I min hypotes pÄstÄr jag att det finns kunskap i vÄrt omedvetna, som det gÄr att komma Ät. Den gÄr pÄ tvÀrs mot hur vi ser pÄ kunskap i vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle. Kunskap syftar oftast pÄ inlÀrda förmÄgor, som vetenskapligt gÄr att bekrÀfta och belÀgga. Det finns sÀkert de som godtar att det finns kunskap i vÄrt omedvetna, men gÄr den att komma Ät? Att vÀgen dit gÄr genom drömarbete kan vara provocerande i vÄr rationella vÀrld.

Postoperativ smÀrta Àr en smÀrta som Àr förvÀntad av bÄde patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smÀrta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smÀrta, samt patientens kÀnsla av utlÀmnande och upplevelse av smÀrta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smÀrta. DÀrtill tvÄ frÄgestÀllningar; Vad Àr viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smÀrta? Vad Àr viktigt för patienten med postoperativ smÀrta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gÀllande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrÄgor: (1) Vilka Àr de vanligaste förekommande vardagskonflikterna pÄ er arbetsplats? (2) Hur mÀrker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter pÄ eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom tvÄ fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag nÀr det gÀller intervjupersonernas uppfattning angÄende vardagskonflikter.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Bakgrund: Sambandet mellan hjÀrtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker sÄ som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhÀllet. Att hantera och administrera blodprodukter Àr en omvÄrdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta stÀller dÀrför krav pÄ dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvÄrdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgÄtt hjÀrtkirurgi med ECC och om de ansÄg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras pÄ ett patientsÀkert sÀtt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansÄg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmÀssigt urval gjordes pÄ en ThoraxintensivvÄrdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvÄrdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: IntensivvÄrdsjuksköterskorna hade en mycket lÄg till lÄg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjÀrtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde faststÀllas mellan intensivvÄrdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Uppsatsen beskriver hur fyra olika utbildningar i Europa definierar och förmedlar konstnÀrlig kunskap. Uppsatsen tar sitt avstamp pÄ DÎmen Konstskola i Göteborg dÀr författaren undervisar. UtifrÄn denna erfarenhet undersöker sedan hon utbildningar pÄ en högskoleförberedande nivÄ pÄ Chelsea School of Art (CSA) i London, Universidad de Castilla-La Mancha  (UCLM)  i Cuenca, Kungliga Konsthögskolan (KABK) i Haag. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer gjorda med lÀrare och elever pÄ respektive skola, observationer gjorda pÄ plats av författaren mellan 2007 och 2011 samt texter frÄn hemsidor och kataloger som skolorna sjÀlva gett ut.I jÀmförelsen hittade författaren likheter betrÀffande feedback, sjÀlvreflektion och utgÄngspunkter men Àven mÄnga olikheter. Olikheterna handlade om vilka delar av innehÄllet i utbildningen som prioriterades.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar vÄldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förstÄelser av vÄld och sitt terapeutiska förhÄllningssÀtt, samt hur dessa förstÄelser och förhÄllningssÀtt förvaltas i deras terapeutiska praktik. UtgÄngspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv pÄ psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt fÀrgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hÄllningen och Den kliniska hÄllningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de tvÄ temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfÀlt.

Syftet Àr att beskriva och analysera de problem som uppstÄr vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus lÀggs pÄ huruvida den kinesiska kulturen inverkar pÄ de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen stÀlls inför vid en introducering i Kina. Vidare Àmnar vi analysera anvÀndbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vÄr studie pÄ. Vi har med utgÄngspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssÀtt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjÀlp av intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vÄrt syfte Àmnar.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Syftet med denna studie Àr att utröna nÄgra gymnasie- och KOMVUX-lÀrares erfarenheter av, attityder till samt intresse av sprÄkutvecklande Àmnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lÀrare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. SprÄkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken Àven utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. SprÄkforskare, sÄ som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela HÄkansson, presenteras. De pekar alla pÄ att skolans Àmnesspecifika sprÄk skiljer sig avsevÀrt frÄn elevernas vardagssprÄk och betonar vikten av att integrera sprÄk- och Àmnesundervisning dÄ sjÀlva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgÄng till det Àmnesspecifika sprÄk de olika Àmnena grundar sig pÄ. Resultaten visar pÄ att mÄnga lÀrare saknar kunskap att utforma en sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, vilket i sin tur gör att mÄnga andrasprÄkselever har svÄrt att uppnÄ kursmÄlen.

Denna uppsats syfte Àr att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i lÀromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgÄngspunkt Àr att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra lÀroböcker som alla anvÀnds i undervisning pÄ gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande pÄ innehÄllet sÄ fokuserade jag pÄ tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.