Ämnet mobbning utgör idag ett allvarligt problem i många svenska skolor. För att arbeta med problemet har skolorna genom lagstiftning ålagts att arbeta med före-byggande insatser men också med åtgärder i det enskilda fallet. Sedan den 1 janu-ari 2009 finns reglerna om detta samlade i 14a kapitlet i skollagen.Syftet med uppsatsen är att undersöka skolans skyldigheter vid kränkande be-handling av elever. Detta görs utifrån frågeställningarna:-Vad är skolans juridiska ansvar enligt Skollagen kapitel 14a?-Förverkligas lagens intentioner i skolornas praktiska arbete?Metoden till uppsatsen har delats mellan rättsdogmatisk metod och rättssociolo-gisk metod.

Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv.Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet.

Syftet med denna c-uppsats har varit att öka kunskapen om socialtjänstens ansvar förbrottsoffer utifrån att en särskild bestämmelse om denna grupp införts i socialtjänstlagen (5kap. 11 § SoL). I undersökningen har både rättsdogmatisk och rättssociologisk metodanvänts. Resultatet av undersökningen har visat att brottsoffers situation under den politiskaprocessen har betraktats som ett strukturellt eller generellt problem och att socialnämndenbör bedriva ett aktivt arbete för denna grupp. Att det nu finns specifika mål för brottsoffer isocialtjänstlagen betyder emellertid inte att deras behov nu har ett starkare rättsligt skydd änandras.

Målet med denna kandidatexamensuppsats är att undersöka vilka metoder det finns för medborgarinflytande idag samt vilken roll, makt och vilket ansvar planeraren har i en medborgardialog. Arbetet ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka metoder finns för medborgardialog i Sverige idag och hur avspeglas demokratin i dem? Vad har planeraren för roll, makt och ansvar i en medborgardialog? Vad har planeraren för inställning till medborgaren och medborgarinflytande? Vilka möjligheter och begränsningar har planeraren vad det gäller att påverka medborgarens inflytande i planprocessen? Syftet med kandidatexamensarbetet är att öka förståelsen kring planerarens inflytande och möjligheter i planprocessen och medborgardialogen för att hen i framtiden ska kunna axla sin yrkesroll på bästa tänkbara sätt. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma planerare gjorts. I uppsatsen konstateras att planeraren och andra aktörers makt, roll, och attityd är avgörande för medborgardialogens utveckling, samt att förväntningar, förtroende och förståelse har stor betydelse. Arbetet visar att planeraren idag har en kommunikativ roll i medborgardialogen och ofta fungerar som samtalsledare, utan att ha någon egentlig utbildning inom området.

I det moderna samhället har sällskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med känslor. Detta har resulterat i förändrade krav på veterinäryrket, veterinären förväntas betrakta djuret utifrån ägarens världsbild. Undersökningens syfte är att försöka få en ökad förståelse för svenska veterinärers arbetssituation och de problem som kan uppstå i triadrelationen, veterinär ? djur ? djurägare. Författarna har använt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssätt för att uppnå denna förståelse.

Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till omprov och hur det tillämpas. Det sätts i relation till Skolverkets riktlinjer. Syftet är också att se hur omprov påverkar bedömningsprocessen. Teoribakgrunden bygger på olika bedömningsaspekter samt faktorer som kan påverka omprovets funktion. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Borgen är ett avtal där en person, gentemot en annan, tar på sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har ådragit sig. Den nu gällande lagstiftningen är från 1734. Merparten av de regler som gäller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar på oskriven rätt. Den rättspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men på senare år har HD avgjort många fall som rör borgen och borgensåtaganden. Finns flera borgensmän, är de in dubio primärt och solidariskt ansvariga.

I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar och talar kring begreppet fostran.Tidigare forskning visar på att de begrepp som finns beskrivna i läroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Som blivande lärare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lärare ute på fältet.Datainsamlingen har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien är av diskursanalytisk karaktär då syftet är att undersöka hur lärare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.Resultaten visar på en mångfald där åsikterna går isär, det råder en relativt stor osäkerhet kring vad fostran står för och främst hur lärarens roll ser ut i det hela då begreppet uppfattas som mycket komplext. Vårt resultat åskådliggör att det är lärarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.Vidare följer en diskussion där några av de områden som diskuteras och tas upp är skolans och föräldrarnas ansvar, tolkningar av läroplanen, värdegrunden samt det yrkesetiska språket.

Studien inriktar sig på ämnet kompetensutveckling för pedagoger i grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka hur intresset för kompetensutveckling visar sig vara i undersökningsgruppen och vilka förutsättningar eller begränsningar det är som påverkar. Ett andra syfte är också att bilda mig en uppfattning om hur regeringens satsning på Lärarlyftet har slagit igenom i den aktuella kommunen. Undersökningen bygger både på en enkätundersökning som besvarats av 23 pedagoger i grundskolans tidigare år och på sex kvalitativa intervjuer, två rektorer och fyra pedagoger. Frågeställningarna jag har utgått ifrån är följande: Vilken kompetensutveckling är det som efterfrågas av pedagogerna och vad är det som erbjuds? Hur ser pedagoger och rektorer på varandras ansvar för pedagogernas kompetensutveckling? Vilka faktorer inverkar på pedagogernas möjlighet att påverka sin kompetensutveckling? Vilka möjligheter ser respondenterna med regeringens satsning Lärarlyftet? Resultatet av undersökningen visar att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla och önskvärda.

Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och litteraturstudier undersöka begreppet läxor. Då det inte nämns något om läxor i nuvarande styrdokument, har jag valt att undersöka vad lärare har för tankar med sina läxor. Jag har valt att använda mig utav kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod och de lärare jag valt att intervjua är 7 grundskolelärare. De undervisar i årskurs 2 ? 6 och skolan som de undervisar på ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Background: Pupils? responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence.Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers? views on pupil responsibility.

Titel: Klimatförändringarna i nyhetsdiskursen Antal sidor: 47 Författare: Emelie Sahlström & Sofia Öström Handledare: Ulrika Olausson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CPeriod: HT 2010Universitet: Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, Örebro universitetSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur klimatförändringarna i nyhetsdiskursen i New York Times och Dagens Nyheter har likheter, respektive skiljer sig åt. Vi undersöker också om klimatrapporteringarna är uppbyggda genom nationella eller globala identitet, om något ansvar utkrävs samt vilka som tillskrivs detta ansvar och om det finns en vetenskaplig säkerhet eller osäkerhet gentemot klimatförändringarna. Utifrån dessa har vi i slutdiskussionen diskuterat hur resultaten kan kopplas till USA:s och Sveriges klimatpolitik.Teorier: Teorierna är relaterad och presenteras i relation till tidigare forskning. De teorier som används i denna uppsats är, ansvarsutkrävande, vetenskaplig säkerhet och osäkerhet samt identitet. Metod och material: För att uppfylla syftet använde vi en kritisk diskursanalys samt mikro- och makronivåerna. Vi har analyserat 8 artiklar från New York Times och 9 artiklar från Dagens Nyheter.Resultat: Resultaten visar att DN och NYT, som Europa och USA står mot varandra i klimathanteringen.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

Drygt hälften av den svenska landarealen täcks av skog. Av denna areal ägs hälften av privata skogsägare och övrig areal av skogsbolag och det allmänna. Alla som brukar skogen har ett ansvar att värna om den på ett hållbart och uthålligt sätt, detta för att kommande generationer ska kunna ha fortsatt glädje av skogen. Ett viktigt begrepp gällande hållbar utveckling är CR (Corporate Responsibility). Med detta menas att det är viktigt att intressenter tar mer ansvar inom aspekterna: miljö, socialt och ekonomi än den miniminivå som lager kräver.