de upplever sig ha beroende på stöd från ledning, kollegor samt föräldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där samspel, kommunikation och gemenskap är en förutsättning för lärande. Jag har tagit i beaktning att det är jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

Syftet med vår uppsats är att granska kvinnors attityder, erfarenheter och handlingar kring miljövänliga kläder. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie för att fånga den enskilda informantens attityder, erfarenheter och handlingar. Intervjuerna utfördes vid nio tillfällen under april. Enbart kvinnor mellan 20-30 år intervjuades. Vid analysen av intervjuerna använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys.

Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke personen, men på senare tid har vårdpersonalen börjat se närstående som en integrerad del av omvårdnaden av den sjuke. Närstående har en stor betydelse i omvårdnadsarbetet kring patienten. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av närståendes delaktighet i omvårdnaden till patienter på en intensivvårdsavdelning. I denna studie deltog åtta intensivvårdsjuksköterskor som intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera innehållet i texten.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, från olika kulturer, erfarenheter och behov av vårdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var också att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gällande fysisk och psykisk hälsa samt informationsbrist från läkare angående biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bättre och mer djupgående information, separata informationssamtal med vårdpersonal och rätt anpassad information vid rätt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och värderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av språkbarriärer och otillfredsställande läkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgänglighet till vården, extra stöd i både fysisk och psykisk egenvård samt individuella vårdinsatser.

SammanfattningMisstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vilär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap ärerfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan.

Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Idag lever 65 % av världens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefär varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar även att ungefär vart femte barn är överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi läsa i tidningar och se på tv hur människor kan göra för att gå ner i vikt, även hälsokampanjer och diverse hälsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillräckligt för att hjälpa människor till en lyckad och långvarig livsstilsförändring.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

Många äldre patienter har idag flera sjukdomar och många läkemedel eftersom detta är den vanligaste behandlingsformen. Med antal läkemedel ökar risken för läkemedelsbiverkningar samt sämre livskvalitet och välbefinnande för patienten. Läkemedelsgenomgångar är till för att se över vilka läkemedel patienten använder och varför dessa läkemedel är ordinerade. Även nyttan och risker för läkemedelsbiverkningar ses över.Syftet är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsgenomgångar hos äldre patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården. För att uppnå syftet i denna studie har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats.