GHB, GBL och 1,4 butandiol intoxikationer är ett stort problem i Västsverige, och preparaten tillhör nu de vanligaste intoxikationerna på våra akutmottagningar. Eftersom GHB användandet inte visar tecken på att minska finns också risken för att unga människor fastnar i ett beroende och upplever plågsamma abstinenssymtom vid avvänjning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder vid olika symtom hos patienter med GHB intoxikation/abstinens. De ingående artiklarna söktes via PubMed/Medline, CINAHL och Informaworld, samt manuell sökning i vetenskapliga tidsskrifter. Sökorden var Gamma hydroxybutyrate, GHB, GBL, buturolactone och overdose i olika kombinationer.

En grundförutsättning för folkhälsan är delaktighet och inflytande i samhället. Delaktighet är ett mångtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebär således rätten till delaktighet i allt som rör den egna vården. I svensk sjukvård innebär det att all sjukvårdspersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet åtgärder via lagar och förordningar har under senaste årtiondet vidtagits för att stärka patientens ställning i vården. Vilka faktorer påverkar då patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som påverkar patientens upplevelse av delaktighet i vården, oavsett kontext.

Kronisk njursvikt medför en minskad eller helt förlorad njurfunktion. Dialys är en behandlingsåtgärd som sätts in när kroppen inte själv kan rena blodet. Det finns två dialysformer; hemodialys och peritonealdialys. Vid hemodialys renas blodet utanför kroppen i ett semipermeabelt filter medan bukhinnan används som dialysfiler vid peritonealdialys. Patienters livskvalitet kan påverkas av dialysbehandling.

Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som drabbar många äldre människor. Att bli deprimerad innebär ofta att livet känns tungt, mörkt och meningslöst. De symtom som framträder vid depression hos en äldre person är inte alltid lika klart avgränsade. Sjuksköterskors kunskap kring den äldre personen med depression har enligt forskning visat sig vara ett eftersatt område. Syftet är att belysa den äldre människans upplevelse av sin depression, samt vilka problem detta innebär i vardagen.

Bakgrund: Globalt sett är HIV/AIDS en utbredd sjukdom som orsakar stora påfrestningar på varje individ som drabbas. HIV/AIDS har blivit vår tids mest stigmatiserande sjukdom då den är kopplad till starka tabun. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonalens stigmatisering och diskriminering av patienter med HIV/AIDS utifrån ett patientperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökningar utfördes i Cinahl, Pubmed, PsycInfo, Science Citation Index Expanded samt SveMed+. Sökningarna resulterade i 11 kvalitativa och tre kvantitativa artiklar relevanta för syftet.

Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande.

Bakgrund: Åren 2001-2005 vårdades i genomsnitt 1 070 barn per år i åldern 13-17 år för självskadebeteende. Sedan slutet av 1990-talet har antalet flickor som vårdats för självskadebeteende ökat. Det finns stora kunskapsluckor inom området självskadebeteende. Det finns bara några få vetenskapliga studier gjorda, därför behövs stora forskningsinsatser för att få ett förbättrat kunskapsläge. Därför är det viktigt att undersöka hur självskadande flickor bemöts inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.

Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och Sjukdomslidande.

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes beräknas att öka och i Sverige år 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kännetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbättras genom en hälsosam kost. Förändrade kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjälper till att undvika blodglukossvängningar och förbättrar glukostoleransen. Livsstilsförändringen är krävande då diabetes påverkar hela människan och dennes vardag.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd som ger symtom som andfåddhet, trötthet och hjärtklappningar. Hjärtsvikt kan orsakas av flera olika anledningar där ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni är vanligast förekommande. För att ange graden av hjärtsvikt används funktionsklassificering enligt New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV). Lidande kan uppstå vid sjukdom där Sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande är tre olika former. Egenvård är en viktig faktor för att vidhålla hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Åren 2001-2005 vårdades i genomsnitt 1 070 barn per år i åldern 13-17 år för självskadebeteende. Sedan slutet av 1990-talet har antalet flickor som vårdats för självskadebeteende ökat. Det finns stora kunskapsluckor inom området självskadebeteende. Det finns bara några få vetenskapliga studier gjorda, därför behövs stora forskningsinsatser för att få ett förbättrat kunskapsläge. Därför är det viktigt att undersöka hur självskadande flickor bemöts inom hälso- och sjukvården.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt.

Bakgrund: Medfödda hjärtfel tillhör de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn. De stora framstegen inom hjärtkirurgin har lett till att fler barn överlever. Att få ett barn med medfött hjärtfel är väl dokumenterat som en mycket stressig upplevelse familjen. Föräldrar till hjärtsjuka barn uppvisar ett sämre välbefinnande jämfört med föräldrar till friska barn.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med medfött hjärtfel.Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ deskriptiv design och en deduktiv ansats. Katie Erikssons vårdteori om lidandet användes som teoretisk referensram.Resultat: Föräldrarna led av oro och stress i hög utsträckning och barnets hjärtsjukdom hadeen stor inverkan på hela familjens tillvaro.