Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är Sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi. Syfte: Syftet med studien var att systematiskt granska den vetenskapliga litteraturen avseende konservativ behandling och dess effekter vid TMD.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) är förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter är störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kärnan i ämnet Sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta två perspektiv. Dels det traditionella sättet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Artros är en degenerativ ledsjukdom som innebär att brosket i leden successivt bryts ner. Knäartros anses vara ett vanligt tillstånd då 6-7% av befolkningen över 70 år är drabbade. Vid behandling börjar man icke- farmakologiskt, vidare farmakologiskt och som ett sista alternativ operation. Sjukgymnastik är en del av den icke-farmakologiska behandlingen som bestäms av patientens besvär och vilka funktionella krav som patienten har. Syfte: Att undersöka vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av vid behandling av sjukgymnastiskt bedömd eller diagnostiserad knäartros, upplevda behandlingseffekter samt på vilka grunder sjukgymnaster väljer behandlingsmetod.

Whiplash är en beskrivning av en rörelse som sker i cervikalryggen då kroppen utsätts för ett våld som ofta uppstår vid en trafikolycka. Rörelsen kan resultera i skador på skelett eller mjukdelar, vilket kan resultera i ett flertal symptom. Dessa symptom kan kvarstå hela livet. Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder som används vid akut och subakut Whiplash Assocated Disorders, WAD och behandlingsmetodernas effekt på dessa. Studien genomfördes som en litteraturstudie av vetenskapliga publikationer, genom sökning i AMED, Cinahl, Pubmed, PEDro och Cochrane Library.

Ankyloserande spondylit är en systematisk, inflammatorisk och kronisk sjukdom med ett progressivt förlopp. Typiska symptom är inflammatorisk ryggsmärta, morgonstelhet, perifera artriter, entesiter och extraartikulära symptom. Sjukgymnastik är en viktig del av behandlingen och består till stor del av träning. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av sjukgymnastiska behandlingsmetoder som finns dokumenterade vid Ankyloserande spondylit samt att undersöka vilken evidens som finns för dessa. Studien gjordes som en litteraturstudie och sökningar skedde i databaserna PubMed, Cinahl med fulltext, AMED och PEDro.

Primvården har anor från 1600- talet och Sjukgymnastik är idag den tredje största professionen inom svensk sjukvård. Samhället är under ständig förändring vilket ställer krav på att hälso- och sjukvården anpassas efter dessa. Således för att ge en god och anpassad vård behöver svenska folkets behov utredas. Syftet med studien var att kartlägga vilka problemområden som patienter som sökte sjukgymnast i svensk primärvård hade, sett till fördelning av kön, ålder, lokalisation och symtom som fanns. En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät utförd i EvaSys.

Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk Sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

Vi har i Sverige idag en bättre folkhälsa jämfört med tidigare, trots detta så kan man se att vanliga problem som ryggvärk, ledvärk, smärta och trötthet är vanliga besvär i befolkningen. Andelen överviktiga skolbarn och diabetes blir alltmer vanligt lägre ner i åldrarna, många ungdomar är inaktiva och en tendens har kunnat ses att ryggsmärta ökar alltmer i lägre åldrar. Sjukgymnasten har en viktig roll i arbetet mot en bättre folkhälsa. Idag råder remissfrihet i de flesta landsting vilket ställer större krav på patientens kunskap om vart man ska vända sig vid problem. Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars kännedom och kunskap om sjukgymnasters arbetsområde samt ta reda på när de kan ha behov av att vända sig till sjukgymnast.

Rehabiliteringen av traumatiskt ryggmärgsskadade har gått från att förlänga levnadslängden till att förbättra kvaliteten på livet. Livskvalitet har kommit att bli en nyckelfaktor vid utvärdering av rehabilitering. Fysisk aktivitet har visat sig kunna förbättrat livskvaliteten hos andra grupper med kroniska sjukdommar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka sjukgymnastiska interventioner som kan påverka livskvaliteten för individer som drabbats av traumatisk ryggmärgsskada. Åtta artiklar granskades och sju poängsattes enligt PEDro Scale.

Bakgrund: I Sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingår det viktiga arbetet med att formulera relevanta mål för rehabilitering. Målsättningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att sträva efter och kan enligt forskning leda till bättre rehabiliteringsresultat. Tillvägagångssättet för att ta fram mål och målsättningar varierar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till i målsättningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola (MDH) utformar mål utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv där målen operationaliseras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster på en universitetsansluten klinik i Bangkok tillämpar och resonerar kring mål och målsättning i patientarbetet.Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning användes för att analysera intervjuerna.Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mål och målsättningar på den universitetsanslutna kliniken i Bangkok.

Gapet mellan nya forskningsrön och praxis är stort i sjukvården. Implementeringsprocessen är komplex och hinder för förändring finns på flera nivåer; individ, grupp och organisation. Chefer i vården har ansvar för personal och resurser. De påverkar attityder och normer i de grupper de leder och är viktiga för förändringsarbete. Syftet med studien var att beskriva hur chefer med ansvar för Sjukgymnastikverksamheter resonerar kring implementering av ny kunskap inom Sjukgymnastik.

ABSTRACTBackground: Most cases of lumbar disc herniation are asymptomatic. When symptomatic, LDH may cause a significant physical and mental distress. Initially, most patients are treated conservative but sometimes operations may be required.Aim: The aim of this study was to provide a review of the scientific basis of physiotherapy, including behavioural therapy, as a treatment to lumbar disc herniation regarding pain, function and the size of disc herniation in people suffering from lumbar disc herniation.Method: Four databases were used in the searches of literature. Assessment of the validity of the studies was done with the PEDro-scale and valuation of evidence rate was made according to guidelines made by the Swedish Council on Health Technology Assessment (SBU).Result: Nine RCT-studies were included with a total of 713 participants. The scientific basis is moderate to support a pain reduction and limited regarding improvement of physical function when it comes to physical exercises, including MDT.

Introduktion: Långvariga smärt- och spänningsproblem är idag ett utbrett samhällsproblem och tillståndet kan ha flera orsaker. Det finns tydliga samband mellan kroppsuppfattning, medvetenhet och hur smärta kan befästas i kropp och identitet. En långvarig smärtproblematik kan leda till fysisk och mental ohälsa vilket kan resultera i ett individuellt lidande samt på sikt även medföra ökade sjukvårdskostnader i samhället. Personer med långvarig smärta kan idag bland annat erbjudas basal kroppskännedom, BK, som behandling för sitt smärttillstånd. BK har i studier visat potential både på individ- och samhällelignivå.