Sökresultat:
4370 Uppsatser om Sjuksköterskans kompetens - Sida 37 av 292
Ett verktyg i tiden. En studie om lÀrplattans funktion i förskolan
Sammanfattning
Syftet med vÄr studie var att undersöka vad lÀrplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att fÄ insikt i detta formulerade vi följande frÄgestÀllningar. PÄ vilket sÀtt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lÀrplattans möjligheter och begrÀnsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och tvÄ förskolechefer som Àr involverade i arbetet med lÀrplattor. Tidigare forskning om lÀrplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.
MÄngfald genom kompetensbaserad rekrytering : En kvalitativ studie om huruvida rekryterare uppfattar sig kunna bidra till mÄngfald hos företag
Syftet med denna studie Àr att undersöka och kritiskt granska huruvida kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillÀmpning av metoden bidrar till en ökad mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. VÄr ambition med denna studie Àr att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mÄngfaldsperspektiv. FrÄn en sociologisk synvinkel Àr vi intresserade av att studera hur och pÄ vilket sÀtt interaktioner mellan mÀnniskor i rekryteringsprocesser kan bidra till mÄngfald pÄ arbetsmarknaden pÄ samhÀllsnivÄ. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag frÄn semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i StockholmsomrÄdet.
Domstolars makt över avtal i kommersiella avtalsförhÄllanden : En studie med komparativa influenser
En analys av domstolars civilrÀttsliga makt över avtal i kommersiella avtalssituationer. UtgÄngspunkten Àr att domstolen innehar rÀtten att förÀndra avtal nÀr orimliga resultat uppstÄr frÄn det aktuella avtalet. Utövandet av makten sker med hjÀlp av avtalstolkningslÀran med mÄlet att finna avtalets verkliga syfte. En av de frÀmsta anledningarna till varför domstolen ska behÄlla denna civilrÀttsliga makt Àr för att den inte ska lÀmnas ensam upp till lagstiftaren. De lege ferenda bör domstolens roll att öka och prejudikatbildningen behöver stÀrkas..
Social och emotionell kompetens : Konsten att umgÄs med varandra
Syftet med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om sina kÀnslor och hur det pÄverkar deras handlande. Barnen fick dÀrför arbeta med sina kÀnslor för att de skulle bli medvetna om hur, var och varför de fÄr dessa kÀnslor. Tanken var Àven att barnen skulle försöka sÀtta sig in i andra individers perspektiv. Vi anvÀnde oss av aktionsforskning och det Àr en metod som innebÀr ett förÀndringsarbete. Barnen fick utföra nÄgra övningar som utgick frÄn olika kÀnslor, dÄ gavs barnen möjlighet att reflektera över sina kÀnslor.
Asylsökandes hÀlsa. Hur kan sjuksköterskor bidra till frÀmjande av hÀlsa hos asylsökande?
Bakgrund: Personer som söker asyl i Sverige har ofta ackumulerat hÀlsoproblem innan, under och efter flykten frÄn hemlandet och asylprocessen kan innebÀra att ytterligare stressfaktorer adderas till deras redan problematiska situation. Metod: Den hÀr studien Àr en litteraturöversikt dÀr datainsamlingen genomfördes pÄ databaserna PubMed, Cinahl och SUMMON. Resultat: Resultaten berör asylsökandes hÀlsa och hur asylprocessen, hÀlsoundersökningar, sjuksköterskors kulturella kompetens samt sprÄkbarriÀrer och vÄrdrelationer kan pÄverka skapandet av hÀlsa. Diskussion: Sjuksköterskor kan frÀmja asylsökandes hÀlsa genom att holistiskt bidra till KASAM och etablera en god vÄrdrelation dÀr den asylsökandes friskfaktorer tas till vara. Genom kulturell kompetens kan sjuksköterskor sÀkerstÀlla ett gott bemötande dÀr den asylsökandes behov kan synliggöras och dÀrmed ocskÄ uppfyllas..
En undervisningsmetods betydelse
Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan pÄverka behovet av specialpedagogisk kompetens..
Rekrytering av kundorienterad personal
SammanfattningSyfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur företag arbetar med rekrytering av kundorienterad personal med avseende pÄ individens sociala förmÄga, kompetens och drivkrafter för ett kundorienterat beteende. Metod: Studien utgÄr frÄn att uppnÄ en förstÄelse och tillÀmpar dÀrför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anstÀllda frÄn olika fastighetsföretag i Sverige. Materialet analyserades sedan utifrÄn analysmetoden well-grounded theory. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att sociala förmÄgor, kompetens och drivkrafter Àr viktiga faktorer vid bedömning av kundorienterade egenskaper vid rekrytering, men att företagen lÀgger olika tyngdpunkt vid dessa faktorer. Resultatet visar att drivkrafter som motivation, engagemang, vÀrderingar och attityder Àr av stor betydelse för företagen vid rekryteringstillfÀllet. Ytterligare slutsats i studien Àr att individens sociala förmÄga Àr av betydelse för företagen vid rekrytering, men att synen pÄ vad som kÀnnetecknar social förmÄga skiljer sig mellan respondenterna.
Vem fÄr jobbet? : En studie om de kompetenser som efterfrÄgas för yrket inköpsassistent
I den hĂ€r uppsatsen undersökts det hur rekryteringsprocessen av inköpsassistenter ser ut i teori och praktik och vilka kompetenser yrket efterfrĂ„gar. Ămnet Ă€r aktuellt dĂ„ yrkesrollen som inköpsassistent Ă€r svĂ„r att definiera och teori har pĂ„visat att rekrytering försvĂ„ras av det faktum. Det kan i sin tur leda till felrekryteringar som kan ge stora konsekvenser i ett företag. Ămnet Ă€r ocksĂ„ relevant dĂ„ förĂ€ndringar inom modebranschen har pĂ„verkat yrkesrollerna inom branschen i hög takt vilket resulterat i att samma yrkesroll har olika innebörd pĂ„ olika företag. FörĂ€ndringar stĂ€ller högre och delvis helt nya krav pĂ„ rekryterare inom branschen.
DISTRAHERANDE OCH INFORMERANDE ?TG?RDER F?R ATT MINSKA PREOPERATIV ?NGEST HOS BARN En litteratur?versikt
Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp.
?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av
l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll
i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika
effektiva omv?rdnads?tg?rder.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar
preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r.
Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat
kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs
modell f?r litteratur?versikt.
Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman,
1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare
f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn.
Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av
?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och
information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..
Familjebehandling pÄ vÀg tillbaka? : En intervjustudie om behandlingspersonals syn pÄ familjeterapi inom barn och ungdomspsykiatrin
Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn pÄ behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gÄ tillvÀga för att stÀrka familjeperspektivet utifrÄn förÀndrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, bÄde nya och mer erfarna, sÄg ett tydligt behov av att behandla hela familjer dÄ barnet Àr en del av detta sammanhang och inte sjÀlva kan bÀra ansvar för förÀndring. Respondenterna sÄg bÄde ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men Àven behov av familjeterapi för mer komplexa Àrenden. Tre betydelsefulla ÄtgÀrder kunde identifieras för att förstÀrka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.
Kompetensbaserad rekrytering genom sociala medier : En empirisk undersökning om hur sex organisationer anvÀnder sig av sociala medier i sin rekrytering
Organisationer fÄr svÄrare att rekrytera personer med efterfrÄgad kompetens. För att attrahera kompetenta personer behöver organisationer vara öppna för nya rekryteringskanaler, sociala medier Àr ett alternativ. Det pedagogiska problemomrÄdet Àr kompetensbaserad rekrytering. Undersökningen Àr avgrÀnsad till sociala medier som en metod för att rekrytera personer och studerar sökprocessen hos sex organisationer. Undersökningen görs ur ett organisations- och ledningsperspektiv.
Organisatoriska motstÄndsfaktorer vid val av anvÀndarrepresentanter till systemutvecklingsprojekt
Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och dÀrmed kan projektstyrningen ses som ett hjÀlpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar Àr det Àven viktigt att rÀtt anvÀndarrepresentanter vÀljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De anvÀndare som ska delta i projektgruppen mÄste vanligtvis fristÀllas frÄn sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en anvÀndare med de egenskaper som efterfrÄgas i projektgruppen inte fristÀlls, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvÀndig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förvÀntade resultatet. Det ansÄgs dÀrför intressant att undersöka om det förekom nÄgra organisatoriska motstÄndsfaktorer vid val av sÀrskilda anvÀndare, samt om detta kunde generera nÄgra konsekvenser för fortsatt arbete och resultat.
Kompetensutveckling hos revisorer fram till auktorisation
UngefÀr 50% av de revisorer som avlÀgger revisors- och högre revisorsexamen blir godkÀnda, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer frÄn högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. DÀrigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som pÄverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nÀmligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt Àven faktorer som en individ besitter nÀmligen kön, etnicitet och Älder. Storleken pÄ revisionsbyrÄer finns ocksÄ med som en faktor som kan pÄverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestÄ av kunskaper, fÀrdigheter, förmÄgor och nÀtverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur mÄnga som blir godkÀnda pÄ revisors- och högre revisorsexamen av RevisorsnÀmnden.I analysen jÀmfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyrÄerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stÀmma överens med hur revisionsbyrÄerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebÀr att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet pÄverkar revisorers kompetens pÄ olika sÀtt..
N?r sjukdomen inte syns : En litteraturstudie om kvinnors erfarenheter av endometrios
Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.
Möjligheter med begrÀnsningar : NÄgra lÀrares erfarenheter av IKT i undervisningen
Denna studie undersöker vad nÄgra lÀrare pÄ en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i nÄgra olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det Àr en kvalitativ, induktiv studie, som anvÀnder sig av intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna ser IKT som nÄgot positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt mÄnga problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, bÄde hos elever och lÀrare.