Barn lär sig bättre genom att använda sig av så många Sinnen som möjligt. Genom att låta dem upptäcka och forma sina erfarenheter av naturen på sitt eget sätt får de en bredare och djupare kunskap. Många av de författare, vars böcker jag har studerat, tar upp detta. Att man kan använda sig av ett praktiskt tillvägagångssätt inom exempelvis biologi är ett bra sätt för eleverna att väcka sin nyfikenhet för naturen. Ett bra verktyg att använda för att åstadkomma detta är att använda sig av ett formicarium, vilket är detsamma som en myrfarm.Mitt projekt har gått ut på att elever i årskurs fem och sex fått tillverka en egen myrfarm som de fått kolonisera med myror.

Denna studie undersöker hur små barn använder sina Sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina Sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem Sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.

Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det?Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand.Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet.I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke.

Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik, samt hur utomhuspedagogik påverkar elevers lärande och hälsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden är kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lärare i årskurs F-3 på sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lärarna anser att elever lär sig på olika sätt, samt lär med hela kroppen och alla Sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. Nästan alla lärare har stor erfarenhet av utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belägg till varför. Det belägget som flest lärare använder är att eleverna får använda hela kroppen och alla Sinnen i lärandet, de får göra.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika Sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring?Syfte: Vår avsikt var att undersöka om ? och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger.Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter.Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem Sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de Sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse.

Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlärningsstilar utifrån Dunn & Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att få kunskap om hur olika lärstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina Sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlärningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska Sinnen, att undervisa från helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som däremot skiljde sig i förhållande till Dunn & Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att använda mindre andel av studiematerial.

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika Sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Vad är kvalité i vår utemiljö? I många fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess visuella intryck. Men våra bestående minnen av ett landskap handlar sällan om enbart visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om känslor och upplevelser som kan vara svåra att beskriva. Hur beskriver man till exempel känslan av att springa barfota i gräset, doften av skog, eller hur vinden griper tag i kroppen? Idén till denna uppsats uppkom när jag, efter flera års studier på landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansåg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder människan genom andra Sinnen än synen.

Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det.För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes.

Babies born prematurely are deprived of normal sensorimotor stimulation when placed in an artificial environment, the incubator. The aim of this project was to design a series of products that could promote the baby?s emotional and neurological development, and to facilitate parental bonding. The products designed in this project has a theoretical basis on the research available today on cognitive and emotional development in children born prematurely. They were developed in close cooperation with a group of parents and nurses in a neonatal intensive care unit.Presence is a product collection for developmental care, consisting of a mattress, a figure and a necklace. The mattress has vibration sensors that transfer the mother?s heart beat and speakers with recorded heartbeat and her voice.

Forskningsfråga:  Vad kan komma att karaktärisera köpcentrum i framtiden?Syfte: Syftet med denna uppsats är att med avseende på såväl nutid som framtid analysera på vilket sätt arbetet inom köpcentrum är inriktat för att stärka varumärket, klargöra Sinnenas betydelse för köpcentrum och tydliggöra hur köpcentrum förhåller sig till konkurrensen från olika typer av handelsplatser.Metod: I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod antagits. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Vi har intervjuat sex personer med anknytning till ämnet. Urvalet var ett såkallat bekvämlighetsurval och intervjuerna semistrukturerade.Resultat, slutsatser: Det första syftet besvarades med hjälp av att presentera hur varumärkesbyggandet ser ut för köpcentrum och andra viktiga aspekter till detta.

Abstract Titel: Utomhuspedagogik - varför då? En studie av hur pedagoger tänker om undervisning utomhus. Författarna till denna fallstudie är Nina Nevhage och Anna-Carin Persson. Vi har utbildat oss till lärare i grundskolans tidigare år (GT). Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogernas inställning till utomhuspedagogik och få ökad inblick i hur de använder utomhuspedagogiken. Vi ville undersöka vad som motiverar respektive hindrar pedagogerna att bedriva undervisningen på annan plats än i klassrummet. I problemformuleringen fokuserar vi kring hur pedagogerna anser att de använder och förhåller sig till utemiljön.