Casemetodiken är en relativt ny pedagogisk metod i Sverige. Metoden bygger på att de studerande får träna sig i att analysera komplexa situationer, argumentera sakligt, leva sig in i andras sätt att uppleva samt att tolerera alternativa sätt att tolka en situation och agera i den. Idag används metoden främst inom högre utbildningar, men är metoden även användbar inom sjuksköterskeutbildningen och Omvårdnadsprogrammet på gymansieskolan? Syftet med arbetet var att via litteraturgenomgång studera Casemetoden och genom en empirisk undersökning i form av enkät, undersöka i vilken utsträckning metoden används inom de båda vårdutbildningarna. Enkäten skickades till 7 universitet/högskolor med sjuksköterskeutbildning och 19 gymnasieskolor med Omvårdnadsprogram.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter.

 Många heltidsstuderande i Sverige arbetar vid sidan av studierna trots att heltidsstudier betraktas som förvärvsarbete på heltid. Det är tänkbart att hälsoeffekterna för studenter som arbetar blir liknande som för dem som har en stor arbetsmängd, övertidsarbetar med mera i förvärvsarbete. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och självskattad hälsa. En webbenkät utformades och distribuerades till alla studerande på ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet. Inget samband observerades mellan arbetsmängd och hälsa, men däremot fanns ett samband mellan ekonomisk oro samt om arbetet påverkar studierna och hälsa.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur studenter och lärare påpolisutbildningen i Umeå ser på möjligheten att bedöma lämpligheten hosde studerande, och även hur detta skulle kunna gå till enligt ett förslag somvi har tagit fram. Rapporten tar också upp hur antagningsprocessen går tilloch de krav som ställs hos de sökande samt hur polisutbildningen i Umeå ärupplagd med de olika momenten inom utbildningen. Vidare har vi tagit uppvad det krävs för att man som student ska få en varning respektive ska bliavskiljd från utbildningen samt väldigt kort tagit upp vad som gäller vidbedömningen under aspiranttiden. I övrigt består rapporten av ett förslagsom vi tagit fram för hur en bedömning avseende lämplighet kan gå till. Vihar via en intervju med en polislärare undersökt om det finns ett behov ochett intresse av vårt förslag, samt genom ett frågeformulär till studenterna itermin fyra vid polisutbildningen i Umeå tagit reda på deras uppfattningkring frågor om lämplighet..

 Många heltidsstuderande i Sverige arbetar vid sidan av studierna trots att heltidsstudier betraktas som förvärvsarbete på heltid. Det är tänkbart att hälsoeffekterna för studenter som arbetar blir liknande som för dem som har en stor arbetsmängd, övertidsarbetar med mera i förvärvsarbete. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och självskattad hälsa. En webbenkät utformades och distribuerades till alla studerande på ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet. Inget samband observerades mellan arbetsmängd och hälsa, men däremot fanns ett samband mellan ekonomisk oro samt om arbetet påverkar studierna och hälsa.

Grammatik är ett ämne som anses framkalla negativa känslor och många människor minns sin grammatikundervisning som tråkig och svår. Grammatik är dock ett centralt ämne för oss språkkonsulter och nödvändigt för att vi ska kunna utföra vårt arbete. Syftet med den här undersökningen har därför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som människor egentligen har. Frågeställningarna handlar om hur människor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken användning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar på dessa frågor har varit fokusgruppssamtal där studerande och arbetande människor tillsammans fått tala om grammatik.

Det pedagogiska arbetet inom MSI ? Utifrån Bolognaprocessen och UPC.Inom en snar framtid kommer flertalet länder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebär att sättet på vilket studenter bedöms kommer ändras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande.I Växjö pågår detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav måste skolan även förändra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbättra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den här uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgår inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbättra denpedagogiska undervisningen.

Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lärare lärarexamen. Som studerande på lärarutbildningen tyckte jag därför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lärare har lärarexamen. För att få en bred bild av detta område har jag läst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lärare. Utöver artiklarna har jag läst tidigare forskning inom området, och det fanns olika åsikter om det var viktigt eller ej att lärare hade lärarexamen, i både tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lärare med lärarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa åsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansågs vara viktigt att lärare har lärarexamen.

 Många heltidsstuderande i Sverige arbetar vid sidan av studierna trots att heltidsstudier betraktas som förvärvsarbete på heltid. Det är tänkbart att hälsoeffekterna för studenter som arbetar blir liknande som för dem som har en stor arbetsmängd, övertidsarbetar med mera i förvärvsarbete. Syftet med undersökningen var att undersöka samband mellan arbete vid sidan av studierna och självskattad hälsa. En webbenkät utformades och distribuerades till alla studerande på ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet. Inget samband observerades mellan arbetsmängd och hälsa, men däremot fanns ett samband mellan ekonomisk oro samt om arbetet påverkar studierna och hälsa.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept.

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande.Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.