Syftet med denna uppsats Àr att studera nÄgra lÀrares syn pÄ lÀxors funktion och paktiska tillÀmpning. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie och pÄ kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i Ärskurs 1-3. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för uppsatsen Àr: vad anser ett urval av lÀrare att lÀxor ska ha för funktion, hur utformar dessa lÀrare lÀxor och hur menar dessa lÀrare att lÀxor ger effekt? Resultaten som framkommit i undersökningen visar att lÀxor ingÄr som en naturlig del av undervisningen hos de lÀrare vi intervjuat. LÀxorna förekommer med varierat syfte och med skillnad i dessas utformning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

I uppsatsen analyseras tvÄ tekniska manualer och deras översÀttningar. I fokusstÄr texternas imperativa funktion och hur texterna har anpassats tillmottagarna. Analysen omfattar sÀttet pÄ vilket instruktionerna presenteras ochvilket tilltal som anvÀnds i manualerna samt vad som hÀnder i översÀttningenav dessa och vilka följderna blir..

Detta arbete fokuserar pĂ„ dramapedagogikens anvĂ€ndningsomrĂ„de för lĂ€randet och studerar dess tillĂ€mpbarhet i en tĂ€nkt teaterutbildning. TvĂ„ vĂ€l ansedda pedagoger; Maria Winton och Peter ?Peppe? Östensson har i intervju delat med sig av sina visioner kring en teaterutbildning, vilken ligger till grund för studiens empiriska material.Analys av dramapedagogikens funktion i teaterutbildningens vision har gjorts med hjĂ€lp av de didaktiska frĂ„gestĂ€llningar vad, varför och hur. Resultatet visar pĂ„ övervĂ€gande likheter mellan teorierna kring dramapedagogik och teaterutbildningens vision. Det finns ingen större motsĂ€gelse mellan teori och empiri, men begreppet publik utvecklas vidare för att klargöra dess funktion inom dramapedagogik.Dramapedagogik Ă€r en metod och en konstform.

Syftet med denna studie var att undersöka om trÀning av exekutiva funktioner kan pÄverka den intra-individuella variabiliteten (IIV) i reaktionstid hos unga vuxna och Àldre. De 29 yngre och 30 Àldre deltagarna i studien delades upp i tvÄ grupper, en trÀningsgrupp som gick igenom 15 sessioner av trÀning i exekutiv funktion och en kontrollgrupp som endast deltog vid pre- och posttestning. I trÀningsbatteriet trÀnades de exekutiva funktionerna uppdatering, skiftning och inhibering i enlighet med det teoretiska ramverk om exekutiv funktion som skapats av Miyake (2000). I studiens pre- och postmÀtningar anvÀndes reaktionstidsdata frÄn tre tester: Serial Reaction Time (SRT), Flanker och Alternating Runs. Dessa tester skiljde sig frÄn de som anvÀndes i trÀningsbatteriet.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera studie- ochyrkesvÀgledares funktion i samband med elevers övergÄng frÄn Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sÀtts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vÀgledning. Studien Àr avgrÀnsad sÄ till vida att den endast utgÄr frÄnstudie- och yrkesvÀgledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien Àr kvalitativ, metoden Àr semistrukturerade intervjuer och urvalet bestÄrav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvÀgledare som ÀranstÀllda som det inom Sfi. Resultatet Àr att vÀgledare arbetar med informationoch vÀgledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lÀrares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikÀmnet i Ärskurs 6. Som metod anvÀndes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklÀrarna anvÀnde för sin betygsÀttning. Hur de dokumenterat elevers lÀrande och kommunicerat det med elever och förÀldrar. Den visar ocksÄ hur de konstruerat Àmnets legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

DÄ vi lever i en förÀnderlig vÀrld Àr det alltmer viktigt att ha en vÀl fungerande internrevision. DÄ författarna förvÀntar sig att riskhanteringen bör utgöra en central del för kommersiella banker anser de det vara av intresse att undersöka om bankerna följer branschorganisationen The Institute of Internal Auditors riktlinjer. Det frÀmsta syftet med uppsatsen blir dÀrmed att undersöka om bankerna lÀgger större tonvikt vid riskhanteringen i internrevisionsarbetet. Vidare har författarna Àven för avsikt att diskutera hur internrevisionen pÄverkas av regleringar och förordningar samt om den bör utgöra en intern funktion eller en extern. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr huruvida internrevisionen sker koncernmÀssigt eller om den tillÀmpas olika inom olika geografiska omrÄden.

JÄMFÖRELSE AV DIASTOLISKA PARAMETRAR I LIGGANDE RESPEKTIVE SITTANDE STÄLLNING ZAHRAA ALSAFI Alsafi Z. JĂ€mförelse av diastoliska parametrar i liggande respektive sittande stĂ€llning. Examensarbete i i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de Biomedicinsk laboratorievetenskap, 2010. Ändringar av kroppsstĂ€llning medför Ă€ndringar i hjĂ€rtats diastoliska funktion. Studier har visat med hjĂ€lp av icke-invasiva metoder utförda med ekokardiografi, att de diastoliska parametrarna Ă€r större vid liggande i jĂ€mförelse med exempelvis stĂ„ende stĂ€llning.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förstÄelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen Àr att försöka förstÄ hur normövertrÀdelse och kunskapssökande utifrÄn det odefinierade kan bidra till personlig och konstnÀrlig utveckling. Studien syftar ocksÄ till att synliggöra skapande- och förstÄelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stÀrka motivation. UtifrÄn Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnÀrer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller grÀnszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgÄr frÄn utvidgad förstÄelse av abjektionen.

The aim of this Master?s thesis is to examine and present the programmes and activities of school library centres in order to see what functions (purposes) they can fulfil in a municipality and also if and how they can contribute to school library development. In order to fulfil my purpose I have made qualitative interviews with five librarians from school library centres. The theoretical framework is primarily based on David Loertscher?s.

En amputation Àr avlÀgsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfÀllen dÄ det inte finns nÄgon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt Àr den vanligaste orsaken till amputation, Àr försÀmrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger pÄ en holistisk syn pÄ mÀnniskan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredstÀllande liv. Förlusten av en kroppsdel innebÀr en stor livsomstÀllning med ett flertal faktorer som upplevs pÄverka livskvaliteten. Dessa faktorer Àr hantering av den nya livssituationen, benprotesen, depression och Ängest, smÀrta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet.Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputationFaktorer som pÄverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA Àr benprotesens pÄverkan pÄ funktion och ADL, depression och Ängest, smÀrta och fantomsmÀrta, kroppsbild och sexualitet.

Dagvatten bildas dĂ„ regnvatten inte kan infiltrera marken pĂ„ grund av hĂ„rdgjorda ytor sĂ„som vĂ€gar och hustak. Dagvatten Ă€r ofta kontaminerat av metaller, nĂ€ringsĂ€mnen och andra föroreningar och bör dĂ€rför renas i en anlĂ€ggning innan det nĂ„r recipient. En allt populĂ€rare metod för att omhĂ€nderta dagvatten Ă€r att anlĂ€gga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation Ă€r den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhĂ„lla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanlĂ€ggningar i StockholmsomrĂ„det. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hĂ€lsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingĂ„r i NOS-dagvatten.