Vulva vestibulit, eller förkortat vestibulit, är en problematik som uppmärksammats mer påsenare år och som kännetecknas av smärta kring slidöppningen i kvinnors könsorgan. Det ären diagnos som präglas av många oklarheter kring orsaker och behandlingar. I denna uppsatsundersöks hur vestibulit konstrueras som diskursivt fenomen. Syftet med uppsatsen att visahur olika diskurser ger betydelse åt vestibulit och hur det är möjligt att förstå problematikenoch de personer som drabbas. Materialet består dels av tidigare studier om vestibulit och delsav material hämtat från olika sidor på internet, med en blandning av information frånsjukvården, journalistiska verk, forum och bloggar.

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den främsta behandlingen är kirurgi, där mastektomi är en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvävnad och vävnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos är detta ett ingrepp som även påverkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan är sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förståelse för vilken betydelse sexualiteten har för patientens välbefinnande.

Sverigedemokraterna har enligt vissa vunnit frågan angående invandring och tagit den till sin egen. Vilket har inneburit uppmärksamhet och diskussioner i olika medieenheter sedan valet år 2006. Under mandatperioden har detta icke riksdagsrepresenterade parti blivit omtalat och diskuterats, att invandringsfrågan har givits ansenligt spelrum har gjort att andra frågor kommit i skymundan. Vi anser därför att studiens syfte som beskriver hur Sverigedemokraterna konstruerar kön och sexualitet är av betydelse. Undersökningens angreppssätt har genomförts genom en metodtriangulering utifrån metoden innehållsanalys.

Background: Throughout life, sexuality is a central aspect of being human and to experience a full and healthy. Several diseases and treatments can cause problems related to sexuality and sexual health. Despite this, research has shown that nurses, for various reasons choose not to take up the subject with their patients. Aim: The aim of this literature-based study was to illuminate nurses' experiences of talking with patients about sexuality and sexual health. Method: A literature-based study where both qualitative and quantitative studies, have been used.

Allvarlig sjukdom, så som cancer påverkar patienten men också dennes närstående som många gånger är barn. I vården och under utbildningen har författarna sett att barn som närstående inte alltid uppmärksammas, de har en tendens att inte räknas med på samma sätt som vuxna närstående. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när en förälder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt föräldrars perspektiv på barns upplevelser när mamman eller pappan har cancer. För att få en inblick i hur barn erfar sin förälders sjukdom krävs deras egna ord.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier. Att livet är viktigast, men anpassning krävs: Att en förlorad funktion är svår att ersätta: Att inte längre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att vilja veta, få stöd och förståelse.

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos män. Behandlingen har ofta många biverkningar både fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos män som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera.