BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Uppsatsens syfte Àr att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmÀnhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlÀngningen Àr Àven förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stÀrka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgÄngspunkter Àr i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som anvÀnds Àr observation, intervju samt analys med hjÀlp av tvÄ strateginÀt i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att en stor del av informantens professionella övervÀganden och handlanden baseras pÄ hennes tysta kunskap.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

AbstraktBakgrund: Barncancer drabbar cirka 400 000 barn i v?rlden ?rligen. N?r ett barn drabbas av cancer blir hela familjen p?verkade ?ven de friska syskonen. Syskonen kan uppleva en k?nsla av ensamhet och n?r de f?r otillr?ckligt med st?d upplever de ?kad oro och ?ngest.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva förskollÀrares instÀllningar till matematik och hur den pÄverkar det pedagogiska arbetet. De data vi anvÀnt oss av Àr historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollÀrare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade pÄ att den instÀllning förskollÀrarna har till matematik pÄverkar det pedagogiska arbetet pÄ olika sÀtt. De instÀllningar som visade sig var att matematik Àr nÄgot roligt, spÀnnande och lekfullt, det visade sig Àven att matematik Àr nÄgot trÄkigt och det finns en rÀdsla och en osÀkerhet i arbetet med matematik.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhÄllningssÀtt dÀr man ser barnen som kompetent och utforskande. Det Àr viktigt att skapa en tillgÀnglig och tillÄtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och sjÀlvstÀndighet. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka olika förskollÀrares beskrivningar av den pedagogiska miljön pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en vÀl utformad miljö, barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare. Vi har valt att basera vÄr studie pÄ att intervjua sex olika förskollÀrare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi ocksÄ genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ det pedagogiska uppdraget utifrÄn lÀroplanens revidering och förskollÀraryrkets professionaliseringsprocess. UtifrÄn de utvÀrderingar som gjorts av förskolans lÀroplan har den fÄtt utökade mÄl framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollÀrarna har dessutom fÄtt det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mÄl som strÀvas efter i lÀroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollÀrarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollÀrare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar pÄ synen av det pedagogiska uppdraget utifrÄn den reviderade lÀroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgÄngspunkt har jag anvÀnt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke.

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns tvÄ pedagogiska utformningar pÄ Steg-för-Steg program.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Syftet med studien Àr att utvÀrdera och undersöka pedagogers instÀllningen till det pedagogiska dramat utifrÄn materialet Livsviktigt. FrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:- I vilka situationer anvÀnds pedagogiskt drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken instÀllning har pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en undersökande enkÀt med bÄde öppna och fasta svarsalternativ. EnkÀten besvarades av 102 pedagoger frÄn VÀrnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns sjÀlvkÀnsla. Den visar ocksÄ pÄ en positiv instÀllning av pedagogerna till det pedagogiska dramat..