Sök:

Sökresultat:

600 Uppsatser om Sjöoperativ doktrin - Sida 24 av 40

Natura 2000: 7 kap 28 a § MB - pÄgÄende verksamhet och rÀttskraftiga tillstÄnd

NÀr Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rÀtten en del av den svenska rÀtten. Ett av dagens viktigaste mÄl för EU Àr skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mÄngfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvÀrda naturomrÄden. Meningen Àr att dessa naturomrÄden ska skapa ett nÀtverk av skyddsvÀrd natur, sÄ kallade Natura 2000-omrÄden. I dessa omrÄden gÀller speciella skyddskrav.

Krigföringens grundprinciper i nutida marina insatser

Uppsatsen tar sitt avstamp i Àmnet krigsvetenskap och den förÀndring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot Àr krigföringens grundprinciper och tillÀmpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstÄtt gÀllande krigföringens grundprinciper. Genom att avgrÀnsa omrÄdet till taktisk och operativ nivÄ, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frÄgestÀllning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, dÀr litteraturstudier och intervjuer anvÀnds som forskningstekniker, faststÀlls som lÀmplig metod för uppsatsen. DÀrefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt kÀllorna ur en kritisk synvinkel.

US Army mot Bagdad : en fallstudie om hur manöverteori blev manöverkrigföring i Irak

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstÀmmande?Har nya tankegÄngar och doktriner fÄtt ett sÄdant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, Àven pÄ taktisk nivÄ? Har teori sÄledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgÄende i frÄnatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvÀnder sig av manöverkrigföring pÄ taktisk nivÄ och sÄledes lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika hÀndelser frÄn dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade hÀndelseförlopp i hög gradprÀglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gÀllande doktrin vilken i sin tur byggerpÄ hörnstenarna i manöverteorin.

Erfarenheter frÄn insatserna i Somalia under 1990-talet : kopplat till utvecklingen av den amerikanska doktrinen FM3-24

Den amerikanska doktrinen FM3-24 beskriver hur en operation inom COIN-konceptet kan genomföras och hur befÀlhavaren kan anvÀnda doktrinen som stöd i genomförande och planering av operationer. Doktrinen Àr utvecklad med stöd av de lÀrdomar som amerikanska trupper dragit i 2000-talets konflikter i Irak och Afghanistan, och doktrinen anvÀnds idag som stöd i de pÄgÄende insatserna. Under 1990-talets konflikt i Somalia fanns inte denna doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det kan spÄras lÀrdomar redan frÄn 1990-talets Somalia till utformandet av den nu utvecklade amerikanska doktrinen FM3-24. Resultatet visar att likheter finns i hur operationer enligt FM3-24 skall genomföras, dock Àr olikheterna de som Àr mest tydliga. MÄnga av de steg som beskrivs i doktrinen har under insatsen avvikit helt eller vartefter insatsen fortskred. En orsak till det kan vara att amerikanska trupper under början av 1990-talet inte hade samma erfarenhet av COIN-insatser som de hade nÀr doktrinen under 2000-talet utvecklades. I slutet av studien presenteras tÀnkta ?lessons learned? som kan vara bidragande till doktrinens utformning.  .

Situationer dÄ skattetillÀgg inte ska tas ut : - en undersökning av RegeringsrÀttens tolkning och tillÀmpning av kriterierna i 5 kap. 8 § taxeringslagen.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förĂ€ndrades det skatterĂ€ttsliga sanktionssystemet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pĂ„föra ekonomiska sanktioner istĂ€llet för de allmĂ€nna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fĂ„ en effektivare och jĂ€mnare rĂ€ttstillĂ€mpning dels att sanktionen skulle kunna anvĂ€ndas mot ett större antal skattskyldiga som lĂ€mnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lĂ€mnat in deklarationen för sent.DĂ„ en skattskyldig har lĂ€mnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n muntligen eller dĂ„ ingen deklaration har lĂ€mnats alls sĂ„ kan denne pĂ„föras en sanktion i form av ett skattetillĂ€gg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillĂ€gget dock inte pĂ„föras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrĂ€kning eller skrivfel?, ?rĂ€ttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rĂ€ttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Lokaliseringsregeln

Lokaliseringsregeln kan vid en första anblick verka enkel, bÀsta lokalisering skall vÀljas. Ju mer man fördjupar sig i regeln desto mer inser man komplexiteten i regeln. Lokaliseringsregeln skall ta hÀnsyn till att mÀnniskors hÀlsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvÀndning. Utöver lokaliseringsregeln omfattas bedömningen, om vad som Àr bÀsta lokalisering, Àven av skÀlighetsregeln, samt 3 och 4 kapitlet, d.v.s. hushÄllningsbestÀmmelserna.

MKB VÄgade - igen?

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförÀndring under Allan Karlssons ledning pÄ 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rÄdande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet Àr att utifrÄn dessa tre perspektiv skildra den rÄdande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen Àr enhetlig eller splittrad med existerande subkulturer. FrÄgestÀllningarna berör kulturen pÄ 1990-talet, hur förvaltningsomrÄdena framstÀlls, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i organisationen, hur respondenterna ser pÄ organisationsförÀndringen samt respondenternas syns pÄ ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförÀndring pÄverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att pÄverka organisationsförÀndringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar subkulturer.

Missbruk pÄ en angrÀnsande marknad ? om en utvidgad tillÀmpning av artikel 82

RĂ€ckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgĂ„r inte tydligt av fördragstexten och en förstĂ„else för dess tillĂ€mpningsomrĂ„de krĂ€ver en undersökning av rĂ€ttspraxis. Uppsatsens syfte Ă€r att klargöra tillĂ€mpningen av artikel 82 pĂ„ marknader dĂ€r ingen dominerande stĂ€llning existerar. FörstainstansrĂ€ttens och EG-domstolens benĂ€genhet att utvidga tillĂ€mpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgĂ„r av antalet fall rörande angrĂ€nsande marknader. Det senaste mĂ„let var T-201/04, Microsoft v Commission, dĂ€r FörstainstansrĂ€tten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgĂ„ende, men nöjde sig med att bekrĂ€fta dess beslut. Även i den rĂ€ttsvetenskapliga litteraturen Ă€r behandlingen av omrĂ„det tĂ€mligen begrĂ€nsad, och bunden till mĂ„let C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Implementering av standardiserat affÀrssystem -förhÄllandet mellan kund och leverantör

Bakgrund: AffÀrssystembranschen Àr en av de mest expansiva inom IT. Det Àr en bransch som vÀxer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affÀrssystem Àr problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affÀrssystem Àr en komplicerad process som stÀller höga krav pÄ bÄde kund och leverantör. Hur vÀl lyckas be bÄda parterna samarbeta för att uppnÄ en effektiv implementering och fÄnga verksamhetens behov? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda de skillnader i förvÀntningar som finns mellan en affÀrssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag pÄ hur gapet dem emellan kan reduceras för att frÀmja en effektivare systemimplementering.

Arbetstagarens lojalitetsplikt kontra yttrandefrihet

ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

En sakrÀttslig och straffrÀttslig inventering av besittningsbegreppet : sÀrskilt om besittningsbegreppets innebörd dÄ besittaren Àr en juridisk person

Med besittning avses i juridisk mening att nÄgon faktiskt och rÀttsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. RÀttsfaktumet besittning ges lÄngtgÄende rÀttsföljder inom sÄvÀl sakrÀtten som straffrÀtten, varför det Àr intressant att utreda vilka omstÀndigheter som konstituerar besittning inom respektive rÀttsomrÄde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd dÄ besittaren Àr en juridisk person. FörfÀktar man att en juridisk person har en rÀttskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning Àr desamma som en fysisk dito. Anser man dÀremot att en juridisk person endast Àr en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsÀtter detta att en fysisk stÀllföretrÀdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall rÀknas som besittare i juridisk mening vÀsentligen skiljer sig frÄn dem som gÀller för fysisk persons besittning.

Taktik i Malaya konflikten kopplat till Kilcullens 28 artiklar : En undersökning om Kilcullens tillÀmpbarhet pÄ den taktiska nivÄn i Malayakonflikten 1948-1960

UpprorsbekĂ€mpning pĂ„ taktisk nivĂ„ Ă€r problematiskt dĂ€rför att konflikter som krĂ€ver sĂ„danbekĂ€mpning, alltid Ă€r unika. Det finns inte heller nĂ„gon generell teori som leder tillframgĂ„ng.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar gĂ„r att tillĂ€mpa pĂ„ denlyckade upprorsbekĂ€mpningen i Malaya.Metoden som anvĂ€ndes Ă€r kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrĂ„n Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har anvĂ€nts för attge stöd till pĂ„stĂ„enden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte gĂ„r att applicera Kilcullens teori pĂ„ britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte Ă€r anvĂ€ndbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ pĂ„ taktisk nivĂ„. Författaren lyfter emellertid att flerstudier pĂ„ andra konflikter behövs för att faststĂ€lla pĂ„stĂ„endet..

Total hÀlseneruptur: Resultat efter operativ respektive konservativ behandling.

ABSTRACTBackground: On behalf of the Orthopedic clinic, VÀsterÄs, a study has been conducted with focus on comparing the results after conservative and surgical treatment due to complete achillestendon rupture.Aim: To compare results when testing the active and passive range of motion, calf muscle endurance, estimation of pain related to the achillestendon and self-efficacy to be physically active for individuals who have undergone conservative or surgical treatment after complete achillestendon rupture.Method: 14 individuals afflicted by complete achillestendon rupture in 2010 were recruited as a purposive sample. Examination were conducted of: Ankle range of motion with a goniometer, calf muscle endurance through a toe-raise test, estimation of pain intensity related to the achillestendon by VAS and self-efficacy to be physically active through ?Exercise self-efficacy scale?. P-value and the median were calculated.Result: The results of ankle range of motion and calf muscle endurance were based on the difference between the injured and the healthy side. When testing active plantarflexion the conservative group had a median of 4 ? and the surgical group had a median of 10 ?.

Distributed Operations : en framtida lösning för upprorsbekÀmpning?

Chefen för amerikanska marinkÄren beslutade 2005 att pÄbörja utvecklingen av konceptet DistributedOperations (DO). Syftet med konceptet Àr bland annat att möta utmaningarna inom upprorskrigföring och?Small Wars? som kÀnnetecknas av asymmetriska förhÄllanden mellan parterna. Grundidén medDistributed Operations Àr att skapa en fördel över motstÄndaren genom att upptrÀda utspritt ellerkraftsamlat och hela tiden kunna avge understöd till den ?lÀgsta enheten?.

AktiebolagsrÀttsliga ÄterbÀringsregeln ? ogiltighet kontra vÀrdeersÀttning

Problemformulering: Borde, vid sakutdelning som strider mot ABL:s kapitalskyddsregler, mottagaren ekonomiskt ersÀtta bolaget med kontanta medel som motsvarar den ogiltiga utdelningens vÀrde eller ÄterlÀmna det mottagna objektet. Samt i viss mÄn, bör bolaget ha sakrÀttsligt skydd gentemot mottagarens borgenÀrer? Dessa Àr de grundlÀggande frÄgor som jag har för avsikt att besvara.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka framföra en nyanserad diskussion angÄende den aktiebolagsrÀttsliga ÄterbÀringsregeln och dennas tillÀmpning. Jag menar att den tillÀmpning som regeln har idag inte nödvÀndigtvis mÄste vara den mest lÀmpliga och det kan tÀnkas att en alternativ tillÀmpningsmetod skulle kunna vara mer lÀmplig.Metod: Jag har för avsikt att tillÀmpa en teleologisk metod pÄ uppsatsen för att utifrÄn detta kunna resonera angÄende vilken tillÀmpning som vore den lÀmpligaste angÄende den aktuella lagregeln. Uppsatsen kommer Àven lÀggas upp sÄ att de aktuella lagreglerna beskrivs i ett tidigt kapitel, dock med ett visst mÄtt av egen analys Àven i detta kapitel, för att följas av ett slutligt analyskapitel dÀr jag har för avsikt att försöka besvara problemformuleringen.Resultat: Efter att ha resonerat utifrÄn aktuell doktrin, praxis och förarbeten har jag kommit till slutsatsen att den idag tillÀmpade metoden vid ÄterbÀring, nÀmligen ogiltighet inte tillgodoser syftet med ABL och inte heller Àr lika effektiv som en vÀrdeersÀttningsmodell..

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->