The aim of this masters thesis is to examine the picture book canonization process in pre-schools. To succeed in this I have examined what pre-school staff believe to be the criteria of a good picture book. Together with an observation of the pre-schools current collection, other factors which can influence the collection of the picture book are included. This constitutes the foundation for a description of the pre-school picture book canon. To pursue this goal, I have used the methodology of focus group interviews with staff from two pre-schools in a middle-sized town.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Den hÀr undersökningen har studerat hur arbetsmotivationen ser ut pÄ Volvo i Curitiba, Brasilien. Vilka faktorer medarbetarna fÄr tillfredsstÀllda och hur ledarskapet pÄverkar deras arbetsmotivation. Det finns forskning som pekar pÄ skillnader i maktdistans i olika kulturer. DÀrför har vi undersökt hur relationen mellan ledare och medarbetare ser ut. Eftersom att det i vÀstvÀrlden har skett en förÀndring i synen pÄ arbetet ville vi se om denna förÀndring skett Àven i Brasilien.

Uppsatsen grundar sig pÄ en studie som genomförts pÄ ett företag i lokalvÄrdsbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka förutsÀttningar för lÀrande som kan finnas under arbetsplatstrÀffar. Vi frÄgar oss hur utformningen av arbetsplatstrÀffen pÄverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatstrÀff samt vilken betydelse arbetsplatstrÀffar har för gemensam reflektion. Studien Àr avgrÀnsad till att gÀlla fenomenet reflektion som Àr en viktig faktor för lÀrande.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat tvÄ arbetsplatstrÀffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan pÄverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur höglÀsning bedrivs som lÀrandeform pÄ grundsÀrskolan. Genom intervjuer och observationer har fem lÀrares instÀllning och arbetssÀtt gÀllande höglÀsning studerats. Studien visar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om höglÀsningens positiva effekter. De Àr Àven mÄna om att elevernas Äsikter och personliga erfarenheter ska fÄ ett visst utrymme, det framkommer ocksÄ att lÀrarna arbetar med höglÀsningen pÄ ett sÀtt som kan stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Samtliga lÀrare betonar vikten av inlevelse för att frÀmja lÀrandet vid höglÀsning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares attityder till lÀromedel, lÀroböcker vs IKT. Vilka motiv och vilka faktorer vilar bakom dessa lÀrares val och vilka didaktiska konsekvenser kan de se i anvÀndandet av dessa lÀromedelsformer. Vi anvÀnde oss av metoderna observation och intervju för att söka svar pÄ detta inom svenskundervisningen med lÀrare i Ärskurs 5 i tvÄ olika kommuner. VÄra resultat visar att samtliga lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda IKT i sin undervisning och att samma lÀrare ocksÄ till stor del anvÀnder lÀroböcker som en utgÄngspunkt i sin lektionsplanering. Det visade sig ocksÄ finnas skillnader mellan de tvÄ undersökta kommunerna i frÄgan om huruvida de anvÀnde IKT eller lÀroböcker i undervisningen.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att bidra med kunskap om vilka möjligheter, samt svÄrigheter det finns med att implementera en ny lÀroplan. För att vidare konkretisera syftet har tre frÄgestÀllningar tagits fram:1. Vad har verksamma inom skolvÀsendet i Sydafrika för uppfattningar om den nya lÀroplanen?2. Vilka möjligheter samt hinder ser de verksamma inom skolvÀsendet i Sydafrika med den nya lÀroplanen?3.

There are several ways of conducting software testing where some may include users and others may include personnel whose work task is to execute test on systems. Although most developers and project managers understand the point of testing the system, it is not always being done and the most common reason is that there is no time for it. However, this is a false assumption as it may instead cause some bugs in the system that would not have been there in the first place if tests had been there to prevent bugs in the code.My purpose for this thesis was to find suggestions for changes in the development process in an ongoing project used by Acino and Svenska FörsÀkringsfabriken in order to increase the quality of the system used. In this thesis, I have approached the purpose by pursuing a case study of the two companies through observation and interviews. By doing this I acquired the relevant information to make suggestions for change.

The purpose of this paper is to investigate if a dynamic investment strategy on the Swedish asset market can accomplish better returns then a static investment strategy. The dynamic investment strategy is created by incorporating business cycle predictors and firm-level variables to predict future stock returns. The predictive regression is calculated wih 60 months of observation (1999 01-2005 12) and is then used to estimate future returns for 23 months in the period 2004 01 -2005 11. The structure of the regression, with linear functions of ? and ?, goes back to Shanken (1990) and Avramov and Chordia (2005) has had success with the variables chosen.

Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken Àr att individens utveckling och lÀrande sker i interaktion med andra och dÀr har samtalet en stor betydelse. DÀrför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat pÄ hur samtalet försiggÄr i svenskundervisningen. Vi har Àven diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hÀnsyn till nÀr man som lÀrare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgÄr frÄn lÀrarens perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjĂ€lp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjĂ€lp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjĂ€lp av videoobservationer pĂ„ smĂ„grupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fĂ„tt se.

Sammandrag Det har talats om en litterÀr kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete Àr en undersökning dÀr gymnasieelever som studerar pÄ ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrÄn tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. UtifrÄn detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. FrÄgestÀlningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna pÄ medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen pÄ praktiska gymnasieutbildningar utifrÄn resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frÄgestÀlningarna Àr enkÀt, observation och kvalitativ intervju.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur NTA:s möjligheter tillÀmpas för attlyfta teknikÀmnet i undervisningen. ?Naturvetenskap och Teknik för Alla? Àr somnamnet anger ett koncept och ett pedagogiskt verktyg som arbetar för att elevernaska utveckla kunskaper kring de naturorienterande Àmnena. För att skapa en sÄholistisk och klar bild som möjligt av detta har en kvalitativ metodkombinationmed textanalys, intervju och observation tillÀmpats, genom en hermeneutisk spiralav pragmatiska tolkningar och reflektioner. Detta stÀlls mot bakgrund av tidigareforskning kring NTA och en begreppsanalys av tekniken och dess didaktik.Analysen har byggt pÄ en genomgÄng av ett antal teman som ingÄr i NTA, dettakompletterades med intervjuer och observationer av dess praktiska tillÀmpning.UtifrÄn detta har slutsatsen dragits att teknikÀmnets utrymme beror mycket pÄpedagogens inriktning, men oavsett om det betonas har det en förmÄga att hittafram i och med NTA:s konstruktiva mediering.

Hörselskadade barns kommunikationsstrategier Àr icke ett outforskat omrÄde dock Àr det inte mycket forskat pÄ hörselskadade barns interaktioner sinsemellan. Denna studies intention har varit att undersöka relationen mellan de strategier som specialpedagogerna och barnskötarna pÄ en enhet för barn med hörselnedsÀttning anvÀnder/ger till barnen och de kommunikativa strategier som barnen anvÀnder sinsemellan och/eller till de vuxna. Studien har anvÀnt sig av strukturerad observation vilket inneburit att ett observationsschema har faststÀllt utifrÄn vilket observationerna registrerats. Antalet deltagare i studien har varit nio barn i Äldern 36-84 mÄnader samt tre specialpedagoger och tvÄ barnskötare. Antalet studerade interaktioner har varit 144 och det genomsnittliga antalet interaktioner per barn har varit 16.