Syfte: Uppsatsens syfte är att med hjälp av kvantitativa analyser påvisa eventuella positiva eller negativa skillnader för investeringar i aktier inom de av etiska fonder bannlysta branscherna tobak, vapen, alkohol och spel jämfört med andra mer politiskt korrekta sådana. Studien vill också belysa huruvida aktier inom dessa fyra branscher kan uppvisa någon signifikant användbarhet i aktieportföljer, vilken i förekommande fall skulle utgöra ett investeringsmässigt handikapp för de etiska fonderna. Metod: Studiens genomförande bestod främst i att med hjälp av ett antal databaser samla in en stor mängd data för att därefter behandla desamma utifrån vedertagna matematiska metoder. Resultaten analyserades därefter med hjälp av nationalekonomiska teorier utifrån den teoretiska referensram som uppsatsen grundar sig på.Slutsatser: Sammantaget visar studien att de i uppsatsen konstruerade oetiska aktieindexen inte kan uteslutas ur en portfölj utan att märkbar förlust uppstår. Den visar också att de oetiska indexen måste ses som mycket intressanta investeringsobjekt såväl individuellt som ur ett portföljperspektiv.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvärdering av fonders prestation som stämmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger på antagandet att investerare bedömer investeringar utifrån förväntad avkastning och varians. För att så ska vara fallet krävs att någon av följande förutsättningar är uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning är normalfördelade. Det finns fog att ifrågasätta huruvida någon av dessa förutsättningar är uppfyllda (främst för hegdefonder) vilket innebär att fog även finnes för att ifrågasätta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans är en metod som tar hänsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger på mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Möjligheter till internationell diversifiering är en av de främsta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan världens börser som sker idag. Även de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades därmed till en handelsplats. Från ett teoretiskt portföljvalsperspektiv växer därmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre ländernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och därmed reduktion av ickesystematisk risk.

 Bakgrund och problem: Den svenska börsutvecklingen har de senaste 10 åren haft stora svängningar, varav två höga toppar och två bottnar. Fonderna som följer börsutvecklingen har olika fondkaraktär i avseende om risker och avkastningar. Trots många turbulenta år i världen, fortsätter fondspararna i Sverige att investera i fonder som blivit allt populärare som investeringsalternativ. Men vilken Sverige- eller Rysslandsfond har gått bäst under perioderna?Syfte: Syftet är att utvärdera Sverige- och Rysslandsfonder under två perioder där börsen stiger samt två perioder då börsen sjunker med hjälp av utvärderingsmått.Avgränsning: Avgränsning utförs genom att välja de fyra största Rysslandsfonderna respektive Sverigefonderna.

Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor. Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har författar-na valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens deltagan-degrad.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvärdering av fonders prestation som stämmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger på antagandet att investerare bedömer investeringar utifrån förväntad avkastning och varians. För att så ska vara fallet krävs att någon av följande förutsättningar är uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning är normalfördelade. Det finns fog att ifrågasätta huruvida någon av dessa förutsättningar är uppfyllda (främst för hegdefonder) vilket innebär att fog även finnes för att ifrågasätta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans är en metod som tar hänsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger på mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Den här uppsatsen kommer att behandla frågorna: Hur har Skandinaviska Enskilda Bankens fonder; Sverigefond, Europafond, USA Indexfond respektive East Capital?s Rysslandfond utvecklats de senaste sju åren, med avseende på risk och avkastning? Vilken fond har presterat bäst respektive sämst? Ger fonderna med högre risk högre avkastning över tiden? Hur har fonderna presterat jämfört med valt marknadsindex?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fonderna har utvecklats åren 2003-2010 och analysera hur fonderna har presterat under perioden. Avkastning och risk är två fundamentala begrepp för uppsatsen ochde olika teorierna som studien grundas på är teorin om det principiella sambandet mellan risk och avkastning, samt Kapitalmarknads-teorin.För att utvärdera de olika fonderna används utvärderingsmåtten Sharpekvot samt Modigliani-Modigliani.Som jämförelseindex används SIX Return Index och som riskfri ränta används en sjuårig statsobligation från 2003.Uppsatsen har en positivistisk utgångspunk och är en kvantitativ och deduktiv ansats. Rådata har erhållits från SEB?s hemsida där historiska fondvärden för alla berörda fonder finns samlade.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

I denna uppsats behandlas den finansiella produkten fond-i-fond. Fond-i-fonder placerar i underliggande fonder av olika art såsom aktiefonder och räntefonder. Syftet med uppsatsen är att jämföra fond-i-fonder avseende variablerna avkastning, avgifter och risk samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler. I media har det förekommit artiklar om produkten vilka påstått att fond-i-fonder belastar investeraren kostnader i två led, för de underliggande fonderna och fonden i sig. Därmed är det relevant att fråga sig om en högre avgift motiveras av en högre avkastning? Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning av fond-i-fonder på den svenska marknaden.

Syfte:Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys. Metod:Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer. Empiri:Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser. Analys:Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen. Slutsatser:På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts.

Background:Investments in different forms have always been popular to every human being. For the most common investments, such as stocks and bonds, there are loads of information to gather for the investor. Historical data like risk, return, dividends and fundamental data like annual reports are often very easy to find, regarding these kinds of investments. The background of this thesis is the lack of market information in residential real estate investments. A problem with this investment is that there is lack of information regarding risk adjusted return for real estates, which this thesis intends to present.Objective:The objective with this thesis is to study which alternative, directly-owned residential estates or stocks, who generates the highest risk adjusted return.

Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan länge varit en omdiskuterad fråga inom privata fondsparandet. På senare tid har frågan kommit att återaktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, då de inte har generat en högre avkastning än den generella marknaden. Inom den akademiska världen har erkända forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, påvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifterna.Utifrån förvaltningsavgifterna påvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte är således att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning än passivt förvaltade fonder, då hänsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades på dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och årliga förvaltningsavgifter.  Vidare använde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrån definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jämförelseindex. I enlighet med studiens syfte använde vi oss av det riskjusterade avkastningsmåttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultatet av studien påvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning än passivt förvaltade fonder då hänsyn tagits till förvaltningsavgifter.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hänsyn till om fonden är en aktiefond eller räntefond, samt ifall det har någon betydelse ifall fondens placeringsinriktning är i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med såväl korrelations- som regressionsanalys studeras därmed sambandet mellan fondens avgiftsnivå och den genomsnittliga avkastningen under en 3-årig och 10-årig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mäter den riskjusterade prestationen i uppsatsen.Studien uppvisar blandade resultat som både talar för samt emot den tidigare forskningen inom området. På kort sikt återfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket är i enlighet med litteraturen inom området.