Sök:

Sökresultat:

1657 Uppsatser om Sista natten med gänget - Sida 11 av 111

Avslag - En kvalitativ studie om vilket stöd asylsökande fÄr nÀr de har fÄtt avslag pÄ sin asylansökan och mÄste lÀmna landet.

Denna uppsats syftar till att beskriva det stöd som finns att tillgĂ„ för en asylsökande som har fĂ„tt avslag pĂ„ sin asylansökan och mĂ„ste lĂ€mna landet. UtifrĂ„n det syftet Ă€r frĂ„gestĂ€llningarna följande:1. Vad finns det för stöd och hur ser stödet ut nĂ€r man har fĂ„tt nej pĂ„ sin ansökan och skall avvisas?2. Är det möjligt att stödja nĂ€r man har en myndighetsutövande roll?3.

KĂ€nslighetsanalys vid kostnadskalkylering

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Upplevelser av sömn hos personer med behov av vÄrd: En litteraturstudie

Sömn Àr en av de viktigaste basala faktorerna för att upprÀtthÄlla en god fysisk och psykisk hÀlsa. En dÄlig sömn kvalitet kan ge psykiska och kognitiva störningar sÄ som trötthet, bristande motivation, irrationella tankar, Ängest, nervositet samt en lÄg smÀrttröskel. Fysiska störningar som kan uppstÄ av dÄlig sömn Àr muskelspÀnningar, svÄrlÀkta sÄr och hinder att utföra dagliga aktiviteter. Vid sjukdom, stress och miljöombyte kan pÄföljden bli sömnbrist, viket leder att tillfrisknandet förlÀngs. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av sömn hos personer i behov av vÄrd.

HÀlsa= fysisk aktivitet? : En studie av idrottslÀrares tal om arbete och motiv till sÀttet att beröra hÀlsa i skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.

En undersökande studie om frisim : Europeiska elitsimmares generella utvecklingskurva över sex Är

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsÀttet frisim. MÄlet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem Ären innan en simmare uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen. Ytterligare en mÄlsÀttning var att ta fram en mall för vilka nivÄer en viss FINA-poÀng motsvarar pÄ internationella tÀvlingar d.v.s. vad som krÀvs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mÀsterskapen. FrÄgestÀllningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 Är innan de uppnÄr 900 FINA-poÀng första gÄngen?Vad motsvarar tÀvlingskval pÄ SM, EM, VM & OS mÀtt i FINA-poÀng i respektive grenar? Vilka FINA-poÀng krÀvs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 pÄ SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mÀsterskapen?Finns det nÄgon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för Ären 2011-2014 sammanstÀlldes med hjÀlp utav Swimrankings.net.

Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Tre före detta floristelevers upplevelser av gymnasieskolan ? utifrÄn kreativitet,motivation, bildning och förstÄelse.

Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.

Inverkan av krav pÄ sprickbegrÀnsning för spÀnnarmerade betonglÄdbroar av Freivorbau-typ

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Sista Bossen

VÄr produktion bestÄr av en speltidning, i bÄde digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. MÄlet var att skapa en oberoende tidning med fokus pÄ Äsikter och upplevelser, dÀr majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av lÀsare. VÄrt arbete gick ut pÄ att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men Àven att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan anvÀndarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (sÄ som externa bestÀllningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

Kvinnor i historieböckerna

I denna studie har jag undersökt om och hur utvecklingen gÄtt framÄt vad gÀller förekomsten av kvinnor och hur dessa portrÀtteras i lÀroböcker i historia. Böckerna jag undersökte var lÀroböcker frÄn tre tidsperioder; 1966-1967, 1983-1984 och 2001. I böckerna rÀknade jag antalet kvinnor och studerade hur de framstÀlldes. Var de passiva eller aktiva kvinnor? Tillagda eller integrerade i historien? Jag utgick frÄn min tes som i stort sa att det hade successivt blivit bÀttre med tiden och att i de sista böckerna, de frÄn 2001 skulle vi ha ganska mÄnga kvinnor som var beskrivna pÄ ett positivt vis..

Sömn och Àldre : En litteraturstudie om sömnlÀkemedelskonsumtion hos Àldre

Sömnen Àr av stor betydelse för vÄr totala funktion och hÀlsa. MÄnga Àldre mÀnniskor uppfattar sömnmönstret som förÀndrat vilket kan upplevas som störningar. Individer över 65 Är tillhör gruppen som konsumerar mest sömnlÀkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa farmakologisk behandling av sömnsvÄrigheter hos Àldre. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie.

Icke-linjÀr 3D finit elementanalys av genomstansade armerade betongplattor

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Modell för utplacering av kontrollpunkter i ett kilometerskattesystem

I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Bo01 mÀssans profil i förhÄllande till dess image

VÄrt syfte Àr att undersöka första och sista instansen av marknadskommunikationen av Bo01-mÀssan. Vi vill ta reda pÄ vilka faktorer som legat till grund för hur denna mÀssa har profilerats mot den tilltÀnkta marknaden. Vi vill belysa vikten av en marknadsanpassad profil. Vi har valt att inkludera tre olika teoriperspektiv för att komma till grunden av den problemformulering vi valt. Det första och viktigaste perspektivet behandlar profilering och imagens betydelse.

Tak över huvudet före klockan 12 pÄ natten : de hemlösas liv och vardag i en storstad

Bakgrund: FrÄn internationell forskning finns det i dagslÀget kunskap om synen pÄ hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist pÄ hÀlsa och vÄrd. Forskning pÄ samma omrÄde saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter frÄn vÄrd och omvÄrdnad - frÄn de hemlösas perspektiv och omvÄrdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades pÄ samtal och dialoger med hemlösa, och pÄ en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehÄllsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades pÄ omvÄrdnadens metabegrepp.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->