Sökresultat:
3825 Uppsatser om Självbestämande teorin - Sida 3 av 255
Svenska för alla - om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet.
Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.
Att skörda demokrati -Ăr maktfördelningen mellan samhĂ€llsklasserna det frĂ€msta hindret för Guatemalas demokratiseringsprocess?
Med denna studie avser vi att identifiera vilka hinder som finns i demokratise-ringsprocessen. För att göra detta anvÀnder vi oss utav en historisk-sociologisk te-ori, presenterad utav Rueschemeyer, Stephens, Stephens (1992). Teorin bygger pÄ antagandet att det Àr maktrelationen mellan samhÀllets klasser som styr förutsÀtt-ningarna för en demokratisk utveckling, dÀr en stark markÀgande elit samt en svag underklass utgör negativa faktorer. För att pröva teorin gör vi en fallstudie över Guatemala. Denna grundar sig pÄ en jÀmförelse av demokratiseringsprocessen över tid, frÄn tidigt 90-tal fram till idag.
VAD ĂR DET SOM GER 80-TALISTER ARBETSMOTIVATION? : ? Med fokus pĂ„ inre och yttre motivationsfaktorer
Det skrivs mycket i media om den nya generationen 80-talisterna som Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. De skiljer sig frÄn tidigare generationer genom att vilja sjÀlvförverkliga sig sjÀlva samtidigt som de vill ha en hög lön och ett trivsamt arbete. UtifrÄn Self-Determination teorin som bygger pÄ de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande Àr syftet med denna studie att undersöka om det som skrivs i media stÀmmer med vad som faktiskt motiverar 80-talister till arbete. En enkÀt genomfördes med 72 undersökningsdeltagare. Resultatet visade pÄ ett signifikant samband mellan yttre motivation och arbetsmotivation.
Socioekonomisk utveckling och demokrati - en förlegad teori?
Forskningen om teorin gÀllande sambandsförhÄllandet socioekonomisk utveckling och demokrati, Àven kallad moderniseringsteorin, har pÄgÄtt sedan slutet av 1950-talet och pÄgÄr Àn idag. Jag har gett mig in pÄ att göra en egen studie av sambandsförhÄllandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta Àr ingen enkel uppgift dÄ det Àr mycket svÄrt att bevisa att det Àr just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag mÀter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mÀtt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla lÀnder som det finns tillgÀnglig data för. Som ett komplement till detta har jag Àven gjort en mindre fallstudie av Kuba som Àr ett avvikande fall frÄn teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men Àr odemokratiskt styrt, frÄgan Àr varför?.
ATT H?LLA FAST ELLER SL?PPA TAGET? Sjuksk?terskans inst?llning till tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk slutenv?rd. En litteratur?versikt
Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.
Hur ska utvecklingen i ryska vÀpnade styrkorna förstÄs?
Ryska förhÄllanden pÄkallar ett allt större intresse och frÄgor om ryska förmÄgor samt intentioner har blivit mycket aktuella i samband med Ukrainakrisen vÄren 2014. FörstÄelse avseende utvecklingen av de ryska vÀpnade styrkorna utgör en viktig pusselbit för att förstÄ Ryssland. Syftet med studien Àr att undersöka hur utvecklingen av de ryska vÀpnade styrkorna kan förstÄs ur ett traditionellt respektive ett nytÀnkande ryskt militÀrteoretiskt perspektiv. Studien granskar utvecklingen under 2010-13 sett ur tvÄ teoribildningar, den traditionella teorin om djupoperationen och den nytÀnkande teorin om kontaktlös krigföring.Studien pÄvisar att teorin om djupoperationen till stor del kan förklara utvecklingen som skett under perioden och Àger en relativt hög relevans som teori och förklaringsalternativ. Teorin om kontaktlös krigföring förklarar delvis utvecklingen i de ryska vÀpnade styrkorna under 2010-13, frÀmst avseende nya förmÄgor. Teorin om kontaktlös krigföring Àger följaktligen viss relevans bÄde som teori och som förklaringsalternativ.
Kan förekomsten av en rĂskpremie förklara avvikelsen frĂ„n öppen rĂ€nteparitet? : En empirisk studie av Sverige och USA
Enligt teorin om öppen rĂ€nteparitet (UIP) ska den förvĂ€ntade nominella vĂ€xelkursförĂ€ndringen motsvara rĂ€ntedifferensen mellan tvĂ„ lĂ€nder. I sjĂ€lva verket visar de flesta studier att teorin inte hĂ„ller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istĂ€llet för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Ăven i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebĂ€r att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldvĂ€xlar fĂ„r sĂ„ledes förutom en högre rĂ€nta Ă€ven avkastning i form av en apprecierande vĂ€xelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen frĂ„n teorin kan förklaras utifrĂ„n förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige.
Kilcullen i Nordirland
Upproren i arabvĂ€rlden och VĂ€steuropa har haft olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och olika utfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekĂ€mpning Ă€r tillĂ€mpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt lĂ€ge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt Ă€n, konflikten pĂ„ Ăsttimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad och att teorin dĂ€rför Ă€r fullt tillĂ€mplig och dĂ€rmed Ă€ven kan anvĂ€ndas i ett större perspektiv. Den frĂ„ga uppsatsen dĂ€rmed efterstrĂ€var att svara pĂ„ Ă€r i vilken omfattning Ă€r David Kilcullens teorier kring upprorsbekĂ€mp-ning tillĂ€mpliga pĂ„ en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland.
Kan rational choice teorin och collective action frames förklara orsakerna till terrorism?
En förutsÀttning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs Àr kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi kÀnner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna pÄverka dessa faktorer och dÀrigenom minska risken för nya terrorattacker. I den hÀr studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest anvÀnda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgÄr frÄn rational choice teorin men har avgrÀnsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att mÀnniskors kÀnslor har en betydelse för deras handlingar.
Spelar kvinnor roll? En kvantitativ undersökning om huruvida andelen kvinnor i kommunfullmÀktige pÄverkar kvalitén i barnomsorgen
Studien syftar till att pröva teorin om nÀrvarons politik utifrÄn en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer dÀrför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt pÄ det politiska utfallet. Teorin om nÀrvarons politik menar att kvinnliga politiker Àr mer lÀmpade att representera kvinnor dÄ de delar liknande erfarenheter med dem och pÄ sÄ sÀtt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska omrÄden, som lyfts fram av teorin, som ett sÀrskilt politiskt omrÄde dÀr kvinnor antas ha gemensamma intressen Àr barnomsorg. Uppsatsen kommer dÀrför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmÀktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jÀmförelse av Sveriges 290 kommuner dÀr korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns nÄgot kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmÀktige och kvalitén i barnomsorgen.
Hur amning och bröstmjölkersÀttning framstÀlls i tidskrifter för förÀldrar
Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation nĂ€r barnet Ă€r svĂ„rt sjukt, olika perÂspektiv pĂ„ döden och döendet, palliativ vĂ„rd samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svĂ„righeter i arbetet med svĂ„rt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjuksköÂterskor pĂ„Âverkas som privatpersoner av sina patientrelationer sĂ€rskilt om/nĂ€r patienten avlider. Sorg Ă€r en av de mest föreÂkomÂmande kĂ€nslorna och att ventilera sina kĂ€nslor kan hjĂ€lpa sjuksköterskan att hantera situatioÂnen och gĂ„ vidare. Det framkommer Ă€ven att sjuksköterskor förutom att hantera tunga kĂ€nslor Ă€ven mĂ„ste utstĂ„ etiska konflikter, tidskrĂ€vande dokumentation och stress i form av personalÂbrist.
LEAD-arbete hos LantmÀnnen : En studie om arbetssÀtt för stÀndiga förbÀttringar inom en nordisk koncern
I denna uppsats Àmnar författarna genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera ett företagsanpassat internt system för stÀndiga förbÀttringar som utvecklats med hjÀlp av etablerade teorier. Det interna arbetssÀttet LEAD stÄr för lÀrande och engagemang av medarbetare och analys och standardisering av förbÀttringsÄtgÀrder. Studien syftar vidare redogöra för de grundlÀggade vÀrderingar som ingÄr i det interna arbetsystemet och har genomförts via analys av den interna arbetsmetoden med hjÀlp av den generella teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen. Studien visar att det interna arbetssÀttet förhÄller sig positivt till den generella teorin men Àr inte en unik metod vid förbÀttringsarbete. Vidare visar resultatet att LEAD inte förhÄller sig positivt till alla hörnstenar inom teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen..
Teknikens pÄverkan pÄ taktiken : en teoriprövande fallstudie
Uppsatsens syfte Àr att granska en generell teori som har sin grund i teknikutvecklingens pÄverkan av taktikutveckling. En fallstudie hÀmtad frÄn flygvapnet kommer som följd att pröva teorin. Fallstudien baserar sig pÄ införandet av JA37 Viggen, med en jÀmförelse frÄn dess föregÄngare J35F Draken.Studiens resultat visar hur teoribildningen genomgÄtt prövningar för att slutligen leda fram till en verifiering och omarbetning av de tre faktorer som beskriver teorin. Den inledande faktorn, som skildrar hur ett större tekniskt system krÀvs för taktikutveckling, stÀrktes. Den andra faktorn som beskriver att ett planerat taktiskt ramverk behövs för taktikutveckling, försvagades.
KoppargÄrden - en analys av den lokala problembilden i KoppargÄrden utifrÄn ett social desorganisationsperspektiv
Efter mycket rapportering i media och omnÀmning i polisens rapport gÀllande omrÄden dÀr kriminella nÀtverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i KoppargÄrden. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens KoppargÄrden. Resultaten har analyserats utifrÄn teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens KoppargÄrden kan kopplas till teorin om social desorganisations. LÄg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansÀttning, hög befolkningsomflyttning Àr faktorer som stÀmmer in pÄ KoppargÄrden.
FöretagsförvÀrvets pÄverkan pÄ ledarskapet : En studie av MöllerGruppens förvÀrv av G. Persson
Denna uppsats behandlar ledarskapet och den pÄverkan ett företagsförvÀrv har pÄ denna. Syftet har varit att undersöka hur ett ledarskap pÄverkas i en viss riktning av ett företagsförvÀrv. En fallstudie av ett förvÀrvat företag har genomförts, dÀr framförallt VD-positioner har varit delaktiga i det empiriska materialet, genom intervjuer. Teorin som anvÀnts Àr i första hand ledarskapsteorier, men Àven företagsförvÀrv behandlas. NÄgra av de viktigaste slutsatser som kunnat dras Àr att det skett en förÀndring i ledarskapet, bÄde det situationsanpassade ledarskapet och ledarskapsstil och att dessa har gÄtt i den riktning mot vad teorin föresprÄkar..