Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva och negativa förändringar separationen kan leda till i singlarnas sociala liv samt försöka identifiera möjliga anledningar till dessa förändringar. Empirisk data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer där informanterna hade genomgått en skilsmässa och hade barn. Resultatet visar att informanternas upplevelser ofta kunde styrka tidigare forskning. Förändringar efter skilsmässan hade lett till både positiva och negativa förändringar i singlarnas sociala liv. Gamla vänskapsrelationer hade ofta blivit bättre medan relationer med parvänner oftast hade avslutats eller umgänget hade minskat. Bland anledningarna till minskat umgänge återfinns parvänners initiativlöshet och ointresse att inkludera singlar i sina aktiviteter.

Syftet med denna uppsats är att belysa och jämföra det utsatta barnets öde såsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina föräldrar sätts ut i skogen för att dö med genomborrade hälar, men blir funnet och räddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus långt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud såg häri ett mönster som han menar går igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begär i förhållande till modern och hatiska känslor i förhållande till fadern/rivalen.

SammanfattningDenna uppsats är en studie på hur prostitution och människohandel för sexuella ändamål bekämpas i Sverige. Problematiken med framförallt människohandel för sexuella ändamål är att det är ett globalt växande problem. Kraftansträngningar görs både internationellt och nationellt för att bekämpa denna form av organiserad brottslighet. Trots detta fortsätter handeln att öka.Studien är en fallstudie och ett fall av förvaltningsstyrning. Empirin består av redan existerande källor i form av den handlingsplan som Sveriges regering har tagit fram för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Syftet med den här uppsatsen är att se på hur sex mäns syn på och förståelse av våldtäkt ser ut och att undersöka hur detta kan relateras till rådande genusordning, till konstruktionen av genus och heterosexualitet. För att uppfylla syftet med uppsatsen och besvara mina frågeställningar, har jag genomfört en intervjustudie med sex svenskfödda, heterosexuella, medelklassmän födda på 70-talet.Uppsatsen utgår från tanken att vi lever i en genusordning som bland annat karaktäriseras av mäns överordning och kvinnors underordning. Genus förstås som något som ständigt konstrueras. Våldtäkt ses dels som en konsekvens av genusordningen och dels som fungerande upprätthållande av den samma. Tidigare forskning visar att våldtäkt inte kan förklaras med hänvisning till förklaringsmodeller som inte tar hänsyn till konstruktionen av genus och heterosexualitet.

Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart vårtvirus, som kan orsakacellförändringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt är låg och att vaccinationstäckningen bland unga kvinnor i mångaländer varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga gymnasieelevers kunskap om ochinställning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever på praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Oremsegenvårdsteori användes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna från fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkätformulär.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt låg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade låg tilltro till vaccinet och var osäkra på huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever på teoretiska program bättre kunskap och mer positiv inställning än elever påpraktiska program. Flickor hade bättre kunskap och om HPV och HPV-vaccin än pojkar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som påverkar kunskapsnivån. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt på Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2000-2006, ha ett vetenskapligt värde, vara skrivna på det svenska eller engelska språket samt vara primärstudier.

Syftet med arbetet är att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrån teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrån ett feministiskt perspektiv där premissen är att kvinnor underordnas män på grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur är utformad efter patriarkala språkstrukturer. Uppsatsens syfte är att i studier av fyra amerikanska långfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktärer positioneras och agerar; en viktig utgångspunkt är att strukturer är instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegångar har även format arbetets gestaltande del där diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen.

Sexual risk-taking among teenagers has rapidly increased and only during the last decade the existence of Chlamydia has more than tripled. The future is facing big challenges to cope with the problem. Though the big efforts made on preventive work, Chlamydia continues to spread. The study aims to examine the existing attitudes towards sexual risk-taking among teenagers. The central mode of procedure is to use qualitative focus group interviews, and is complemented with a quantitative survey. A total of 30 teenagers, 15 boys and 15 girls, age 16-20, are participating from three different high schools in Gothenburg.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i kroppsuppfattning och funktion.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie.

Bakgrund:Partnervåld, i synnerhet mäns våld mot kvinnor, har genererat stor uppmärksamhet i Sverige och på senare år har även kvinnors våld mot män uppmärksammats. Forskningen är oenig beträffande män och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervåld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelåg vid partnervåld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa hos misstänkta män och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa hos målsägande män och kvinnor.Metod:Sextioåtta polisanmälda ärenden av partnervåld i Västra Götalands län undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.