Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker anvÀndningen av myter i historiska pedagogiska texter i lÀromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar pÄ att lÀromedel har en central roll i undervisningen och att innehÄllet i pedagogiska texter pÄverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara fÀrgade av ideologiska intressen enligt forskning pÄ omrÄdet. Forskning lyfter Àven fram att innehÄllet i historiska pedagogiska texter kan förÀndras som ett resultat av att historieskrivningen Àr i en stÀndig utvecklinsprocess och pÄverkas av sin samtid.

Uppsatsen granskar Ätta pedagogiska modeller för att hjÀlpa lÀraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger frÀmst pÄ vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs Àven en jÀmförelse mellan modellerna för att se om det skett nÄgon förÀndring i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar pÄ följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har nÄgon utveckling skett i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie.

Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbÀttrades med hjÀlp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gÀllande rÀttstavning i Àmnet svenska. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?TrÀdet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vÄrt arbete 56st elever i grundskolans Är 4 fördelade pÄ tvÄ skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestÄende av observationer dÀr vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkÀtundersökning.

LÀrplattformar blir ett allt vanligare inslag i den svenska gymnasieskolan. Dessa beskrivs ofta okritiskt som fan­tas­t­iska hjÀlpmedel bÄde för lÀrares arbete och för elevers lÀrande. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur lÀr­plattformar kan fungera som ett stöd i lÀrares arbete, vilka hinder som kan finnas för detta och vad dessa hinder kan bero pÄ. För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv yrkesverksamma gymnasielÀrare.Resultatet visar att de flesta av informanterna ser att lÀrplattformar har en funktion att fylla. Framför allt ser de tillgÀnglighet som en stor för­del.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lÀrare tillÀmpar för att frÀmja elever i komplicerad lÀrandesituations sociala och kunskapsmÀssiga utveckling. Undersökningen syftade Àven till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik pÄverkar val av ÄtgÀrd. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lÀrare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lÀrares pedagogiska strategi och val av ÄtgÀrd utgick frÄn ett individanpassat arbetssÀtt dÀr motivation, struktur och material var viktiga utgÄngspunkter.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Syftet med detta arbete Àr att redogöra för hur pedagoger ser pÄ barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger frÄn olika förskolor. I vÄr analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrÄn ett rektor- och lÀrarperspektiv. Syftet med den genomförda studien Àr att undersöka och försöka förtydliga hur rektor sjÀlv och lÀrarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen pÄ kommunala skolor. UtifrÄn detta syfte formulerades tre frÄgestÀllningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebÀr formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som pÄverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som anvÀndes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med tvÄ rektorer och Ätta lÀrare pÄ tvÄ kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrÄn intervjuer och frÄgestÀllningar.

BAKGRUND: BorÄs brandkÄrsmuseum var i behov av en ny hemsida med pedagogiska funktioner och anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt. Uppdraget gavs till den pedagogiska institutionen vid högskolan i BorÄs och resulterade till slut i det hÀr examinationsarbetet. SYFTE: Att skapa en lÀrande och interaktiv hemsida, frÀmst riktad till skolungdomar, som förmedlar den historia BrandkÄrsmuseet i BorÄs representerar. Samtidigt kommer vi att studera den process dÀr vi tillsammans med uppdragsgivarna utformar hemsidans innehÄll och funktion METOD: En aktionsbaserad ansats med inspiration av Lev Vygotskijs lÀrandeteorier. För systemutvecklingen har man utgÄtt frÄn ?Vattenfallsmodellen? och ?TvÄstegsmodellen?.

VÄrt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillÀmpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lÀrandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom omrÄdet. Olika perspektiv belyses, bÄde pedagogiskt och samhÀllskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lÀrandemiljö i klassrummet.

VÄrt syfte med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt och vad det betyder för lÀrandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger pÄ den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle fÄ en sÄ klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: VÄrt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fÄtt större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten Àr inte sÄ tidsstyrd.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att anvÀnda en modell "LÀrstegen" som raster för att söka finna vilken nivÄ rektor lÄg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. DÀrefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att anvÀnda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrÄn de utsagor rektor lÀmnat och söka efter utsagor som pÄvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till nÄgon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger pÄ den femte och högsta av de nivÄer som finns i " LÀrstegen", samt att relationen saknas pÄ de tvÄ lÀgre förekommande nivÄerna..