Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). KroppssprÄkets pedagogiska funktion. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger anvÀnder och talar om kroppssprÄket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppssprÄk finns inom skolan och dÄ övervÀgande i de högre Äldrarna.

Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jĂ€mföra rektors respektive specialpedagogens syn pĂ„ specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. UtifrĂ„n detta syfte stĂ€lls frĂ„gor som: Vilken Ă€r specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingĂ„r i skolan ledningsgrupp? Hur pĂ„verkar specialpedagogen skolans syn pĂ„ individanpassningen i skolan? Hur pĂ„verkar specialpedagogen skolans syn pĂ„ integration/segregation? Och vem Ă€ger specialpedagogiken pĂ„ skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger pĂ„ tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse pĂ„ dessa skolor.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och jÀmföra sex flickors lÀsning pÄ fritiden med lÀsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara pÄ vad flickorna lÀser utan Àven vilken funktion de uppger att lÀsningen har, det vill sÀga hur och varför flickorna lÀser.LÀsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiÀmne genom att se om flickorna, i lÀsningen, fÄr en ökad förstÄelse för sig sjÀlva och omvÀrlden och fÄr reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de lÀser pÄ sin fritid. Det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser kring vad flickorna lÀser pÄ fritiden utan lÀsningen Àr individuell och skiljer  sig Ät mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar lÀsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.LÀsningens funktion skiljer sig ocksÄ Ät dÄ vissa lÀser för ett rent tidsfördriv medan andra anvÀnder lÀsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder pÄ att fritidslÀsningens funktion tas med in i skolan nÀr flickorna lÀser.

Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. UtgÄngspunkten för studien Àr lÀrares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. FrÄgestÀllningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lÀrare?För att kunna ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om samlingen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.FrÄn tvÄ förskolor valdes sex lÀrare med olika utbildningar, val av förskolor och lÀrare grundar sig pÄ bekvÀmlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har tvÄ innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Denna undersökning redogör för svordomsanvĂ€ndningen bland nĂ„gra elever i en grundskola utifrĂ„n autentiska samtal. Med hjĂ€lp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestĂ„ende av ljudinspelningar, besvaras de följande frĂ„gestĂ€llningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jĂ€vlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan anvĂ€nds frĂ€mst som extra beto-ning eller förstĂ€rkning för att framför allt signalera en bakomliggande kĂ€nsla i yttrandet. Även jĂ€vlar har samma signaleringsförmĂ„ga dĂ„ dess frĂ€msta funktion Ă€r att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har frĂ€mst en informa-tionsfunktion dĂ€r de anvĂ€nda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilken funktion handlÀggaren fÄr i klientens liv underutredningsarbetet. Vi vill veta hur relationen ser ut, vilka förvÀntningar som finns hos de bÄdaparterna och hur organisationen ser pÄ handlÀggarens roll i utredningsarbetet.VÄra frÄgestÀllningar Àr:-Vilka förvÀntningar finns det pÄ funktionen och relationen i utredningsarbetet, frÄn klienterna,handlÀggarna och arbetsledarna?-Vilken funktion och relation upplever klienterna att handlÀggarna har i deras liv och vilkaprocesser startas hos dem under utredningsarbetet?-Vilken funktion och relation upplever handlÀggarna att de har i klientens liv?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har utfört sju kvalitativa intervjuer; tvÄklientintervjuer, tre handlÀggarintervjuer och tvÄ arbetsledarintervjuer. VÄrt resultat Àr följande:Det finns en tudelning i uppfattningen om vilken funktion handlÀggaren skall ha i klientens livunder utredningsarbetet. Organisationens riktlinjer menar att handlÀggaren skall vara enbartutredare och vara utbytbar, medan handlÀggare och klienter menar att relationen Àr viktig för att enutredning skall kunna Àga rum.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Artros Àr sjukdomen med högst prevalens bland alla muskoskeletala störningar i vÀrlden. Höftleden Àr en av de strukturer som Àr mest utsatt. TrÀning och patientinformation har i tidigare studier visats ge positiva effekter gÀllande smÀrta, funktion och livskvalitet för patienter med höftledsartros. Artrosskolan anvÀnds som en behandlingsform vid en vÄrdcentral i Norrbottens lÀn. Effekterna av artrosskolan hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av trÀningen och artrosskolan har inte tidigare studerats.

Den hÀr rapporten behandlar bokningsagenteras vardag och de skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt som uppmÀrksammats. Den svenska livemarknaden debatteras och samarbetet aktörer emellan undersöks. Dessutom tas yrkets positiva och negativa sidor upp. Syftet Àr att undersöka bokningsbolagens funktion i musikbranschen samt undersöka bokningsagenternas arbetsuppgifter..

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.