Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Syftet med studien Àr att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa anvÀnds i svenska klassrum. Modellerna Àr amerikanska och hÀmtade frÄn forskningsomrÄdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna Àr gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. LÀrares ledarskap Àr mycket komplext och enligt min observation det gÄr inte att peka pÄ att lÀrare konsekvent anvÀnder sig av en modell..

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Hur definierar lÀrare sitt ledarskap, vad har format deras syn pÄ och vad upplever de som vÀsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frÄgor genom att dels genomföra intervjuer med tvÄ lÀrare och dels genom en enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrÄn den innebörd som lÀggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lÀrare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstÄs utifrÄn avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

VÄrt syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse och klargöra för anvÀndningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjÀlp av begreppens innebörd kan vi som forskare fÄ möjligheten att framföra hur begreppen anvÀnds praktiskt. PÄ sÄ vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. VÄr uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs pÄ distans.Studien fokuserar pÄ det ledarskap som sker i bemanningsbranschen dÀr konsultchefen leder bemanningskonsulter pÄ distans. I det ledarskap som utövas finns Àven en pÄverkan utav en tredje part som gÄr att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstÄ nÀr ledarskapet sker pÄ distans. Vi jÀmför ocksÄ distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstÄ pÄ vilket sÀtt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen Àr vÄrt syfte att fÄ en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen pÄverkas nÀr det Àven Àr en tredje part involverad..

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjÀlp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi frÄn teorier och modeller, hÀmtade frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av tvÄ verksamhetsledare och till dem tvÄ slumpmÀssigt utvalda medarbetare pÄ SkellefteÄ Kraft i SkellefteÄ. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. FramgÄngsrika ledare som delar pÄ ett ledarskap anvÀnder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad gÀllande mÀnniskors generella syn pÄ manligt och kvinnligt ledarskap och om det finns nÄgon skillnad i manligt och kvinnligt ledarskap i utövandet. En litteraturstudie inkluderande sex forskningsrapporter inom det berörda Àmnet publicerade mellan 1990-2008 har genomförts. FrÄgestÀllningarna Àr: "Finns det nÄgon skillnad gÀllande mÀnniskors generella syn pÄ manligt och kvinnligt ledarskap?" och "Finns det nÄgon skillnad i mÀns respektive kvinnors faktiska utövande av ledarskap?" Resultaten visar att en ledares kön uppfattades olika av respondenterna i de berörda studierna. En fördom om ledarskap Àr att det krÀvs typiskt manliga egenskaper för att bli en bra chef, vilket bekrÀftades i de inkluderade forskningsrapporterna, genom att ett typiskt manligt utseende hos ledare föredrogs.

Ledarskap Àr en huvudfaktor i dagens samhÀlle och i skolan. Ledarskap handlar om hur lÀraren hanterar den socialpedagogiska situationen i klassrummet, d.v.s. lÀrarens sociala relation till klassen och elevernas relationer till varandra i undervisnings- och lÀrprocessenSyftet med det arbetet Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ ledarskap i de ÄlÀndska skolorna samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka deras ledarskap.Det som idrottslÀrarna anser vara goda ledaregenskaper hos en lÀrare Àr bland annat att de Àr trygga i sig sjÀlva som person, organiserade, mÄlmedvetna och Àrliga. De anser att faktorer som ekonomi, material, normer och tid kan pÄverka deras ledarskap och undervisning.Ledarskap kan ofta vara krÀvande och som ledare kan du fÄ ta itu med mycket problem som kan uppstÄ under vÀgen som till exempel konflikthantering. Att leda andra Àr roligt men ocksÄ vÀldigt utmanande mÄnga gÄnger och framför allt ska man komma ihÄg att det ger otroligt mycket tillbaka. .

AnstÀllda i det studerade kunskapsföretaget verkar undervÀrdera vikten av det ledarskap den formelle ledaren utövar. Detta har vi illustrerat med en egenhÀndigt konstruerad ?tonÄringsmetafor?. Vidare har vi kommit till slutsatsen att informella ledare och en stark företagskultur Àr faktorer som pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan komplettera ovan nÀmnda ledarskap..

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.

Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..

Denna studie belyser vad ett delat ledarskap kan innebÀra för vÄrd och omsorgsverksamheten i Nyköpings kommun. Tanken med uppsatsen Àr att fÄ fram mer kunskap om begreppet delat ledarskap och om Nyköpings kommuns chefer Àr positivt eller negativt instÀllda till att dela ledarskap.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilken syn har divisionschef/omrÄdeschefer och enhetschefer pÄ delat ledarskap?Vad lÀgger divisionschef/omrÄdeschefer och enhetschefer in i begreppet delat ledarskap?Vad anser divisionschef/omrÄdeschefer att enhetschefer ska kunna dela pÄ och vad anser enhetscheferna sjÀlva?Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ och en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. I undersökningen ingÄr en enkÀt- och intervjuundersökning för att fÄ ett bredare och djupare resultat..