B-ESR Ă€r en ospecifik inflammatorisk markör vilken fungerar som en indikator pĂ„ förekomst av kroniska infektioner samt maligna tillstĂ„nd. Metoden för analys av B-ESR som anvĂ€nds i idag Ă€r modifierad enligt Westergrens metod, vilken bygger pĂ„ att fyra delar blod spĂ€ds med en del isoton citratlösning i ett vacutainerrör (100×9mm). Provröret blandas noga, placeras vertikalt i rumstemperatur varefter hastigheten för sedimentation av erytrocyterna mĂ€ts i mm efter 60 min. Analysen Ă€r tidskrĂ€vande och mĂ„nga yttre faktorer kan inverka vilka kan leda till felaktiga analysresultat.Syftet med denna studie var att jĂ€mföra instrumentet ESR-100 (Westergren) med Alifax Roller 20 PN som anvĂ€nder en mikrokapillĂ€raggregationsmetod. Genom registrering av den optiska densiteten i relation till koncentrationen av erytrocytaggregat som finns nĂ€rvarande vid analystillfĂ€llet konstruerar instrumentet en sedimentationskurva för varje prov.

Bakgrund: Varje Är könsstympas fler Àn 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor gÄr sÄ lÄngt tillbaka i historien att ingen historiker i dagslÀget kan sÀga exakt hur, var och varför denna sedvÀnja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal lÀnder. Ingreppet sker ofta utan smÀrtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige Àr kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gÀller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges grÀnser eller utanför.

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella flyktingar frÄn Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrÄn kvalitativa intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn frÄn Uganda som sökt asyl pÄ grund av hot mot sin sexuella lÀggning. Intervjuerna har analyserats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv dÀr de olika teoretiska begrepp vi har anvÀnt oss av Àr kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svÄr situation dÄ de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovÀrdiga i sina berÀttelser. De upplevde att de i flera situationer kÀnde sig misstÀnkliggjorda och krÀnkta.

Bakgrund: Ett trycksĂ„r orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rĂ€dsla för den smĂ€rta de upplever vid dessa. En rĂ€dsla för att sĂ„ret inte ska lĂ€ka och att fĂ„ infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gĂ€ller förebyggande Ă„tgĂ€rder vid risk för trycksĂ„r, att ge en god omvĂ„rdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smĂ€rta vid omlĂ€ggningen av sĂ„ret.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svĂ„rlĂ€kta trycksĂ„r upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrĂ„n WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrĂ„n WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram.Resultat: Patienter som lever med svĂ„rlĂ€kta trycksĂ„r upplever att deras liv pĂ„verkas pĂ„ grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smĂ€rta, oro/Ă„ngest, minskad social kontakt och att vara beroende av vĂ„rden.Slutsats: Patienternas livskvalitet pĂ„verkas bĂ„de fysiskt av att ha ett sĂ„r vilket gav konsekvenser för det psykiska vĂ€lmĂ„endet och den sociala kontakten.

Det finns barn som placeras i familjehem i bÄde Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras pÄ detta sÀtt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppvÀxt pga. att de biologiska förÀldrarna brister som vÄrdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hÀlsa och utveckling.

Hur kan man tala om erfarenheter frÄn ett grÀnsland som inte riktigt har ett sprÄk? Det under-söker jag i denna uppsats som Àr baserad pÄ 53 berÀttelser som publicerats pÄ internetsajten Prata om det. Majoriteten av berÀttelserna handlar om hÀndelser som utspelade sig nÀr berÀttarna var ungdomar, varför ungdomstiden Àr i fokus Àven i min uppsats. Syftet Àr att undersöka grÄzonen mellan en negativ sexuell upplevelse och vÄldtÀkt. Om det Àr möjligt att förstÄ detta omrÄde utifrÄn identitet och relationer, förestÀllningar kring kön samt sexuella skript har avhandlats.

UtifrÄn en kvalitativ och rÀttsdogmatisk metod stÀllde vi oss frÄgande till hur och utifrÄn vilka faktorer kuratorer pÄ ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar pÄ. I sexualbrottslagstiftningen framgÄr det pÄ flera stÀllen att ett barn under 15 Är som utsÀtts eller deltar i sexuella handlingar Àr brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillÀmpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer pÄ olika ungdomsmottagningar i Stockholms lÀn, förhÄller sig till förÀndringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trÀdde i kraft 1 april 2005, samt om den fÄtt nÄgon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmÀla enligt SoL 14:1.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Studien avsÄg att undersöka ungdomars definitioner och förestÀllningar kringvÄldtÀkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavÄldtÀktsoffret och den kvinnliga förövaren.VÄldtÀkt beskrivs som varande ett vÄldsbrott och refereras ofta till i medierna,frÀmst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgÄngspunkt.DÄ ungdomars förestÀllningar kring begreppet vÄldtÀkt tidigare undersökts, dÀrmed en heteronormativ utgÄngspunkt, Àr det av intresse att införliva ocksÄandra aspekter kring Àmnet.Metod för insamlandet av empiri var fokusgrupper, dÀr analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera pÄvisar att de ungainformanterna Àr medvetna om det manliga vÄldtÀktsoffret och den kvinnligavÄldtÀktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förÀndrasdock nÀr diskussionen kommer att behandla vem som Àr vem, avseende offeroch förövare i vÄldtÀktssituationen.Det manliga vÄldtÀktsoffret definieras som ?svagt?, dÄ han ?förvÀntas? fysisktkunna försvara sig sjÀlv.

Kvinnor och mĂ€ns sexuella relationer innebĂ€r ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och dĂ€rmed Ă€ven till att parterna ingĂ„r Ă€ktenskap. I de flesta samhĂ€llen Ă€r Ă€ktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebĂ€r Ă€ven, enligt samhĂ€llssynen, tillĂ„tet sexuellt umgĂ€nge som i mĂ„nga fall leder till olika sĂ€tt att se pĂ„ kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebĂ€r Ă€ven att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhĂ€llet, kvinnorna vĂ€rderades lĂ€gre Ă€n mĂ€nnen, kvinnor relaterade sig till mĂ€nnen, dessa erfarenheter har prĂ€glat deras behov som kvinna.Syftet med undersökningen Ă€r först och frĂ€mst sĂ„ lĂ„ngt kĂ€llmaterialet tillĂ„ter jĂ€mföra skillnaden mellan andelen utomĂ€ktenskapligt födda barn i GĂ€vle och OvanĂ„ker under Ă„ren 1850 - 1855 och följa dessa utomĂ€ktenskapligt födda barn fram till 1860.

Introduktion: VÄld i nÀra relationer Àr ett folkhÀlsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nÀra relation riktat mot kvinnor över 18 Är anmÀldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor Ärligen i Sverige pÄ grund av fysiskt vÄld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt vÄld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svÄrt att identifiera.

Bakgrund: Sepsis, svÄr sepsis och septisk chock Àr ett accelererande tillstÄnd dÀr tid till antibiotika och vÀtskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nÀstan hÀlften av sepsispatienterna anlÀnder till sjukhus med ambulans, sÄ gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit nÄgon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga lÀnkar i den tidiga vÄrdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsomrÄde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.

Denna kvalitativ intervjustudie, söker en förstÄelse kring fenomenet sex som sjÀlvskadebeteende. SjÀlvskadebeteende har studerats och definierats, men sex som ett sjÀlvskadebeteende Àr inte inkluderat som ett begrepp i dessa vetenskapliga studier (Zetterqvist, 2014; Nock, 2014; Klonsky 2009). DÀremot har psykologer, organisationer och andra professionella tolkat och definierat fenomenet som att det existerar (Sjöström, 2012; Landgren 2015; Jonsson och Mattson, 2013; Tjejouren 2015; MUCF, 2013). Genom intervjuer med tre olika personer som kommer i kontakt med sex som sjÀlvskadebeteende, kombinerat med tidigare forskning, visar denna studie att sex kan anvÀndas som sjÀlvskadebeteende och att det görs i syfte att hantera (coping) Ängest och andra negativa kÀnslor. Tidigare trauman och/eller en dysfunktionell familjedynamik kan leda till att en individ utvecklar icke fungerande strategier för att hantera potentiella dÄliga kÀnslor. Individerna vÀnder sig till sexuella destruktiva beteenden som en affektregleringstrategi.

Bakgrund: Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) Àr ett vÀxande problem globalt och Àr en bakterie som kan orsaka svÄra infektioner i olika delar av kroppen. Oftast Àr den dock symtomfri dÄ de flesta bÀr pÄ bakterien utan att den orsakar infektion. I Sverige görs sedan lÀnge mycket nationellt för att försöka minska spridningen och detta Àr antagligen en anledning varför prevalensen Àr förhÄllandevis lÄg. Dessutom mÄste patienterna sjÀlva förhÄlla sig till lagar och landstingen har utarbetat handlingsplaner för MRSA bÀrande patienter. MRSA sprids via kontaktsmitta och kan dÄ spridas till sjuka mÀnniskor som pÄ grund av sin sjukdom Àr mer mottagliga för dessa bakterier.

Kattbett Àr vanliga bÄde inom veterinÀr- och humanmedicinen. De orsakar ofta djupa sÄr som Àr svÄra att rengöra och lÀtt blir infekterade med bakterier frÄn kattens munflora. Rodnad, svullnad, vÀrme och ökad kÀnslighet i omrÄdet kring bettet Àr karakteristiska symptom som uppstÄr i snitt 12 timmar efter bettet. Komplikationer som ses i samband med kattbett Àr huvudsakligen abscessbildning och tenosynovit, men Àven allvarligare komplikationer som septisk artrit, osteomyelit, bakteremi och meningit förekommer. Risken för komplikationer ökar om bettet sker över leder, senor eller ben vilket ofta Àr fallet nÀr mÀnniskor blir bitna, dÄ hÀnder och armar Àr de vanligaste lokalisationerna för kattbett.