John A. Warden III är en av vår tids mest inflytelserika luftmaktsteoretiker och Wardens teori är vida omskriven och ligger till grund för flertalet undersökningar. Warden redogör själv för att teorin inte skall ses som en mall utan att det snarare är generella idéer och riktlinjer. Det gör att teorin går att applicera på många olika fall men det lämnar också utrymme för tolkning. Syftet med denna uppsatts är att undersöka ifall allmängiltigheten i Wardens teori gör att teorin tolkas olika.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

Arbetets syfte är att ge en bild av vilka faktorer som påverkar hur studerande inom humaniora, på Linköpings universitet,gör sina val av kläder, idag 2010. Utifrån syftet besvaras frågeställningen. Metoden för arbetet har varit en komparativfallstudie med utgångspunkt från flera kvalitativa intervjuer. En begreppsförklaring, samt en litteraturgenomgång ges förämnesområdena, kläder som kommunikation, kläder som stil, mode och trender. Arbetet visar på faktorer som påverkarstudenternas val av kläder.

De yttre och inre motivatorer i, såväl som lång- och kortsiktiga planer och mål som påverkar oss att göra de val vi gör varierar från person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn på de faktorer som påverkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de själva såg som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 män, i årskurserna 1, 2, och 3 studerande på yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara på en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Skolvalen föreföll baserade på liknande omständigheter för deltagarna, i första hand bekvämlighetsskäl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utsträckning på grund av intresse och/eller framtidsplaner. De målbilder deltagarna satt upp varierade och hade i många fall ändrats under gymnasietiden vilket kan tyda på att gymnasievalen gjorts i för tidig ålder för vissa individer..

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS ? modellen.

Stress är idag ett område som är allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan på den psykiska hälsan. Många studerande på universitetsnivå upplever någon gång under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrån tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrån self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns någon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrågade studenter som svarade på hela enkäten (39 män och 37 kvinnor) som innehöll två standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars år 2000 enades de aktuella medlemsländerna om att unionen år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den fria rörligheten framhålls av många ekonomer och samhällsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillväxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan på unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, på den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande på två svenska utlandsskolor i Spanien har gällande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgränserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av såväl studie- och yrkesvägledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.   Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen.

Syftet i denna uppsats är att få djupare förståelse för studenters visioner angående det goda campusrummet och om hur appropriationen, produktionen och reproduktionen av campusrummet ser ut. En strävan är också att få en djupare förståelse för hur makt påverkar rummets konstruktion och hur makten gör sig gällande i det redan byggda rummet. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjupromenader i campusrummet på Åbo Akademi i Finland, främst i det nybyggda humanistcentret Arken. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och en empirisk del. Materialet har tolkats genom en fenomenologisk deskriptiv ansats och en hermeneutisk tolkande teknik med hjälp av Henri Lefebvres rumstriad.

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till avancemang samt företagets CSR-arbete påverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjänst. Studien genomfördes på studerande vid Högskolan i Gävle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkätundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade på två dimensioner där samtliga tre faktorer tycks påverka attraktiviteten hos en arbetsgivare.

Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka studerandes musikskapande. Deras beskrivningar relaterades till den kompositoriska processen. Ett delsyfte var att studera skillnader i detta avseende mellan studerande med olika musikbakgrund. Deltagarna gick en fristående kurs i musikskapande där de komponerade och framförde musik. Med utgångspunkt i löst strukturerade intervjuer, processprotokoll samt inspelade kompositioner sökte jag förståelse för den kompositoriska processen och förutsättningarna för den.

Friendvertising är en metod marknadsförare använder sig av för att få konsumenter att själva sprida reklam via sociala nätverk. För att konsumenter ska sprida ett företags budskap krävs att de motiveras till det. Den här studien har undersökt vad som motiverar Facebookanvändare att dela reklam på Facebook, med syfte att skapa förståelse för dessa motiv. Totalt genomfördes fyra gruppintervjuer, med respondenter från gruppen unga studerande. Resultatet visar att Facebookanvändare motiveras att dela för att kunna påverka sin omgivning, kommunicera med vänner och vara altruistiska, samt för att stärka sin identitet.