Bakgrund: VÄrdplatserna pÄ svenska sjukhus har minskat drastiskt det senaste decenniet.  Detta har inneburit en högre belÀggning pÄ de kvarvarande och medfört lÀngre vÀntetid pÄ landets akutmottagningar. Platsbristen skapar, ibland dagliga, överbelÀggningar och utlokaliseringar av patienter.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och lÀkare upplever att vÄrdplatssituationen pÄverkar deras arbete och vad detta fÄr för konsekvenser för patienterna.Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med tre lÀkare och nio sjuksköterskor frÄn akutvÄrdsavdelning med inriktning infektion, mottagning med akutintag och akutmottagning. Analysarbetet genomfördes med Malteruds (2009) innehÄllsanalys. Resultat: VÄrdplatssituationen kommer sig av en brist pÄ vÄrdplatser inom frÀmst medicindivisionen, samt en oförmÄga att hÄlla de platser som finns öppna pÄ grund av sjuksköterskebrist. Bristen pÄ vÄrdplatser har inneburit en oförmÄga för lÀkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet.Slutsats: SvÄrigheterna med att finna platser till patienterna pÄ deras hemavdelningar samt de stÀndiga omflyttningarna av patienter medför svÄrigheter för vÄrdpersonalen att ge god medicinsk vÄrd och omvÄrdnad vilket medför stora risker för patientsÀkerheten.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste Ă„ren varit med om ett flertal förĂ€ndringar. En stor förĂ€ndring Ă€gde rum den 1 januari 2001, vilken kom att pĂ„verka Svenska kyrkans redovisning. FrĂ„n och med detta datum kom nĂ€mligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven pĂ„ Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig frĂ„n de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tĂ€nkas leda till en del problem.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att dĂ€refter ta fram en redovisningsmodell som bĂ€ttre kan tĂ€nkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.Genomförande: En studie av samtliga stifts Ă„rsredovisningar samt tre samfĂ€lligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts pĂ„ samfĂ€llighets- och stifts nivĂ„.

Som alla vet och som alla lÀst har anvÀndandet av Internet ökat explosionsartat de sista tio Ären vilket har lett till att mÀngden information som nu finns tillgÀnglig pÄ nÄgra sekunders avstÄnd in i framtiden Àr gigantiskt. DÄ fler och fler företag vill nÄ ut till den breda publik som Internet har, mÄste de skapa webbsajter pÄ ett sÄdant sÀtt att de fÄngar besökarnas intresse snabbt och fÄr dem att göra Äterbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna stenhÄrd. Hur kan man dÄ fÄnga intresset hos besökare för att fÄ en större chans att pÄverka dem positivt och det snabbt? Den hÀr rapporten riktar sig framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som Àr avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behÄlla de som redan finns.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Idag gÄr det att publicera och hÀmta information frÄn databaser pÄ Internet. Inom hÀlso- och sjukvÄrden kan förbÀttringar av vÄrden ske om patientjournaler fanns tillgÀngliga pÄ Internet. HÀr undersöks om det under svenska förhÄllanden Àr genomförbart. Studien syftar till att belysa för och nackdelar med att publicera patientjournaler pÄ Internet samt att belysa specifika egenskaper hos patientjournaler som mÄste tas hÀnsyn till vid en eventuell publicering.Informationen om en patient mÄste skyddas mot att obehöriga kommer Ät eller Àndrar den. Den mÄste Àven vara Ätkomlig just dÄ den erfordras av en auktoriserad anvÀndare.

Efter att röjningsplikten avskaffades 1994 sĂ„ har röjningsberget bara ökat enligt Riksskogstaxeringen. För att försöka motverka detta sĂ„ har utbildningsverksamhet varit ett viktigt verktyg för att fĂ„ fart pĂ„ röjningen. DĂ€rför utförs detta examensarbete Ă„t SkogsvĂ„rdsstyrelsen i VĂ€rmland-Örebro för att undersöka om deras kurser gett önskad effekt, dvs. mer röjning. Undersökningen genomfördes som en enkĂ€tstudie omfattande 325 enkĂ€ter uppdelade pĂ„ tvĂ„ grupper, dels deltagare i SVS röjningskurser och dels en referensgrupp med personer som ej deltagit i röjningskurser.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över med HIV, varav Afrika Ă€r vĂ€rst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvĂ„rdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger pĂ„ elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i tvĂ„ övergripande teman och fyra underteman.

Vi har i denna uppsats valt att titta nÀrmare pÄ mellanchefens arbetssituation, och vad det Àr som pÄverkar denna. Mellanchefers arbete Àr som vi ser det vÀldigt hÄrt pressat. De ska dels föra ledningens mÄl och visioner vidare till medarbetarna. Dessutom ska de Àven kunna leda det dagliga arbetet pÄ sektionen. Detta innebÀr en hög arbetsbelastning pÄ grund av mÄnga direktrapporterande medarbetare.

Syftet med studien var att utvÀrdera om kranspetsstyrning i skogsmaskiner Àr ett enklare styrsystem att lÀra sig frÄn grunden och om arbetsbelastningen vÀrderades lÀgre, Àn den konventionella styrningen. Meningen var Àven att kartlÀgga skillnader i inlÀrningsprocessen samt i upplevd arbetsbelastning. Detta krÀvde konstruktion av mÀtmetoder för insamling av relevant information. UtvÀrderingen gjordes i enskogsmaskinsimulator vid manövrering av skotare samt genom enkÀtundersökningar. Studien genomfördes med hjÀlp av försöksdeltagare frÄn naturbruksgymnasiet JÀllaskolan i Uppsala.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev dÄ om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio Ären och den folkliga opinionen började ifrÄgasÀtta den dÄvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rÄdande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstÀrka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmÀlda vÄldtÀkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

Under hösten 2008 har det uppmÀrksammats i massmedia att vi slÀnger mycket Àtbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slÀngs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge lÀns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn Àr en stor kÀlla till miljöbelastning frÄn livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008). Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och förÀldrar pÄ förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska pÄ matsvinnet? Kan man med enkla medel ÄtgÀrda detta eller krÀvs omfattande förÀndringar? Vilka lagar och regler gÀller?.

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, rÄd, rekommendationer och praxis att ta hÀnsyn till. BokföringsnÀmnden (BFN) Àr ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vÀgledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. DÄ BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ÀndamÄlsenliga, beslutade de sig, Àven pÄ grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 Àr framtaget för större företag och koncerner och Àr det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men Àven vÀrderingsmetoder sÄsom anskaffningsvÀrde.

Idag har det blivit allt viktigare för företag i vĂ€stvĂ€rlden, som bedriver sin verksamhet inom textilbranschen, att styra sin organisation rĂ€tt bland konkurrenterna. Företagen mĂ„ste kunna leva upp till de lagar, regler och krav som stĂ€lls pĂ„ marknaden, vilket annars kan innebĂ€ra förödelse för verksamheten och varumĂ€rket. Uttrycket det goda företaget introducerades i början pĂ„ 1990-talet och i samband med begreppet CSR. Att arbeta med CSR Ă€r i dagens samhĂ€lle helt oundvikligt och flertalet företag vĂ€ljer att kommunicera sitt sociala ansvar till marknaden, för att kunna konkurrera med hjĂ€lp av sitt CSR arbete bör en klar strategi tillĂ€mpas.Syftet med denna uppsats Ă€r att skapa en förstĂ„else för hur textilföretagen X, Y, Z, Å och Ä ser pĂ„ sitt CSR arbete som konkurrensstrategi. VĂ„r vision Ă€r att öka förstĂ„elsen kring begreppet CSR, hur man beroende pĂ„ företag och bransch applicerar detta i sitt dagliga arbete och kan skapa vĂ€rde genom att kommunicera detta.Den kvalitativa undersökningen bestĂ„r av fem fallstudier varav tvĂ„ intervjuer utfördes pĂ„ inredningstextilföretag och tre pĂ„ konfektionsföretag.