The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party?s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament.This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna.

Under de senare åren har försäljningen av flygbiljetter och hotell på internet ökat. Det har tillkommit många nya företag som etablerats som internetresebyråer. Företagen har tagit marknadsandelar från flygbolagens egna försäljningskanaler vilket har gjort att flygbolagen tappat kontakten med kunderna. Detta medför att flygbolagen får svårare att veta hur deras kunder reser och de kan heller inte få kontakt med dem om det händer något oförutsett. Syftet med denna rapport är att identifiera vilka parametrar som styr kunden att välja var flygbiljetten ska bokas och på det viset kunna ta fram förslag på konkreta förbättringsåtgärder som skulle kunna göra SAS hemsida till en mer konkurrenskraftig försäljningskanal.För att uppfylla målet med denna studie har en marknadsundersökning gjorts bland passagerare på Arlanda flygplats.

Jag har valt att studera uppkomsten av The African Charter On Human and Peoples Rights. Mitt huvudsyfte är att se vilken roll Afrikas historia har spelat för utformandet av den afrikanska stadgan för mänskliga rättigheter och vid sidan av detta även ta reda på om stadgan är effektiv. Jag har också valt att göra en jämförelse med Europakonventionen för att se vad som skiljer de två regionala systemen för mänskliga rättigheter åt. Jag har sökt information, granskat och tolkat det jag läst med hjälp av rättsvetenskaplig metod och en kvalitativ textanalys utefter en teori om universalism och en världssystemanalys. Något som krävt mycket och noggrann läsning. Mitt resultat pekar på en relativt ineffektiv stadga med starka regionala värderingar och stort fokus på kontinentens historia av kolonialism och de koloniala arven detta gett.

Plan- och bygglagen reglerar den fysiska planeringen och kontrollen av bebyggelse. Miljöbalken är den centrala lagstiftningen inom miljöområdet. Dessa gäller parallellt och det finns många situationer där det blir antingen en konflikt eller en samverkan dem emellan. Vid kontakten mellan de båda är ofta viktiga intressen inblandade, miljö- och samhällsintressen, och vid intresseavvägningen som innefattas i kontakten får ofta ett av dem stiga åt sidan för det andra. Syftet med uppsatsen är att identifiera kontaktytorna mellan plan- och bygglagen och miljöbalken, inom fyra regelområden: hushållningsbestämmelser, miljökonsekvensbeskrivningar, miljökvalitetsnormer och hänsynsregler.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål ? blir då en viktig aktivitet.

Denna studie, som har en experimentell karaktär, handlar om högläsning i skolår 2. Syftet består i att ta reda på vad som skiljer starka och svaga läsares högläsning åt, samt att undersöka i vilken mån ett medvetet arbete med att göra en obekant text meningsfull kan påverka högläsningen och läsförståelsen i positiv bemärkelse. Dessutom vill jag ta reda på hur olika teorier om läsning kan redogöra för resultaten av ovanstående. För att uppnå dessa mål formulerades följande frågeställningar. (1) Vad skiljer starka och svaga läsare åt beträffande felläsningar och läsförståelse i deras högläsning av en obekant text? (2) Kan en vuxenledd preview-session (förberedande samtal) påverka felläsningarna och läsförståelsen i positiv bemärkelse? (3) Hur kan svaren på ovanstående frågor tolkas utifrån å ena sidan ett whole language-perspektiv och å andra sidan utifrån den nyare läsforskningen? Fyra barn, två starka och två svaga läsare, har deltagit i experimentet.

Detta arbete behandlar strategiskmaterialhantering för projekt och avvägningen mellan ekonomi och risk. Hur gör man detta idag? Finns det modeller och om det inte finns kan man hitta en modell som löser detta? Detta arbete utgår från de internationella operationer som svenska försvarsmakten idag deltar i för det är detta exempel som bäst beskriver problemet och lösningen. Om jag utgår från den av Riksdagen givna ramen för utlandsstyrkan att: Underhållstjänsten skall bedrivas så att utlandsstyrkan kan genomföra sin uppgift på bästa möjliga sätt med hänsyn taget till rådande läge och gällande bestämmelser. Tillräckliga resurser skall finnas avdelade för lokala förbandschef skall kunna vidtaga erforderliga åtgärder, så att inte säkerheten och välbefinnandet för svensk personal eftersätts.

Arbetet handlar om sökmotoroptimering med hjälp av microdata. Hamnar webbsidor som använder sig av det högre upp i det organiska sökresultatet? Eller kan det ge mindre önskvärda konsekvenser?Från början åtogs arbetet att skapa en sökmotoroptimerad sida åt företaget Hårmakarna i Motala och som en naturlig del i arbetet dök användandet av microdataupp. Det tycks vara allmänt vedertaget att tekniker som microdata är gynnsamma vid sökmotoroptimering och frågeställningen kring huruvida ett sådant användande kunde ge en bättre placering i det organiska sökresultatet eller ej tog form. Det var särskilt intressant eftersom det inte verkade finnas några studier som bekräftade frågeställningen.

I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna.

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva i vilken grad företag som är ISO 14001 certifierade även implementerar sina miljömål i sina affärsidéer och visioner. Empirin är samlad från 50 företag som är ISO 14001 certifierade.Enligt empirin som analyserades var det 25% av företagen som förespråkade sitt miljöarbete i visionen och 20% hade inkluderat sina miljömål i sin affärsidé. Alla hade däremot utarbetade miljöstrategier som grundade sig antingen på miljömål, miljöpolicys, miljöprinciper m.m. I det stora hela såg strategin liknande ut oavsett bransch och verksamhet.Utgångspunkten i vår teori var att visionen skall ange framtida riktlinjer åt företag och ge ramar för affärsidén, mål och strategier. I praktiken såg det annorlunda ut.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.