IntroductionTactile Massage is a generic term that for example includes Massage therapy, Effleurage, Gentle touch, Tactile stimulation, Soft massage and Aromatherapy massage (SBU 2009). Tactile Massage has been proven to activate the perception receptors of the body and stimulates the system of oxytocin and in that way Tactile massage increase wellbeing and decrease pain. The Church of Sweden was formally separated from the state in the year of 2000 and by this means created greater freedom in facilitating its own social and Deaconal programs in separate parishes. Since 2004 a few numbers of deacons have been integrating Tactile massage as a method in Deaconal  ministry within the framework of holistic care in the Church of Sweden.Aim/Research questionsThe aim: From a holistic perspective investigate the use of and to increase the problem-awareness of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden.The research questions: How is Tactile massage being used and how are we to describe the experiences of Tactile massage in the Deaconal ministry? What possibilities and difficulties are related to the use of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden?MethodThis study is the first explorative research about Tactile massage in Swedish church diaconal context.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

SYFTESyftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikations- och samspelsförmåga uttrycks över tid när en ung man på tidig utvecklingsnivå och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. Frågeställningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmåga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmåga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-årig man som under drygt ett år kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mångårig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne är en rörelsemetodik där rörelser används för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Introduktion Till yrket är vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. På det sjukhus vi arbetar är de flesta patienterna inneliggande på vårdavdelning i ca två till tre dagar i samband med att de skall få gallblåsan borttagen med laparoscopisk titthålsteknik. Det är väl känt att på andra sjukhus, i synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna kommer till operationsavdelningen på morgonen och åker hem på eftermiddagen eller kvällen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ omvårdnad när hon/han genomgår dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi. Metod Det är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 2001- 2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smärta och illamående.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighet vill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin närmiljö? Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor på olika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här båda punkterna? metod: Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hur människor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olika platser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när det gäller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter på plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att det funnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta för omvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö..

Syftet med detta arbete är att undersöka ergonomins och hälsans förutsättningar på en processindustri i Sverige samt att ta fram förslag på förbättringar och ett träningsprogram för personalen på industrin. För att minska risken för belastningsskador är det viktigt att individen arbetar med ergonomiska arbetsställningar. Om arbetsgivaren förser arbetstagaren med så goda förutsättningar som möjligt att tillämpa ergonomiska arbetsställningar samt erbjuda friskvård kan kostnaderna för sjukfrånvaro sänkas betydligt. Metoder som använts är kortare observationer följt av de ergonomiska uträkningarna OWAS och RULA. En interventionsgrupp inom produktionen fick besvara en enkät, som även fylldes i av en kontrollgrupp som bestod av administrationspersonal (kontorspersonal).

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.

Product development cycles become shorter and shorter. The time from idea to market has become an important competitive factor. Despite this, methods used for making the product development process faster are surrounded with uncertainty about their efficiency. The purpose of the thesis is to describe the pros and cons of ?best practice? methods for shortening lead times and how these methods effect the lead times in research and development.