Det finns barn som placeras i familjehem i både Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras på detta sätt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppväxt pga. att de biologiska föräldrarna brister som vårdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hälsa och utveckling.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i Världsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförändringarna, samt utvärdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden består av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och subjektpositionering, hämtade från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgångspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter består i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmå politiker och företagare att agera.

Studies show that 10-15 percent of Sweden's population, 65 years or older are estimated to have depression or depression symptoms. The symptoms of depression among elderly people are less than symptoms of young people. This could cause that elderly people with depression are not always discovered. Studies show that elderly people who live in residential homes show more signs of depression than elderly people living at home. If elderly people live in a supporting environment, can it prevent that a depression developed.The prevention of depression among elderly people is a topic that is not discussed among previously research.

Hur kan man tala om erfarenheter från ett gränsland som inte riktigt har ett språk? Det under-söker jag i denna uppsats som är baserad på 53 berättelser som publicerats på internetsajten Prata om det. Majoriteten av berättelserna handlar om händelser som utspelade sig när berättarna var ungdomar, varför ungdomstiden är i fokus även i min uppsats. Syftet är att undersöka gråzonen mellan en negativ sexuell upplevelse och våldtäkt. Om det är möjligt att förstå detta område utifrån identitet och relationer, föreställningar kring kön samt sexuella skript har avhandlats.

Utifrån en kvalitativ och rättsdogmatisk metod ställde vi oss frågande till hur och utifrån vilka faktorer kuratorer på ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar på. I sexualbrottslagstiftningen framgår det på flera ställen att ett barn under 15 år som utsätts eller deltar i sexuella handlingar är brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillämpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Stockholms län, förhåller sig till förändringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trädde i kraft 1 april 2005, samt om den fått någon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmäla enligt SoL 14:1.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

I en föränderlig omvärld är det nödvändigt att företag och organisationer som vill delta i samhällets utveckling, ser över sin kompetens, både den individuella och organisatoriska. Företag måste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgång och förutsättning för utveckling. Det ställs högre krav på självständighet, flexibilitet, lärande och samarbete.Syfte: Vårt syfte är att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att uppnå vårt syfte. Vår empiriska undersökning har gjorts på ett företag som vi i uppsatsen benämner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gång fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de känslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade känslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig självaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill också undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrån olika diskurser och hur de använder språket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanågon gång utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

Syftet med vår studie var att få en inblick i socialsekreterare på socialjourens(joursekreterare) arbete gällande barn som far illa och hur de resonerar ibeslutsprocessen om eventuell placering utanför hemmet enligt SoL 4 kap. 1 §eller 6 § LVU samt vilka svårigheter som kan uppstå i den akuta handläggningenav barn och unga. Vi ville även undersöka vilket stöd joursekreterarna uppleveratt de har i beslutsprocessen. För att uppnå vårt syfte har vi utgått frånfrågeställningarna: Vilka faktorer beskriver joursekreterare är avgörande för enplacering enligt SoL 4 kap. 1 § eller 6§ LVU i förhållande till barnets/den ungesliv? Vilka svårigheter beskriver joursekreterarna, kan uppstå i beslutsprocessenvid avgörande om omedelbar placering av barn och unga? Vilket stöd ibeslutsprocessen upplever joursekreterarna att de har? Vi har baserat studien på enkvalitativ metod och har intervjuat åtta joursekreterare från två olika socialjourer.Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkternabarnperspektiv och barns bästa, tyst kunskap och handlingsutrymme samt tidigareforskning.

Bakgrund: Etisk stress innebär att uppleva stress som är relaterad till etiska utmaningar. Inom geriatrisk vård finns även patienter som vårdas i livets slutskede i behov av palliativ vård. Palliativ vård är ett begrepp som präglas av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskorna i den geriatriska vården möter etiska utmaningar, då de bör ta hänsyn till ett helhetssyn samtidigt som det finns varierande typ av patienter och varierande uppgifter som alla kräver sjuksköterskans närvaro, vilket kan leda till upplevelser av etisk stress.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård av patienter i livets slutskede på en geriatrisk vårdavdelning.Metod: En kvalitativ metod har använts. Data samlades in genom enskilda intervjuer med nio sjuksköterskor verksamma på en geriatrisk vårdavdelning.

Hur påverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstå när manualbaserademetoder importeras och används i svenska förhållanden? Hur kan den lokala organisationen tahänsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebära försocialarbetarna? Hur påverkas professionen och socialarbetarnas syn på sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebära för brukare?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan påverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan påverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrån begreppen humanism, etiska värden, normer och värderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjälpare och utvärderingsassistent. Relationen till brukarnaförändras så att teknik, kompetens och ekonomiska värden får ökad betydelse, kanske på bekostnadav humanistiskt hänsynstagande.

Uppsatsens syfte är att föra en diskussion om samhällsarbete och social mobilisering och huruvida dessa arbetsmetoder återfinns inom socialtjänstens arbete idag. De centrala frågeställningarna är: Hur ser kännedomen om samhällsarbete och social mobilisering ut inom socialtjänsten? Förekommer samhällsarbete och social mobilisering som arbetsmetoder inom socialtjänsten? Vilka orsaksförklaringar ges till social problematik? Vilka är de dominerande teoribildningarna och arbetsmetoderna på arbetsplatserna och vad får de för genomslag i insatserna? Upplever man inom socialtjänsten att det finns möjlighet att påverka vilka typer av insatser som ska ges? Uppsatsen bygger på teorier om samhällsarbete och social mobilisering, professionalisering samt Giddens strukturbegrepp. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i vilka vinjettmetoden ingått. Slutsatser som dras är att det inom socialtjänsten inte arbetas utifrån samhällsarbete och social mobilisering i sin helhet.