Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jĂ€mföra rektors respektive specialpedagogens syn pĂ„ specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. UtifrĂ„n detta syfte stĂ€lls frĂ„gor som: Vilken Ă€r specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingĂ„r i skolan ledningsgrupp? Hur pĂ„verkar specialpedagogen skolans syn pĂ„ individanpassningen i skolan? Hur pĂ„verkar specialpedagogen skolans syn pĂ„ integration/segregation? Och vem Ă€ger specialpedagogiken pĂ„ skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger pĂ„ tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse pĂ„ dessa skolor.

Denna studie avser undersöka tvĂ„ pedagogiska praktiker med utgĂ„ngspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlĂ€rare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhĂ„llningssĂ€tt till konst och bilder. Metoden som anvĂ€nds Ă€r en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och jÀmföra sex flickors lÀsning pÄ fritiden med lÀsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara pÄ vad flickorna lÀser utan Àven vilken funktion de uppger att lÀsningen har, det vill sÀga hur och varför flickorna lÀser.LÀsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiÀmne genom att se om flickorna, i lÀsningen, fÄr en ökad förstÄelse för sig sjÀlva och omvÀrlden och fÄr reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de lÀser pÄ sin fritid. Det gÄr inte att dra nÄgra generella slutsatser kring vad flickorna lÀser pÄ fritiden utan lÀsningen Àr individuell och skiljer  sig Ät mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar lÀsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.LÀsningens funktion skiljer sig ocksÄ Ät dÄ vissa lÀser för ett rent tidsfördriv medan andra anvÀnder lÀsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder pÄ att fritidslÀsningens funktion tas med in i skolan nÀr flickorna lÀser.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jÀmstÀlldhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp nÄgra av studiens centrala begrepp. DÀrefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt pÄverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan anvÀnda kompensatorisk pÄverkan för ökad jÀmstÀlldhet. Den berÀttar vilka mÄl lÀroplanerna och skollagen formulerar angÄende jÀmstÀlldhet samt hur förÀndringar i lÀrares tankesÀtt pÄverkas och pÄverkar. Metoden som anvÀnts Àr narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berÀttelser.

Idag sÄ har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav pÄ att den ska vara nÀringsriktig och kostnadsfri för eleverna. SkolmÄltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. NÄgonting som Àr ett förekommande moment i dagens skola Àr pedagogisk mÄltid. För ett bra utövande av den pedagogiska mÄltiden Àr det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men Àven som kommuner i mÄnga fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska mÄltiden har mÄnga tidigare studier valt att sÀtta pedagogerna i fokus.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi dÀrigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi anvÀnt oss av berör vÄra centrala begrepp som Àr; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrÄgasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. UtgÄngspunkten för studien Àr lÀrares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. FrÄgestÀllningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lÀrare?För att kunna ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om samlingen anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.FrÄn tvÄ förskolor valdes sex lÀrare med olika utbildningar, val av förskolor och lÀrare grundar sig pÄ bekvÀmlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har tvÄ innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform.

Denna uppsats behandlar hur man kan anvÀnda sig av problembaseratlÀrande pÄ en svensk gymnasieskola samt hur man kan arbetaproblembaserat med andrasprÄksutveckling. Undersökningen bygger pÄklassrumsobservationer, lÀrarintervjuer och en elevenkÀt. Syftet Àr att sehur PBL kan fungera i verkligheten samt hur PBL fungerar utifrÄn ettandrasprÄksperspektiv.Inom den teoretiska ramen för uppsatsen redogör jag grundligt förteorierna bakom PBL samt dess funktion. Dessutom redogörs för hurPBL interagerar med andrasprÄksutvecklande teorier.Undersökningen visar att det fungerar bra att anvÀnda PBL iverkligheten bÄde som generell pedagogisk metod och som ett verktygför andrasprÄksutveckling. De pedagogiska resultaten tycks Àven fÄ enpositiv effekt trots att man inte integrerar problembaserat lÀrande fulltut..

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med förelÀggande undersökningen Àr att skapa en fördjupad förstÄelse för gymnasieelevers syn pÄ bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fÄnga elevernas egna bilder av hur mötet med lÀraren pÄverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen Àr intervjuer med elever som varit slumpmÀssigt utvalda. I undersökningen, dÀr en kvalitativ metod anvÀnts ingÄr nio elevers berÀttelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet Àr frivillig, att de nÀr de önskar under intervjun kan vÀlja att avbryta den samt att de har rÀtt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation Àr det pedagogiska mötet, det vill sÀga mötet mellan lÀrare och elev i sÄvÀl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingÄr i denna undersökning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför mÄltider, samt hur de i fyra förskolor kan se pÄ mÄltidssituationer som lÀrandetillfÀllen. Med tanke pÄ den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs pÄ förskolor idag kopplar jag detta till lÀroplanens mÄl om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnÄ syftet tar jag hjÀlp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lÀrarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför mÄltider. Resultatet jag kommer fram till Àr att lÀrarna har varierade erfarenheter nÀr det gÀller lÀrandet vid mÄltidssituationer.

Denna undersökning redogör för svordomsanvĂ€ndningen bland nĂ„gra elever i en grundskola utifrĂ„n autentiska samtal. Med hjĂ€lp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestĂ„ende av ljudinspelningar, besvaras de följande frĂ„gestĂ€llningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jĂ€vlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan anvĂ€nds frĂ€mst som extra beto-ning eller förstĂ€rkning för att framför allt signalera en bakomliggande kĂ€nsla i yttrandet. Även jĂ€vlar har samma signaleringsförmĂ„ga dĂ„ dess frĂ€msta funktion Ă€r att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har frĂ€mst en informa-tionsfunktion dĂ€r de anvĂ€nda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilken funktion handlÀggaren fÄr i klientens liv underutredningsarbetet. Vi vill veta hur relationen ser ut, vilka förvÀntningar som finns hos de bÄdaparterna och hur organisationen ser pÄ handlÀggarens roll i utredningsarbetet.VÄra frÄgestÀllningar Àr:-Vilka förvÀntningar finns det pÄ funktionen och relationen i utredningsarbetet, frÄn klienterna,handlÀggarna och arbetsledarna?-Vilken funktion och relation upplever klienterna att handlÀggarna har i deras liv och vilkaprocesser startas hos dem under utredningsarbetet?-Vilken funktion och relation upplever handlÀggarna att de har i klientens liv?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har utfört sju kvalitativa intervjuer; tvÄklientintervjuer, tre handlÀggarintervjuer och tvÄ arbetsledarintervjuer. VÄrt resultat Àr följande:Det finns en tudelning i uppfattningen om vilken funktion handlÀggaren skall ha i klientens livunder utredningsarbetet. Organisationens riktlinjer menar att handlÀggaren skall vara enbartutredare och vara utbytbar, medan handlÀggare och klienter menar att relationen Àr viktig för att enutredning skall kunna Àga rum.