Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svÄr och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och fÄ en stund av lÀttnad (BirgegÄrd & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra nÄgot positivt i tillvaron samt underlÀtta i svÄra situationer. Skratt kan öka vÀlmÄende och bidra till en kÀnsla av lÀttnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strĂ„lbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och mĂ„lsökande behandlingar. För att kunna utvĂ€rdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingĂ„r i en klinisk studie krĂ€vs ett informerat samtycke som skrivs pĂ„ av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rĂ€tt till information och delaktighet avseende den egna vĂ„rden och behandling. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förstĂ„else och insikt om hĂ€lsotillstĂ„nd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Bakgrund: Hysterektomi Àr ett vanligt förekommande ingrepp som kan pÄverka kvinnans sexualitet. Sexualitet Àr en viktig del av varje mÀnniska och innefattar allt frÄn könsroller till reproduktion. DÄ det kan upplevas som ett tabubelagt Àmne inom hÀlso- och sjukvÄrd behövs mer kunskap för att kunna ge en bÀttre omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt pÄ kvinnor i fertil Älder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar frÄn databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och tvÄ med mixad design.

Cancer Àr en sjukdom som drabbar mÀnniskor i alla Äldrar. Den Àr fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn och ungdomar. SmÀrtan hos barn har underskattats pÄ grund av bristfÀllig kunskap och dÀrför inte alltid behandlats pÄ ett adekvat sÀtt. Syftet med studien Àr att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver huruvida rÀdsla kan pÄverka barns upplevelse av smÀrta vid cancerbehandling samt beskriva vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska rÀdslan och dÀrmed smÀrtupplevelsen. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturöversikt som grundar sig pÄ forskning som finns inom omrÄdet.

Enligt Barncancerfonden drabbas varje Är ca 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av cancer hos barn Àr leukemi, hjÀrntumör och neuroblastom. Prognosen har förbÀttrats, men fortfarande avlider ett av fyra barn. För förÀldrarna innebÀr det en stor tragedi att förlora sitt barn. Det kan föra med sig kÀnslor av chock, rÀdsla, skuld och maktlöshet.

Att drabbas av cancer Àr en mycket genomgripande upplevelse i livet och dÄ sÀrskilt för unga som genomgÄr stora omstÀllningar med utveckling av den egna identiteten. Denna utveckling sker i samspel med omgivningen samtidigt som de genomgÄr en frigörelseprocess frÄn förÀldrarna. En cancerdiagnos kan innebÀra att mognadsprocessen försvÄras med risk för isolering i det dagliga livet frÄn sÄvÀl nÀrstÄende som nÀra vÀnner. Behovet av stöd kan dÀrför vara omfattande för unga personer som samtidigt som de Àr unga Àr pÄ vÀg in i vuxenlivet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka erfarenheter av stöd ungdomar och unga vuxna har nÀr de genomgÄr behandling för cancer.

AbstractTitle: Cancer in media from a gender perspectiveNumber of pages: 33 (49 including enclosures)Author: Emma KreĂŒTutor: Amelie HössjerCourse: Media- and Communication science DPeriod: Spring 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this thesis is to investigate if there are differences between the picture given in media of women with cancer and of men with cancer. The result is aimed to give a deeper picture of how gender is represented in media.Material/Method: The method used in this thesis is discourse analysis, applied on twenty articles which contained personal interviews with women and men who have or have had breast or prostate cancer. Ten of the articles contain interviews with women and ten interviews with men. The articles were selected from criteria based on where and when they were published. They were picked from the two largest papers in Sweden, Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AF), ten from each paper, of which five were interviews with women and five with men.

Bakgrund Hela familjen pÄverkas nÀr ett barn drabbas av cancer. Det Àr sjuksköterskans uppgift att trösta och stötta familjen samt möjliggöra deras delaktighet i vÄrden. Syfte Syftet med litteraturöversikten Àr att beskriva hur syskon till barn med cancer pÄverkas. Metod Arbetet Àr en litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen skedde enligt Febe Fribergs modell för granskning av kvalitativa artiklar.

The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Göran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present.

Bakgrund: Årligen drabbas 45 000 individer i Sverige av cancer. Sjuksköterskan möter dessa individer i deras dagliga arbete. Det Ă€r viktigt att sjuksköterskan vet hur hon pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan ge dem stöd. Metod: Studien Ă€r en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som patienter med cancer anser vara viktiga i stödet frĂ„n sjuksköterskan.

Den hÀr uppsatsen syftar till att problematisera framstÀllningar av maktordningarna;kön, sexualitet och ?ras? i NRK:s populÀrvetenskapliga dokumentÀrserie;?Hjernevask? frÄn 2010, samt hur dessa kan förstÄs ur ett maktperspektiv med fokuspÄ poststrukturalistiska och postkoloniala teorier. Uppsatsen behandlar Àven vilkahegemoniska positioner som gÄr att finna i serien. Analysen bygger pÄ endiskursanalys av materialet som utgörs av alla sju avsnitten i programserien.Resultatet visar att programseriens betoning av de biologiska förklaringsmodellernakring kön, sexualitet och ?ras? skapar en diskurs som riskerar att upprÀtthÄlla enheteronormativ rasism som fÄr figurera i norsk public service, samt reproducerarhegemoniska positioner som verkar uteslutande och normerande.

En relation mellan vÄrdare och patient kan bÄde vara vÄrdande och ickevÄrdande. En vÄrdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, sjÀlsliga och de existentiella dimensionerna. Det Àr vÄrdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som Àr sÄrbar och utsatt i sin situation. Ett vÄrdlidande för patienten kan uppstÄ om inte han/hon fÄr vara delaktig i sin vÄrd och fÄ förstÄelse för sin sjukdom. Om patienten Àr delaktig i vÄrden kan han/hon lÀttare bemÀstra situationen.

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom som ungefÀr 300 000 svenskar Àr drabbade av. Sjukdomen kryper allt lÀngre ner i Äldrarna och i framtiden rÀknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de anvÀnder för att klara av denna. De frÄgestÀllningar som formulerades för att fÄ svar pÄ syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som anvÀndes för att finna svar pÄ dessa frÄgor var en litteraturstudie.

Studien syftar till att belysa en aspekt av livsvillkoren för personer med funktionsnedsÀttningar. Hur professionen inom LSS uppfattar och resonerar om klienters sexuella behov. För underlag till vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer av professionella som dagligen genom sina arbeten kommer i kontakt med mÀnniskor med funktionsnedsÀttning. Arbetet har analyserats utifrÄn teoretiska perspektiv sÄ som stigmatisering och skam.Hur beskriver professionella att klienternas sexuella behov uppmÀrksammas? Hur uppfattar professionella sina möjligheter att möta dessa behov? Lagstiftning som LSS och SocialtjÀnstlagen skall ge funktionshindrade möjligheter till ett "normalt" liv sÄ som icke funktionshindrade i samhÀllet.

I Nicaragua utsÀtts varannan kvinna för fysiskt vÄld av en partner vid minst ett tillfÀlle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning Àr under 17 Är och vart fjÀrde nyfött barn föds av en mamma som Àr under 18 Är. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det vÄld de har utsatts för av en partner och hur vÄld i nÀra relationer pÄverkar unga kvinnors möjligheter att bestÀmma över sin sexualitet och anvÀndningen av preventivmedel. Syftet var ocksÄ att undersöka vad som finns skrivet om detta Àmne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgÄende intervjuer med unga kvinnor som upplevt vÄld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.