Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförändring som avsåg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhållen organisation. Man ville också att myndigheten skulle präglas av helhetssyn för att åstadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den värdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, välvilja och engagemang. Studiens syfte är att beskriva och förstå hur en grupp anställda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförändringen och implementeringen av värdegrunden. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och Skärvad, Angelöws resonemang om faktorer som främjar/motverkar förändringsarbetets framgångar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur. Fallstudien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer.

Under våren 2005 fastställs doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger på manövertänkandet, något som rimligen bör påverka hur armén bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krävs att den efterlevs, prövas ochutvärderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det är förhållandevis enkelt att rentintellektuellt bekänna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger på, det ärdesto svårare att tillämpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillämpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats är således följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i arméns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt påstående är att armén under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utsträckning somkrävs för att kunna införa och utveckla manövertänkandet inom armén.Syftet med uppsatsen är att kartlägga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, läs principer, i arméns slutövning (RSÖ-04).

Denna uppsats behandlar underårigas möjligheter att ingå avtal, konsekvenserna av att de ingått avtal samt vad som gäller för företag som marknadsför sig mot underåriga. I uppsatsen görs en granskning av praxis, doktrin förarbeten samt lagtext för att utreda dessa frågor. Enligt föräldrabalken 9:1 är personer under 18 år omyndiga och saknar full rättshandlingsförmåga. Omyndigas begränsade rättshandlingsförmåga kan utökas genom samtycke från förmyndare. Detta samtycke ger omyndiga möjlighet att ingå avtal utan förmyndarens närvaro.

Det finns ingen exakt definition av vad som utgör saklig grund för uppsägning vid sena ankomster. Detta på grund av att förhållandena på arbetsplatserna är mycket varierande. Syftet med denna uppsats var därför att redogöra för vad begreppet uppsägning på grund av personliga skäl innebär framförallt när det gäller sena ankomster. Vidare var syftet att närmare redogöra för rättsläget kring sena ankomster som uppsägningsgrund och vilka faktorer som påverkar bedömningen av detta. Den metod som använts är en traditionell juridisk metod, vilket inneburit en konsultation av rättskällorna.

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehåll, tar Försvarsmaktens verksamhet från och mednu en tydligare utgångspunkt i militärvetenskapen. Doktrinens innehåll bygger på teorier ommedel och metoder för krigföring från krigsvetare (militärteorier) som sträcker sig kontextuelltöver en tidsmässigt lång period. Jämförelsen har studerat hur doktrinen på motsvarande sätt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen på den militära chefens egenskaper och karaktär hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto påverkat doktrinens innehåll avseende medel och metoder för krigföring.Jämförelsen visar att inbäddat bakom de förmågor om egenskaper och karaktär hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spårbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktär hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jämförelsens resultat uppstår skillnader. Närverklighet avseende utbildning, övning och träning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehåll, och genomlyses av krigsvetares och militära tänkares syn om egenskaper och karaktär,då uppstår skillnader..

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och undersöka markägarens rätt till ersättning vid ianspråktagande av mark för gruvdrift. Den rättsdogmatiska metoden det vill säga den juridiska metoden har använts för att besvara frågeställningen. Dock har bristen på rättspraxis gjort att tyngdpunkten har lagts på de andra rättskällorna det vill säga lag, förarbeten och doktrin. Uppsatsen har redogjort för äganderätten och egendomsskyddet i regeringsformens 2 kapitel 15 § och Europakonventionen, det vill säga redogjort för vilka inskränkningar som kan göras i äganderätten samt beskrivit processen från undersökning till färdig gruva. Tyngdpunkten i uppsatsen har lagts på att redogöra för minerallagens ersättningsbestämmelser nämligen minerallagens 7 kapitel men även expropriationslagens 4 kapitel.

Sedan miljöbalken infördes och den politiska målsättningen om ett ekologiskt hållbart samhälle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade områden stärkts. Därigenom ökar också kravet på en tydlig lagstiftning där det går att ställa förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats när det gäller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gällande rätten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mål om en hållbarutveckling. Som teoretisk grund används teorier om hållbar miljörätt.

Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan.

Associationsrätten behandlar associationers interna förhållanden och relationer till tredje man. Rättsområdet är i huvudsak fördelat på lagarna ABL, HBL och föreningslagen. Vissa frågor har snarlika svar i de respektive lagarna medan andra avsevärt skiljs åt. Uppsatsen behandlar vissa olikheter av detta slag. Den största och vanligaste associationsformen i Sverige är aktiebolag och då ABL lag är rörlig och strävar efter att vara anpassad till hur det i praktiken går till på området så uppstår det regelbundet stora frågor med omfattade diskussioner och politiskt engagemang.

skogsföretagens långsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta fall med Indelningspaketet (IPAK). För överföringen från strategisk till operativ och objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin. Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har varit att utveckla en rutin för långsiktig operativ planering. Kravet var att planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras på ett stort skogsinnehav, i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar åtgärderna slutavverkning och gallring.

De senaste åren har rätten till omprövning av skadestånd enligt 5 kap 5 § SkL varit något oklar. Möjligheten till omprövning förutsätter att en väsentlig ändring inträffat i den skadelidandes förhållanden som inte gått att förutse vid tiden för bestämmandet av ersättningen. I artiklar och doktrin har framförallt uppfattningar till förmån för försäkringsbolagen framförts. Det var därför med viss förvåning som Högsta domstolen i december 2008 prövade två fall där skadelidande begärde omprövning av sin livränta på grund av en väsentlig ändring. Det var fall där förutsättningarna förändrats mot de förhållanden som rådde vid tidpunkten för avtalet mellan försäkringsbolaget och den skadelidande.

Bakgrund och problem: Belöningssystem av olika varianter är vanliga inom kunskapsintensiva företag, trots att det många gånger är svårt att mäta de prestationer som ska belönas på ett korrekt sätt.Syfte: Att skapa förståelse för vad som motiverar användandet av belöningssystem inom en typ av kunskapsintensiva företag och hur det påverkar mätningen av de anställdas prestationer.Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att enbart undersöka belöningssystem och prestationsmätning för konsulter och konsultchefer på operativ nivå.Metod: Kvalitativa intervjuer med personer i ansvarsposition på sex datakonsultföretag har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram om inre och yttre motivation, belöningssystem och prestationsmätning relaterat till kunskapsintensiva företag.Resultat och slutsatser: Hur man ser på vad som motiverar människor påverkar vilken typ av belöningssystem man väljer att ha samt hur man utvärderar de anställdas prestationer. Ser man till inre motivation belönar man genom karriärutveckling, kompetensutveckling samt positiv feedback. Prestationsmätningen sker främst genom subjektiva utvecklingssamtal samt kundnöjdhetsundersökningar. Ser man till yttre motivation erbjuder man monetära belöningar och prestationsmätningen baseras på beläggningsgrad och timpris men även subjektiva utvärderingar.Förslag till fortsatt forskning: En utökad studie, det vill säga en undersökning av fler företag skulle vara intressant då man kan dra fler slutsatser.

Tesen att en fältherre hade små möjligheter att styra ett slag när det väl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i två läger där det andra lägret menar att fältherren hade mycket stor betydelse för utgången av ett slag. Syftet med denna uppsats är tvådelat. Den första delen i syftet är att undersöka om det fanns faktorer andra än fältherrens styrning som kunde avgöra ett dåtida slag och den andra delen i syftet är att se om det går att applicera moderna doktriner i analysen av dåtida fall. Resultatet av undersökningen visar att fältherren hade små möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregångsmannaskap möjlighet att påverka slaget. Det framgår tydligt faktorer i slagen som fältherren inte kunde styra över. Svaret är att en kombination av fältherrens påverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera står ensam.Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin går att använda vid analysen..

I denna uppsats behandlas ur ett lagtekniskt perspektiv företagsinteckningen och företagshypotekets ställning som förmånsrätt med anledning av den nu pågående översynen. Särskilt behandlas huruvida de förslag till en starkare företagsinteckning som presenteras i SOU 2007:71 och regeringens förslag till lagrådsremiss är en återställare till det rättsläge som gällde innan införandet av lagen om företagsinteckning eller inte. I uppsatsen behandlas vidare frågan om huruvida de föreslagna övergångsbestämmelserna tagit hänsyn till de problem som uppstått vid tillämpningen av övergångsbestämmelserna till lagen om företagsinteckning. Metoden har baserats på en rättsdogmatisk metod där lagar, förarbeten, praxis och doktrin systematiskt har granskats. Det förslag som SOU:n presenterar utgör inte en återställare av rättsläget.

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhändertar krigsvetenskapens variabler för ledning ?teknik, människa och metod? i dess tre nivåer; den militärstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som används utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhändertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhändertas av försvarsmakten. Från att historiskt varit en egenskap hos en befälhavare har ledning i nutid utvecklats till något som har karaktäriserats till att utgöra ett system där människor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre känd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende på vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar området.Forskningsmässigt är ämnesområdet är relativt nytt, även om företeelsen ledning troligvis har funnits så länge som människan har ägnat sig åt strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behålla och utveckla krigföringsförmåga..