Arbetar man med att planera våra offentliga rum har man förhoppningsvis inställningen att dessa rum ska stimulera alla Sinnen. För att kunna göra detta måste man veta vad det är som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frågor om samhällsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrågor, är en av de instanser som arbetar för att planera för alla Sinnen. Dock ligger fokus fortfarande på att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgängliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstråk. Att alla Sinnena och alla delar av Sinnena stimuleras på ett positivt sätt är viktigt, särskilt för barn då deras utveckling är avhängigt det.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera Sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler Sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns behov.

Vilka Sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga Sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt.I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida.

BAKGRUND: Matematik utomhus är viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vår inlärning är beroende av sinnesupplevelser. Barnen lär sig genom att utforska omvärlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och känna. Utemiljön erbjuder många möjligheter att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning är att ta reda på hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lärandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuernabestår av sex pedagoger i två naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

Den här uppsatsen undersöker vad evenemanget Picknick med BMW, som utspelar sig i Toru? i Polen, har för brister i tillfredställandet av besökarnas Sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel), grundläggande mänskliga behov (fysiska, sociala, säkerhet, uppskattning och självförverkligande) och motiv till vistelsen. Den tar också upp hur bristerna kan åtgärdas för att förbättra upplevelsen av evenemanget. Då Picknick med BMW har framstått som ett speciellt evenemang studerades även evenemangsturismen och speciella evenemang i synnerhet för att få en uppfattning om vad det är som avgör om ett evenemang är speciellt eller inte. Uppsatsens empiri är baserad på en observationsstudie genomförd av författaren, en kvantitativ enkätundersökning samt kompletterande intervjuer. Enkäterna har berört frågor angående tillfredställelsen av Sinnen, grundläggande mänskliga behov, helhetsuppfattning av evenemanget samt åsikter om schema och upplägg.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda på hur förskolan anpassar lärandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK används vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten är observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, Sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Genom denna undersökning ville vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta didaktiskt med utomhuspedagogik i förskolan för att barnen redan i förskoleåldern ska få ett naturligt förhållningssätt gentemot naturen. Vårt arbete kring utomhuspedagogik och hur man kan använda den som metod i förskolan grundar sig på tio intervjuer och sex observationer som vi har gjort i förskolor med utomhuspedagogisk inriktning. Genom resultatet av dessa har vi fått kunskap om hur man kan stimulera barns utveckling och lärande genom att använda sig av denna metod. Det som visade sig vara viktigt är att barnen befäster sina kunskaper genom konkret inlärning i naturmiljö. För att ge barnen denna inlärning och utveckling arbetar pedagogerna medvetet med att stimulera barnens alla Sinnen.

Problemformulering: Hur viktig är känseln för en viss typ av produkt?Syftet för uppsatsen är att undersöka om, hur och varför känsel är viktig för just vinglas. Vi vill skapa en större förståelse för hur känseln kan påverkas med hjälp av övriga Sinnen som syn och doft.Vi har använt oss utav en deduktiv ansats där vi testat hypoteser genom ett experiment. Resultaten som genererats från observationer, har framförallt sammanställts kvantitativt i SPSS men har även tills viss del skett kvalitativt.Utgångspunkten ligger i sinnesmarknadsföring som handlar om hur olika Sinnen kan stimuleras för att skapa en ultimat sinnesupplevelse för kunden. Detta har sedan kombinerats med teorier om servicelandskap, kundens upplevelsevärld och konsumentbeteende.Våra resultat visar att känsel är avgörande vid köp av vinglas.

Hörseln är ett av människans fem Sinnen. De övriga fyra är synsinnet, luktsinnet, hörselsinnet och känselsinnet. Detta kandidatarbete belyser hörselskadades kommunikationsmöjligheter och hur dessa skulle kunna utökas om produktframtagningsprocessen i större grad fokuserade på de fungerande sinnesorganen istället för enbart på hörseln.Kandidatarbetet är främst en litteraturöversikt som kompletteras med insamlad information från två enkäter samt intervjuer hos Kuuloliito och vid Finlandssvenska teckenspråkigas månadsmöte. Arbetet behandlar vad kommunikation är och på vilket sätt ofullständig kommunikation påverkar livskvaliteten. Dagens hjälpmedel jämförs även med framtidens möjliga hjälpmedel.Resultatet visar på att det i dag finns mycket teknik som utgår från människans olika Sinnen för att förstärka en upplevelse.

Datum:10 juni, 2013 Nivå:Kandidatuppsats i Innovationsteknik, 15 hp Institution:Akademin för Innovation, Design och Teknik, IDT, Mälardalens Högskola Författare:Philip dos Santos Jadidi , 1990; Amanda Nydahl , 1987 Titel:Design för våra Sinnen En kvalitativ studie över hur design påverkar välbefinnandetHandledare:Petra Edoff Nyckelord:EBD (Evidensbaserad design), Design, Välbefinnande, Väntrum, Sinnen. Frågeställning:Hur kan ett ökat välbefinnande skapas via utformningen av den fysiska miljön i ett väntrum utifrån våra Sinnen? Syfte:Studiens syfte är att undersöka och skapa riktlinjer för att öka välbefinnandet hos patienter, utifrån att skapa en miljö som tar hänsyn till de fem olika Sinnena (syn, lukt, smak, hörsel, känsel). Metod:Studiens tillvägagångssätt genomfördes kvalitativt. Där teori insamlades via en omvärldsanalys från bland annat olika elektroniska databaser som Google, Google Scholar, PsycInfo, Sage Journal, ScienceDirekt och Google Books.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av Sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut.Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång.

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem Sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.

Människan inhämtar och bearbetar information via sina Sinnen för att skapa en bild av omvärlden. Mängden information som människan kan bearbeta är begränsad, speciellt i komplexa miljöer där flera uppgifter ska utföras. Fokus för denna studie är att reducera piloters kognitiva belastning för att underlätta i svåra flygsituationer. Ett stort problem idag är att när en pilot förlorar yttre visuella referenser så kan spatial desorientering uppstå. Ett resultat av det kan vara att helikoptern börjar driva utan att piloten märker något.

Denna studie undersöker hur små barn använder sina Sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina Sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..