VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar vÄldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förstÄelser av vÄld och sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt, samt hur dessa förstÄelser och förhÄllningssÀtt förvaltas i deras terapeutiska praktik. UtgÄngspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv pÄ psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt fÀrgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hÄllningen och Den kliniska hÄllningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de tvÄ temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfÀlt.

Syftet Àr att beskriva och analysera de problem som uppstÄr vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus lÀggs pÄ huruvida den kinesiska kulturen inverkar pÄ de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen stÀlls inför vid en introducering i Kina. Vidare Àmnar vi analysera anvÀndbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vÄr studie pÄ. Vi har med utgÄngspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssÀtt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjÀlp av intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vÄrt syfte Àmnar.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Denna uppsats syfte Àr att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i lÀromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgÄngspunkt Àr att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra lÀroböcker som alla anvÀnds i undervisning pÄ gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande pÄ innehÄllet sÄ fokuserade jag pÄ tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

Syftet med denna studie Àr att utröna nÄgra gymnasie- och KOMVUX-lÀrares erfarenheter av, attityder till samt intresse av sprÄkutvecklande Àmnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lÀrare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. SprÄkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken Àven utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. SprÄkforskare, sÄ som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela HÄkansson, presenteras. De pekar alla pÄ att skolans Àmnesspecifika sprÄk skiljer sig avsevÀrt frÄn elevernas vardagssprÄk och betonar vikten av att integrera sprÄk- och Àmnesundervisning dÄ sjÀlva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgÄng till det Àmnesspecifika sprÄk de olika Àmnena grundar sig pÄ. Resultaten visar pÄ att mÄnga lÀrare saknar kunskap att utforma en sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, vilket i sin tur gör att mÄnga andrasprÄkselever har svÄrt att uppnÄ kursmÄlen.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lÀrande, med utgÄngspunkt frÄn Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstÀrkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar pÄ den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bÀttre kunna arbeta med barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra och förstÄ fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lÀrande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen bestÄr av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lÀrande bygger pÄ individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att frÀmja lÀrande i förskolan. Vi har uppmÀrksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svÄrt att skilja begreppen Ät, dÄ deras tolkningar av begreppen gÄr i varandra.

Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.

Sammanfattning Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur pedagogiskt drama som metod kan integreras i den ordinarie undervisningen i skolan. Studien utfördes i en klass dĂ€r eleverna arbetade med temat Årstiderna, ett omrĂ„de som ingĂ„r i Ă€mnet NO. Dramaundervisningen anknöts till temat och fokuserade pĂ„ avsnittet som handlar om Ă„rstidernas skillnader. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag kopplar till syftet Ă€r: Hur kan pedagogiskt drama pĂ„verka elevernas kunskaper om Ă„rstider? Vad hĂ€nder med klassen nĂ€r pedagogiskt drama integreras i undervisningen för att utveckla elevernas kunskaper om Ă„rstider? Metod och teori Undersökningen Ă€r kvalitativ och bygger pĂ„ deltagande observation och intervju.

Bakgrund:HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje Är insjuknar cirka 30 500 mÀn och kvinnor, varav 8 500 avlider.   HjÀrtinfarkt uppstÄr nÀr blodtillförseln till hjÀrtats kranskÀrl har varit   avstÀngt i mer Àn 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjÀrtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   Àr den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   OmvÄrdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende pÄ var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförÀndringar och egenvÄrd samt ge stöd utifrÄn   patientens behov.  Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjÀrtinfarkten. Metod:Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt.

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förstÄelse samt stÀlls mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förstÄelsen av stickning i vÄrt samhÀlle. Knitalong Àr ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet pÄ Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige Är 1844 (Sjöqvist, 1974) och benÀmndes dÄ syförening. En syförening Àr bundet till en församling vars frÀmsta syfte Àr bibelstudier sammantaget med handarbete, dÀribland stickning, som utförs till vÀlgörande ÀndamÄl.Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som Àr ett pÄgÄende fenomen i vÄr vardag. Med hjÀlp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillÀmpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar pÄ genom resultat och i arbetets diskussion.Uppsatsen grundar sig pÄ studier av litteratur och elektroniska sidor rörande Àmnet.

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.