Forskningen Àr omfattande angÄende lekens positiva vÀrde för yngre barns utveckling och för inlÀrning. Med utgÄngspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för Àldre barn, elever i skolÄr 4-6. Denna studie syftar till att fÄ en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar ocksÄ till att undersöka vilket vÀrde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande Älder. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande och utveckling bygger pÄ samspelet mellan individer i en social kontext.

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom som stÀndigt ökar i VÀrlden. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskan kan göra för att hjÀlpa patienten till en förbÀttrad egenvÄrd genom Àndrade kostvanor i deras dagliga liv. Studien baserades pÄ 10 vetenskapliga artiklar och huvudkategorier som innefattade information/undervisning, samordning samt stöd. Dessa var uppdelade i sju underkategorier: kost, fysisk aktivitet, mÄl och planering, bemötande, motivation, kontakt och uppföljning, problemlösning, vilka presenterats i resultatet. Det framkom i studien att sjuksköterskan hade en en viktig funktion i patientens egenvÄrd genom att undervisa bÄde informellt och formellt samt vara ett stöd för framtida livsstilförÀndringar..

TjÀnster Àr en vÀxande marknad dÀr bemanningsföretagen har fÄtt en ökad betydelse bland annat beroende av marknadens höga krav pÄ tillgÀnglighet och flexibilitet. I dagens samhÀlle Àr det viktigt att produkter och tjÀnster inte bara fyller en funktion utan ocksÄ uttrycker och förmedlar rÀtt budskap till intressenterna. Design har dÀrför fÄtt en allt viktigare funktion inom företag som vill utmÀrka och sÀrskilja sig. För att frambringa ett starkt och trovÀrdigt varumÀrke som differentierar sig gentemot konkurrenterna, borde skapandet av varumÀrket inkluderas i en designstrategi dÀr kvaliteten pÄ designen Àr vÀsentlig.Studien syftar till att skapa en tydligare bild om och pÄ vilket sÀtt ett tjÀnsteföretag arbetar med designstrategi i en förÀndringsprocess och hur de nÄr ut till mÄlgruppen. Urvalet för denna studie Àr tjÀnsteföretaget Academic Work, kommunikationsbyrÄn Naked, som företaget har tagit hjÀlp av i framtagandet av det nya konceptet, och slutligen en av företagets utvalda mÄlgrupper, studenter.

FrÄgan angÄende revisorns oberoende har diskuterats sedan revisionen infördes. Nu har debatten fÄtt ny fart efter diverse företagsskandaler och den 1 januari 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Revisorerna mÄste nu inför varje uppdrag pröva om det finns risker att rubba förtroendet för hans eller hennes sjÀlvstÀndighet respektive opartiskhet. Detta görs med hjÀlp av den sÄ kallade analysmodellen dÄ man utgÄr frÄn egenintressehot, sjÀlvgranskningshot, partstÀllningshot, vÀnskapshot och skrÀmselhot.Rubbas förtroendet ska revisorn avböja eller avsÀga sig uppdraget, sÄvida inte sÀrskilda omstÀndigheter medför att hans eller hennes oberoende inte har nÄgon anledning att ifrÄgasÀttas. Revisorerna kan Àven vidtaga motÄtgÀrder för att eliminera hot mot opartiskhet och sjÀlvstÀndighet.VÄrt syfte med det hÀr arbetet Àr att beskriva analysmodellen och hur den fungerar i praktiken.

Att shoppa har blivit en utav vÄra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta pÄ ett slumpmÀssigt sÀtt. FrÄgan Àr hur mycket slump det faktiskt Àr hur miljöerna fÄr konsumeter att mÄ och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön pÄverkar till bÄde aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rÀtt kÀnslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt ÄtervÀnda till den.TjÀnstemiljö Àr ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda kÀnslor genom att avbilda en annan verklighet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares attityder till och syn pÄ dialekters förekomst och funktion i skolmiljö, bÄde nÀr det gÀller tal- och skriftsprÄk. I ett historiskt perspektiv har dialekter ansetts som nÄgot negativt. Detta kan kontrasteras mot dagens syn enligt Lgr11, SOFI (Institutet för sprÄk och folkminne) och Utbildnings och kulturdepartementet. För att nÄ mitt resultat har ett underlag samlats in genom intervjuer med fyra lÀrare med olika Àmneskompetens pÄ tre olika skolor. Intervjuerna har transkriberats och resultatet visar att lÀrarna i undersökningen generellt hade en positiv syn pÄ dialekter, Àven om spÄr av negativa tendenser kunde skönjas.

Syftet i denna studie Àr att beskriva hur faktatexter anvÀnds i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lÀrare ser pÄ texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer Àr ett sÀtt för oss som mÀnniskor att kategorisera texter och dess funktion i samhÀllet. Skolan som institution Àr inget undantag och elever lÀr sig redan frÄn unga Är att göra detta. Eleverna lÀr sig tidigt vad de kan förvÀnta sig av skolans material dÄ skolans traditioner och samhÀllet noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förvÀntningar pÄverkar elevernas syn pÄ hur en text bör se ut och det skapar Àven en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma pÄ fritiden.

Ett syfte med nÀtverksbaserat försvar Àr att erhÄlla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-nÀten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nÀtverk Àven under förflyttning. Det kan pÄ sikt inkludera de funktionersom har krav pÄ liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel pÄ en sÄdan funktion Àrsensorintegration genom sensornÀt. Ett av problemen i ad hoc-nÀtverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nÀtstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krÀvs i ett ad hoc-nÀt. För att gesnabb överföring krÀvs en utvecklad variant av de nÀtverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel pÄ förbindelsen.

Detta examensarbete behandlar entreprenadformen funktionsentreprenad (FE) med inriktning hus. Intresset för denna entreprenadform uppstod dÄ vi upplevde att de traditionella entreprenadformerna inte Àr tillrÀckligt tydliga avseende ansvaret för funktionen hos slutprodukten. Insamlandet av material har i huvudsak skett genom intervjuer av byggherrar och entreprenörer bl.a. för att ta del av deras erfarenheter av funktionsentreprenaden som upphandlingsform. Syftet med arbetet har varit att, via dessa intervjuer, undersöka instÀllningen hos de inblandade företagen och försöka hitta de gemensamma omrÄden dÀr en samverkan i en FE kan vara möjlig.

Funktion Àr en egenskap som tillfredstÀller ett behov hos retrosexuella mÀn. MÀnnen börjar anvÀnda produkterna först nÀr problemet och behovet uppstÄr. Intrycket av begreppet skönhet skapar repulsion för dessa mÀn. Opinionsledaren för metrosexuella produkter hustru, barn och sambo. VÄr undersökning visar att opinionsledaren Àr en kvinna.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

This Master's thesis concerns the public library as a public meeting place. Our aim has been to find out why and how the library as a social meeting place has been discussed within the Swedish library community and if there has been a constant core in the discussions from the mid 70's and up to the present day. In order to do this we apply a place and space-perspective. The result of the study is that the core of the said discussions concerning the library as a meeting place is to create belongingness. This is the reason why the library community has an interest in the public library's function as a meeting place with the idea that people, by using the public library in that aspect, may experience a feeling of belonging to the society.

Inom ramen för mentorskap finns skilda meningar och förvÀntningar bland elever och lÀrare. I alla former av mentorsrelationer kan faktorer som dessa leda till missnöje hos bÄda parter, sÀrskilt om det inte finns nÄgra uttalade riktlinjer. Forskningen beskriver mentorskap pÄ ett sÀtt som inte blir en realistisk verklighet i skolan idag. Mentorer tycker att de aldrig fÄr tiden att rÀcka till, och elever fÄr uppfattningen av att det Àr onödigt eller meningslöst med mentorskap, samt att de dÄ inte fÄr det stöd och den handledning de behöver för att nÄ högre mÄl. Genom att kombinera en vÀlstrukturerad enkÀtundersökning bland bÄde lÀrare och elever och intervjuer kan undersökningen förtydliga och ge konkreta svar pÄ hur vi kan jobba effektivare för att mentorskapet ska fylla sin funktion och vara sÄ givande som möjligt för alla inblandade..

Frihamnen Àr ett mycket centralt belÀget, gammalt handelshamnsomrÄde, i Göteborg, som angrÀnsar Hisingen i norr och Göta Àlv i söder. OmrÄdet var en gÄng i tiden sveriges största och enda oceanhamn. NÀr varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hÄrt, likt mÄnga andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra ÀndamÄl. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och omrÄdet har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats.