The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras användningsområde har under de senaste åren ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjälpa till att visa upp hur väl en student behärskar den kompetensen som krävs inom ett visst yrkesområde. Forskning pekar på att designkompetens och designförmåga är någonting som är svårt att fånga samt förmedla då en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet på designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gällande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

Det lilla ryska länet Kalingrad situerat vid Östersjön, kom efter Sovjetunionens fall att hamna i en exklavstatus då området kom att gränsa till Polen och Litauen, Kaliningrad blev en ö utan någon direkt landförbindelse med Ryssland. När EU utvidgas att omfatta Polen och de tre Baltiska staterna kommer området att bli en enklav i EU. Den Postkommunistiska tiden har för Kaliningrad bland annat inneburit en ökande fattigdom, stigande arbetslöshet och en okontrollerad gränshandel, med omfattande smuggling som följd. Denna uppsats syfte är att undersöka åtta redan givna utvecklingslinjer för Kaliningrad, vilka beskrevs år 1996 av docent Jurij M. Swerew vid Kaliningrads Universitet vilka sammanförts till tre huvudalternativ: ryskt styre, transition och autonomi.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.