Sökresultat:
1045 Uppsatser om Sjökrigets principer - Sida 57 av 70
Socker - en söt produkt nu som dÄ
Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.
Bolagen och befogenheterna : Om kommunÀgda aktiebolags bristande bundenhet till kommunala kompetensregler, mot bakgrund av 2013 Ärs Àndringar i kommunallagens regler pÄ omrÄdet
Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.
Foreign Account Tax Compliance Act : - om USA:s extraterritoriella rÀttstillÀmpning och lagens förenlighet med svensk banksekretess
I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.
Redovisning av optionsprogram
Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta Àr att lönesÀttningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstÄtt. Redovisningen inom omrÄdet har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation pÄ omrÄdet behövs för att redovisningen skall upprÀtthÄlla sin trovÀrdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. UtifrÄn detta torde dÀrför dessa tas upp som en kostnad i Ärsredovisningen för att ge en mer rÀttvisande bild av företagets ekonomiska stÀllning.
UtvÀrdering av ett kvalitetsledningssystem som fokuserar pÄ sÀkerhet: ett fall frÄn kÀrnkraftsindustrin
Bakgrunden till examensarbetet Àr att det inom kÀrnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav frÄn den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), pÄ att verksamhet vid kÀrntekniska anlÀggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kÀrnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem dÀr hÀnsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. PÄ Ringhals AB har det inte utförts nÄgon ingÄende jÀmförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns sÄledes att en sÄdan jÀmförelse utförs för att undersöka hur vÀl det egna ledningssystemet stÀmmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.
En studie av etiken bakom australiensisk missbrukarvÄrd enligt harm reductionmetoder
Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvÄrd. Till vÄr hjÀlp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. FrÄgestÀllningar: Vi har anvÀnt oss av tvÄ huvudfrÄgor som vi dÀrunder bryter ner i konkreta frÄgor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvÄrd?Vilken typ av etik anvÀnder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de pÄ etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de pÄ prohibition? Hur ser de pÄ drogbruk? Hur ser de pÄ mÀnniskan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de pÄ harm reductions pÄverkan pÄ samhÀllet?2 Hur kan man förstÄ harm reductionmetoders framvÀxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhÀllet? Hur kan harm reduction rÀttfÀrdigas etiskt utifrÄn ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsÀttningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions stÀllning i det senmoderna samhÀllet? Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.
Uppförandekoder : En studie i hur tre företag arbetar med etiska riktlinjer
 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 NivĂ„: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoĂ€ngFörfattare:Magdalena StĂ„l, FödelseĂ„r: 1982, Bostadsort: VĂ€sterĂ„s                                Marina Vokbus, FödelseĂ„r: 1982, Bostadsort: VĂ€sterĂ„sHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska riktÂlinjerSyfte:  Syftet med uppsatsen Ă€r att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprĂ€ttar en uppförandeÂkod och vilka etiska principer koden baseras pĂ„. Vidare Ă€r syftet att studera vilka omrĂ„den uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest pĂ„ samt vad de gör för att efterÂleva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger pĂ„ en kvalitativ forskningsmetod dĂ€r primĂ€rÂdata studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag interÂvjuades angĂ„ende deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprĂ€ttar en uppförandeÂkod skiljer sig Ă„t. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affĂ€rer och lĂ„ngsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingĂ„r det i den ursprungÂliga affĂ€rsidĂ©n att utföra goda gĂ€rningar och Samhall har som ett statligt Ă€gt företag krav pĂ„ sig att leva upp till uppsatta mĂ„l.
Ledtidsreduktion pÄ El-Björn AB - ur ett lönsamhets- och mÄlkonfliktsperspektiv
Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som Àr ett familjeföretag i Anderstorp, SmÄland. Deras produktsortiment bestÄr av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och vÀrmeflÀktar. El-Björn AB har ungefÀr 60 anstÀllda och en omsÀttning pÄ cirka 170 MSEK. PÄ grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det Àr nödvÀndigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. VÄrt angreppssÀtt för att uppnÄ flexibilitet Àr att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.MÄlet med detta arbete Àr att presentera ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa pÄ ett antal konsekvenser som dessa förslag fÄr för ledtiden och lönsamheten samt vilka mÄlkonflikter detta medför.
LÀrande för hÄllbar utveckling : Behövs det en certifiering?
Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hÄllbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hÄllbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna pÄ sig sjÀlva som förebilder? Dessa frÄgor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks. Resultat har analyserats utifrÄn lÀrande för hÄllbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrÄn ett nytt forskningsomrÄde kallad epigenetik med fokus pÄ ett av dess anvÀndningsomrÄden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hÄllbar utveckling om det finns ett gemensamt synsÀtt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de smÄ vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utÄt visat att man arbetat mot hÄllbar utveckling och sÀtter press till att arbetet genomförs.
Kiruna stadsflytt - ett legitimitetsproblem?
Vi har som utgÄngspunkt anvÀnt filosofen John Rawls rÀttviseteori. Han delar upp rÀttviseteorin i tvÄ principer, differensprincipen och frihetsprincipen. Frihetsprincipen sÀger att rÀtten att Àga egendom ska vara lika för alla. Det vill sÀga att det Àr en grundlÀggande frihet. Differensprincipen sÀger att allt agerande av staten ska gynna alla medborgare i största möjliga utstrÀckning.
Det upphandlingsrÀttsliga skadestÄndet. PrimÀrt, sekundÀrt eller en chimÀr?
För de fall en leverantör lidit skada pÄ grund av en upphandlande myndighets övertrÀdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rÀtt till skadestÄnd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rÀttsutvecklingen pÄ bestÀmmelsens omrÄde. Redogörelsen görs frÀmst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestÀmmelsen tillÀmpats gÀllande skadestÄndets storlek, beviskrav och vilka övertrÀdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsÀtts ett förhÄllandevis stort utrymme Ät att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadestÄndsbestÀmmelsen pÄ de sÄ kallade rÀttsmedelsdirektiven.
Argumentera mera! En analys av argumenten kring god redovisningssed i ett rÀttsfall
Bakgrund och problem: Periodisering av inkomster till intÀkter Àr en kompliceradredovisningsfrÄga. Komplikationen med att redovisa intÀkter Àr att det Àr ett omrÄde dÀr detges möjligheter för företagen att göra egna bedömningar. För att fÄ tas upp i redovisningenmÄste dessa bedömningar vara förenliga med den rÀttsliga standarden god redovisningssed.Under vissa omstÀndigheter kan god redovisningssed medge mer Àn ett tÀnkbart alternativ förintÀktsredovisning, I det fall Skatteverket anser att redovisningen inte Àr förenlig med godredovisningssed kan det leda fram till en tvist som kan prövas i domstol.Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa vilka argument som framförts i en rÀttsprocess, hur deorganiseras i ett rÀttsfall, samt att undersöka deras trovÀrdighet i förhÄllande till en bestÀmdredovisningslösning avseende intÀktsredovisning. Detta för att lyfta fram vilka argument somfÄr betydelse för vad som anses god redovisningssed i fallet.AvgrÀnsningar: Studien gör en avgrÀnsning att enbart omfatta intÀkter ochintÀktsredovisning. Ytterligare avgrÀnsas uppsatsen till att diskutera svensk lagstiftning ochnormgivning inom redovisning.Metod: I uppsatsen anvÀnds en kvalitativt inriktad metod.
FjÀrrfrÄnskiljares inverkan pÄ kundavbrottstiden i Vattenfall Eldistributions lokalnÀt
I samband med de ökade kraven pÄ ett vÀdersÀkrat nÀt har funderingar kring att placera ut fler frÄnskiljare/brytare i luftledningsnÀtet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland anvÀnder man till stor del fjÀrrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nÀt. En jÀmförelse med Eldistributions nÀt och klimatet i Finland utförs och av detta fÄs olika förutsÀttningar för nÀtet i de olika lÀnderna. Som en generell slutsats av vÀderjÀmförelsen mellan Sverige och Finland faststÀlls att Eldistribution i Sverige har sÀmre förutsÀttningar vÀdermÀssigt nÀr det gÀller luftledningsnÀt.
Miljö för fysisk aktivitet i den tÀta gröna staden
Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett
minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges
tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr
förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar
inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat
kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan
pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig.
UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning,
men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder
för friyteplanering.
AllmÀnnyttiga bostadsbolags arbete med socialt ansvarstagande och krav pÄ affÀrsmÀssighet
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.