I forskningsstudien har specialpedagogers syn pÄ lÀrares anpassning av arbets-och förhÄllningssÀtt, inkludering och lÀrandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lÀrares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillÀmpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras pÄ intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har anvÀnts för att fÄ en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrÄn olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom Àmnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till Àr det kategoriska perspektivet och det relationella.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som skapar en god och inkluderande atmosfÀr sett utifrÄn ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av mÄlen med studien Àr att kunna förmedla kunskap och ge lÀsaren en ökad förstÄelse för hur den psykiska miljön i förskolan pÄverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa enkÀter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i Äldrarna fem-sex Är har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jÀmföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gÀllande atmosfÀren i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrÄn teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfÀr. Pedagogernas uppfattningar utifrÄn enkÀtundersökningen skiljde sig men stÀmde ocksÄ överens med barnens förestÀllningar.

Syftet med detta arbete Àr att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle. I vÄrt arbete har vi valt att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anstÀllda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfÀllen och analyserat de dokument i vilka perspektiven Àr formulerade. VÄrt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten Àr i stort formulerade sÄ att pÄstÄenden om samhÀllet, kunskap och individer framstÀlls som sjÀlvklara och odiskutabla sanningar.

Syftet med studien Àr att undersöka musiklÀrares bedömning i Àmnet musik i Ärskurs 6 i relation till kursplanens mÄl för musikÀmnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för Ärskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som Àr vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ocksÄ varierade perspektiv pÄ begreppet kunskap, vilket Àr de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som anvÀnts i undersökningen Àr den kvalitativa intervjun, och fyra i nulÀget aktiva musiklÀrare i Ärskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

Klinisk blick Àr en term som frekvent Äterkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den Äterfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och dÄ tÀtt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:21.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pÄ gymnasial nivÄ hos ett antal lÀrare och elever. Arbetet berör bÄde indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat pÄ historieÀmnet, vad lÀrare respektive elever menar att historisk kunskap Àr för nÄgot. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap Àr att besitta stoffkunskaper, andra elever lÀgger ett större fokus pÄ processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap pÄverkar deras syn pÄ historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lÀra ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare pÄ att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lÀrare lÀgger för förklaring i vad historisk kunskap Àr för nÄgot.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet Àr att fÄ en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhÄllningsÀtt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se vÀrlden genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Det finns idag ett flertal teorier om vad som kÀnnetecknar god service, hur god service presteras och vilka krav detta stÀller pÄ dagens serviceföretag. Dessa teorier förklarar dock inte hur man i praktiken ska gÄ tillvÀga för att uppnÄ det optimala servicemötet (Svingstedt 2005). Den kraftiga expansion av extraanstÀllningar som nu Àger rum inom detaljhandeln förÀndrar förutsÀttningarna för levererande av service ytterligare. De krav som stÀlls pÄ service och flexibilitet inom detaljhandeln, i förhÄllande till extraanstÀllningar, gör det sÄledes intressant att studera hur servicemötet skall fungera enligt teorin, hur det fungerar i praktiken och vilka problem man kan urskilja gÀllande extraanstÀllningar i servicemötet. VÄrt syfte Àr att belysa problematiken med extraanstÀllda gÀllande servicemötet i detaljhandelsbranschen, dels ur ett teoretiskt perspektiv, dels ur ett empiriskt perspektiv.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfÀrdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli Ànnu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.DÄ tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svÄrigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrÄn tvÄ olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svÄrigheter som fanns utifrÄn ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen gÄr till mellan dessa tvÄ perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som Àr utförda hos det petrokemiska företaget Borealis dÀr vi har undersökt vilka svÄrigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har Àven undersökt hur interaktionen gÀllande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.