Syftet var att med en enkÀtstudie undersöka om det fanns nÄgon upplevd skillnad mellan tvÄ produktionsflöden inom stÄlindustrin gÀllande arbetsrelaterad stress och tillfredsstÀllelse. Val av flöde baserades pÄ sjukfrÄnvarostatistiken dÄ flöde 1 hade en högre korttidssjukfrÄnvaro Àn i flöde 2. Studien syftade Àven till att undersöka om det fanns nÄgon mÀtbar skillnad mellan yngre och Àldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsstÀllelse.Resultaten visade en signifikans för delmÄttet rolltydlighet dÀr de Àldre deltagarna skattade rolltydligheten högre Àn de yngre deltagarna. Resultaten visade ocksÄ signifikans för arbetstillfredsstÀllelse för delmÄtten belysning, ljud, smuts och temperatur dÀr deltagarna i flöde 2 var mer nöjda Àn i flöde 1. De yngre jÀmfört med de Àldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi Àn deltagarna i flöde 2, Àldre deltagare upplevde sig Àven ha en bÀttre autonomi Àn de yngre deltagarna.

Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvÄrdens insatser Àr ineffektiva nÀr det gÀller att Ästadkomma beteendeförÀndringar i klienternas livsstil. Risken att Äterfalla Àr för tidigare dömda förhÄllandevis hög. Men vad Àr det dÄ som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sÄdan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som Àr betydelsefulla pÄ vÀgar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

I en butiksmedarbetares vardag uppkommer stÀndigt frÄgor vilka mÄnga gÄnger berörs av arbetsrÀtten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gÀllande bland annat anstÀllningsbevis, anstÀllningsskydd samt rÀttigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har hÀr visat sig att erfarenhet hos medarbetare Àr en starkt bidragande faktor. För att fÄ en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan Àven chefens ledarstil komma att pÄverka, dÄ denne överlag besitter viss kunskap gÀllande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrÀtten. Chefens ledarstil pÄverkar Àven medarbetarskapet och motivationen pÄ arbetsplatserna.

Syftet med vÄrt arbete var att utveckla en egen mobbningsmodell som vÀnder sig till alla i grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp mÀnniskans grundlÀggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vÄrt arbete. Efter detta kommer en litteraturgranskning i Àmnet mobbning. Fokusen ligger pÄ förebyggande, ÄtgÀrdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares, psykologers och intresseorganisationers syn pÄ mobbning och hur den ska förebyggas och stoppas.

Revision innebÀr att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förÀndras och utvecklas stÀndigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjÀlp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovÀrdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad företagen förvÀntar sig av en revision och vad som Àr en revision enligt revisorns syn.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Detta arbete handlar om den utsatthet som vittnen kan kÀnna i samband med att de blir kallade till en förhandling. Det Àr inte ovanligt att de som kallas aldrig har haft kontakt med rÀttsvÀsendet förut. I mÄnga fall har det gÄtt lÄng tid efter att de förhördes av polisen och det datum de ska instÀlla sig som vittne. Vi försöker i uppsatsen beskriva den stödverksamhet som idag finns för vittnen i samband med en förhandling samt det skydd som finns enligt lagstiftningen. Vi beskriver Àven de ersÀttningsmöjligheter som finns att erhÄlla för vittnen.

En sÀker bakteriediagnostik krÀver en korrekt provtagningsteknik, ett lÀmpligt transportsÀtt och rÀtt odlingsteknik. PÄ grund av centralisering av verksamheter och ekonomiska begrÀsningar, Àr transport av prover till mikrobiologilaboratorium mycket vanligt. Detta medför behov av ett transportmedium som hÄller kÀnsliga bakterier vid liv under lÄnga transport- och förvaringstider. Dessutom skall transportrören klara av maskinell utodling som krÀver ett vÀtskebaserat provtagningsmedium. Denna övergÄng minskar Àven arbetsbelastning och förbÀttra ergonomin hos personalen.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Bakgrund: NÀr en nÀrstÄende befinner sig i livets slutskede pÄverkas hela familjen, genom att deras liv förÀndras och sorg och lidande uppstÄr. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva familjens upplevelser av sorg och hur deras liv pÄverkas nÀr en nÀrstÄende vÄrdas i livets slutskede, samt sjuksköterskans roll i detta skede. Metod: En litteraturstudie genomfördes dÀr 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre övergripande teman framkom: familjens sorg, pÄverkan pÄ familjen och vÄrdpersonalens bemötande och stöd. Familjen blev överraskad av sina starka sorgereaktioner.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

I vÄr studie Àr syftet att försöka identifiera problemen kring de olika begreppen integritet och polisiÀrt resultat nÀr det gÀller anvÀndningen av vissa tvÄngsÄtgÀrder. I uppsatsen analyserar och diskuterar vi problematiken med tvÄngsmedel som pÄ olika sÀtt pÄverkar och tvingar fram en prioritering mellan personlig integritet och polisiÀrt resultat. För att pÄ ett sÄ adekvat sÀtt som möjligt kunna diskutera problematiken har vi tagit del av de olika lagstöd samt lagförslagen som finns tillgÀngliga rörande hemliga tvÄngs-medel. Dessa har vi försökt att stÀlla emot de olika lagarna som avser att skydda och vÀrna den personliga integriteten. Sammanfattningsvis utvisar studien att det i nulÀget finns en viss prioritering vad gÀller brottsbekÀmp-ningen och det polisiÀra resultatet.

Kemikalieindustrin i Europa stÄr inför en stor förÀndring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersÀtta ett 40- tal Àldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen Àr bland annat att frÀmja utbytet av farliga kemikalier till miljövÀnligare alternativ. Den stora förÀndringen bestÄr av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, mÄste registrera applikationsomrÄdet för dessa produkter och de ingÄende Àmnena. REACH Àr tÀnkt att öka transparensen i branschen och underlÀtta den administrativa hanteringen kring produkt och sÀkerhetsdata.