Syftet med undersökningen var att studera förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp mot barn och några rektorers och förskollärares förhållningssätt i frågan. Förskolan är den plats där barnen vistas till stor del under sina sex första år och därmed den miljö där det utsatta barnet har möjlighet att bli upptäckt och få hjälp av förskolepersonalen. Undersökningen är genomförd i en norrländsk kommun och i tre rektorsområden med några slumpmässigt utvalda rektorer och förskollärare. Den kvalitativa intervjumetoden ligger till grund för insamling och bearbetning av data. Resultatet visar att förskolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp på barn.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Den första april 2005 trädde en ny reviderad lagstiftning mot sexualbrott i kraft. Syftet var att öka skyddet för barn och ungdomar mot att utsättas för sexuella övergrepp samt att göra lagstiftningen tydligare. Dessutom ville lagstiftaren minimera risken att fokus hamnar på målsägandens agerande före, under och efter den sexuella handlingen. I detta syfte ändrades lagen och numera innefattar brottsrubriceringen våldtäkt mot barn även i fall där personer över 15 år har samlag, eller utför visa andra sexuella handlingar med någon under 15 år utan att något våld, otillbörligt tvång eller hot om våld föregått den sexuella handlingen. Detta har lett till vissa problem vid tillämpningen av lagen, eftersom samma paragraf skall tillämpas både på fall där den sexuella handlingen föregåtts av någon form av tvång och på de fall där den skett genom fullständig frivillighet mellan offret och gärningsmannen.

Bakgrund: Incest och sexuella övergrepp började uppmärksammas som ett samhällsproblem på 1980-talet. Majoriteten av sexuella övergrepp begås i hemmet. Personer som utsatts har en låg kroppstillfredsställelse vilket påverkar kroppsuppfattningen. Sjukgymnaster bör vara insatta i hur dessa patienter upplever sin kropp, då sjukgymnastik är den del av behandlingen som syftar till att förstärka kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kroppsuppfattningen hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp under uppväxten.

Detta är ett fördjupningsarbete som handlar om sexuella brott mot barn. Det material som ligger till grund för arbetet omfattar litteraturstudier, Internet samt intervjuer med personer från fyra olika yrkeskategorier som alla arbetar med barn. Trots att anmälningsbenägenheten har ökat de senaste åren så har detta brott ett stort mörkertal. Därför är syftet med detta arbete att mer grundligt gå igenom om vad som menas bakom begreppet ?sexuella övergrepp? och anmälningsplikten, samt att undersöka hur det ligger till med fyra olika yrkeskategoriers kunskaper; en barnmorska, en förskollärare, en skolsköterska samt en socialtjänsthandläggare.

Steneryd, L & Quittberg, C. ?Perverterad demon eller vanlig kille.? Den svenske mannen som köpare av sexuella tjänster. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde socialt arbete, 2006.

Bakgrund: Varje år inträffar det cirka 330 miljoner fall av sexuellt överförbara infektioner i världen. I Sverige har klamydiafallen tredubblats de senaste tio åren. Sveriges befolkning har blivit sämre på att använda kondom vid sexuella samlag. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Metod: Artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning i databasen Pubmed.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje år. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar påverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen är ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom är förenade med fysisk, psykisk och social ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

Detta är en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gällande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte är att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det så kallade samrådet. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillämpats är sociologiska teorier om professioner och gränsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrådet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spänningar mellan dem.

Valet av vårt ämne har framförallt sprungit ur att vi har sett en brist vad gäller problematisering kring sexuell identitet och socialt arbete. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur personal på behandlingshem ser på den sexuella identitetens betydelse inom missbrukarvård. Vi har dessutom intervjuat en psykolog på RFSL om hennes perspektiv på ämnet. I uppsatsen tar vi även upp hur man ser på sexualiteten och den sexuella identiteten i förhållande till kön, då vi har sett att kön och sexualitet är tätt sammankopplat. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två personer som arbetar på könssegregerad missbruksbehandling och två som arbetar på könsblandad.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av Sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen.Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten.

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förståelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begränsningar de har fått i samband med de sexuella övergreppen på ett adekvat sätt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos våra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebär och den maktlöshet som kan uppstå i stödsökandet i form av sekundär viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras på de resultat som de första två frågeställningarna bringar och hur ställer sig respondenterna till användandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, främst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehållsanalys främst utifrån syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundär viktimisering och därigenom förstärka deras begränsningar. Empatiskt bemötande är en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsställa flera av de behov som kvinnorna upplevt..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. Sjutton internationella, vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att kronisk smärta och nedsatt rörelseförmåga innebär svårigheter: att känna obehag i intima situationer: att vara orolig och nedstämd påverkar livskvaliteten. Innehållet i kategorierna visade att personer som levde med amputerat ben, upplevde att smärta och fantomkänslor ledde till svårigheter att klara av aktiviteter i det dagliga livet. De upplevde begränsningar i sitt sexuella liv genom att de skämdes för den förändrade kroppen och de hade svårigheter att hitta partners. Slutligen upplevde de sämre livskvalitet och social isolering med oro och nedstämdhet.

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut..