Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i så fall något att göra med debatten om dålig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han är samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker även identifiera potentiella källor i verksamheten för effektivitetsförbättringar och kostnadseffektivisering.Teorin som används till att lösa uppgiften härstammar från: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissättningsteori. Det empiriska materialet har samlats in från 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i Småland, Västerbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades två grupper av skogs-maskinföretagare, där den ena gruppen speciellt lämpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår ochkomplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende påstorlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ärbegränsad till att enbart behandla K3.Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta redapå hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag sommöjligt inom denna kategori.

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar.Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt.

BakgrundStudien behandlar ämnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus på miljöns roll för barns lärande. Vi har även beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrån teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar är även variation, metakognition och lärandets objekt.SyfteSyftet med vår studie är att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fältsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i åldrarna 4-6 år samt två pedagoger.ResultatResultatet visar tecken på att det finns olika faktorer som påverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera EVA som lämpligt prestationsmått till grund för belöning samt bedöma EVA:s utsikter i svenska företag. Avsikten är att sammanföra skriven teori om EVA med utgångspunkt från upphovsmännens ansats. Uppsatsen är till stor del en litteraturstudie som utgår från teorin kring EVA och därför har skriven litteratur, dels från upphovsmakarna och dels från andra författare inom ämnet, granskats. För att täcka in ett svenskt perspektiv har semistrukturerade intervjuer företagits med personer insatta i ämnet. För att skapa förståelse för EVA behandlas först agentteorin och därefter teorin om EVA och belöningar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens.

En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt.Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa.I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband.

En mängd äldreforskning pekar på att ålderdomen bör vara en förlängning av medelåldern på det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hälsa och social förmåga även är normen på gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad från detta att ålderdomen innebär en positiv utveckling där man känner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskänslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur äldre personers upplevelse av ålderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner ? tidsuppfattning, självuppfattning och sociala relationer, samt att få en ökad förståelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande påverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att närma mig åtta äldre intervjupersoners upplevelse av ålderdomen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen.

Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil ? de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil ? hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil ? vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna kring hur vägen ut kan te sig för perso¬ner som lämnar kriminalitet/missbruk. Avsikten är också att få en ökad förståelse för hur kvinnors och mäns vägar ut kan se ut. Vi använder oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med åtta personer varav fyra kvin¬nor och fyra män vilka på ett eller annat sätt är knutna till de sociala företagen KRIS re¬spektive Vägen ut-kooperativet. Den insamlade empirin analyseras utifrån teorin om exitprocesser, teorin om sociala band samt genusteori.

Studien handlar om reciprocitet i parförhållanden. Den teoretiska grunden hämtas från anknytningsteorin, equity-teorin och sociala utbytesteorin. Studiens syfte är att undersöka hur reciprocitet hänger samman med ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest samt hur ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest korrelerar sinsemellan. Deltagarna (n = 97), 15 män och 82 kvinnor, rekryterades via Internet, där de fick besvara en enkät, sammansatt av tre skalor som mätte konstrukten: reciprocitet, relationsrelaterad ångest samt ovillkorlig självacceptans. Korrelationsanalyser visar en positiv korrelation mellan relationsrelaterad ångest och underläge i utbytet i parförhållanden samt en negativ korrelation mellan relationsrelaterad ångest och ovillkorlig självacceptans.